Elever med autismspektrumtillstånd (AST) som går i traditionell skolklass utan stöd kan bli socialt segregerade och uppleva skoltillvaron som övermäktig. Det vanligaste skälet tycks vara bristande anpassningar och stöd samt låg kompetens kring elever med AST. Kunskap om elever kan ses som nyckeln till inkludering för elever med AST (Falkmer, 2013). Vi vill öka förståelsen kring vilka svårigheter elever med AST kan ha med läsförståelse och vilken typ av stöttning speciallärare/specialpedagoger kan använda. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare/specialpedagoger om hur de stöttar elever med AST och vilka svårigheter de upplever att eleverna har. Informanter berättar att eleverna ofta har svårt med språkförståelsen, förstå helheten, svårigheter med inlevelseförmågan, tolka och förstå det outsagda och att skapa sig mentala bilder. Läsförståelse kräver stor ansträngning för elever med AST. Eleverna behöver ofta mer tid vid läsförståelseuppgifter, men också mer tid med lärare. Stödet informanterna beskriver är individualiserat och bygger på samtal och god organisation. Det teoretiska perspektivet bakom utsagorna verkar vara detsamma för alla informanter. Utifrån sin erfarenhet av elever med AST tycks de vara nästan helt eniga i sin beskrivning av svårigheter och de undervisningsmetoder som kan leda till bättre läsförståelse.Nyckelord

Studien undersöker hur läraren arbetar med högläsningen, där syftet var attta reda på hur lärare organiserar sin undervisning kring högläsning samt hurhögläsningen påverkar elevernas läsförståelse. Frågeställningen i studienvar: hur organiserar lärare i årskurs F–3 sin undervisning inom högläsning?För att ta reda på frågeställningen genomfördes en kvantitativ studie där enwebbenkät användes. Enkäten bestod av 21 frågor, där det var kvantitativafrågor med kvalitativa inslag. Det var 129 respondenter som svarade påenkäten. Respondenternas svar analyserades utifrån teoretiska begrepp somplockades ut från det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visadepå att lärarna oftast läser på förmiddagar och eftermiddagar och atthuvudorsaken till högläsningen är för att främja elevers läsförståelse.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för sina andraspråkselever. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförståelsen är absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstå det lästa texten. Vi är medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva inställning till läsning kan motivera andraspråkslever och läsförståelseundervisning blir gynnsam.

Det är en individuell rättighet att kunna läsa samt förstå och den svenska skolan lever enligt forskning inte upp till de tydliga riktlinjer som finns kring läsförståelseundervisning. Lärares kompetens och användande av ett gemensamt metaspråk har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång och flera forskningsstudier om läsförståelse visar att de resultat som framkommit inte syns i klassrumspraktiken. Detta tyckte vi var intressant att undersöka. Syftet med studien var att se hur lärare och speciallärare talar om och reflekterar kring läsförståelseundervisning och stöttning utifrån deras metaspråk och kunskapssyn för att öka kunskapen inom området. Med en kvalitativ ansats undersökte vi detta genom tre fokusgruppsintervjuer med lärare och fem enskilda intervjuer med speciallärare. De fick resonera kring, fundera över och tala om studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att undervisningen skiljde sig åt på de undersökta skolorna. De flesta pedagogerna hade goda tankar kring framgångsrik och strukturerad läsförståelseundervisning men det visade sig att de hade svårt att genomföra den i praktiken. Studien visade också att majoriteten av respondenterna saknade ett metaspråk kring läsförståelse samt att de inte trodde på sin egen förmåga att bedöma eleverna i den dagliga undervisningen. Glappet mellan den teori och praktik som forskningen visar gällande ämnet verkade kvarstå och här ser vi ett utvecklingsområde både i vår framtida yrkesutövning och vidare forskning.

Tidigare forskning visar att undervisning i läsförståelsestrategier är ett centralt innehåll i alla stadier och en avgörande förmåga för att kunna leva och verka i samhället. Läsförståelsestrategier är de mentala verktyg som en läsare använder för att förstå text. I studien har totalt nio olika läsförståelsestrategier tagits fram utifrån tidigare forskning vilka utgör grunden för det teoretiska och metodiska ramverket. Denna läromedelsstudie undersöker läsförståelsestrategier i två svenska läromedel för årskurs tre. Syftet med studien är tredelat. Inledningsvis undersöks hur frekvent ett antal läsförståelsestrategier tränas i arbetsuppgifterna i elevernas arbetsböcker. Syftet är även att undersöka om dessa uppgifter möjliggör för eleverna att tränas i att flexibelt välja och värdera läsförståelsestrategier i form av flerdimensionella uppgifter, eller om uppgifterna är endimensionella och tränar en strategi isolerat. Slutligen syftar studien till att undersöka hur lärare rekommenderas att arbeta med läsförståelsestrategierna i de tillhörande lärarhandledningarna. I studien har arbetsböcker och lärarhandledningar analyserats. För att svara mot studiens syfte har det använts en form av mixad metod. I frågeställning ett och två sker datainsamlingen kvalitativt då det först görs en tolkning av hur materialet ska kategoriseras utifrån studiens teoretiska och metodiska ramverk. Sedan analyseras data kvantitativt när frekvensen av förekomsten av läsförståelsestrategierna och frågetyperna räknas ut. I den tredje frågeställningen sker såväl datainsamling som analys kvalitativt. Fynden från analysarbetet utgör resultatet för samtliga frågeställningar. Resultatet av den första frågeställningen visar att samtliga av studiens valda läsförståelsestrategier förekommer i båda läromedlen men i olika omfattning. I analysen av den andra frågeställningen framkom det att båda läromedlen främst består av endimensionella uppgifter, vilket inte går i linje med det som tidigare forskning presenterar som framgångsrikt för utveckling av läsförståelse. Ett av läromedlen har en något högre andel flerdimensionella uppgifter än det andra. I den tredje frågeställningen analyserades lärarhandledningarna och resultatet visar att de båda lärarhandledningarna är ett viktigt komplement till undervisningen eftersom de innehåller rekommendationer kring hur läraren kan göra för att främja utvecklingen av läsförståelsestrategier. Dock visar resultatet att en lärarhandledning innefattar merrekommendationer och stöd för läraren i likhet med den typ av undervisning som forskningen förespråkar som fördelaktig för utveckling av läsförståelse.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i de tidiga skolåren. Utvecklingen av läsförståelse är något som, enligt läroplanen, ska påbörjas under dessa år. Det är en lång, tidskrävande process som pågår under hela grundskolan. Hur högläsningen utformas ser olika ut i de olika klassrummen. Eftersom vissa forskare hävdar att många lärare inte utnyttjar högläsningens potential för att utveckla läsförståelse, lägger den här litteraturöversikten fokus på den didaktiska frågan hur. Denna litteraturöversikt utgår från frågeställningen: vilka undervisningsmetoder, som innefattar högläsning, kan främja utvecklingen av elevers läsförståelse i F–3? Två söksträngar skapades. Via dessa hittades åtta studier som var relevanta för frågeställningen. Dessa analyserades och utifrån detta skapades fem teman: ordförråd, aktiviteter under läsning, arbete före, under och efter läsning, koppla text med bild samt mindre grupper. Resultatet pekar på att, för att förbättra elevernas ordförråd behöver eleverna explicit undervisning kring orden. Mindre grupper, aktiviteter före under och efter läsningen och bilder till texterna kan främja elevernas förmåga att återberätta berättande texter, men inte återberättande av faktatexter.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse.Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre. Kunskapen och intresset för läsförståelsestrategier hos lärarna visade sig vara stort. Vidare visar studien att lärarnas undervisningssätt inte har förändrats pga. Lgr11, utan snarare för att de har fått fortbildning och ny forskning och arbetsmaterial blivit lättillgänglig. / The purpose of this work is to investigate three teachers work with reading comprehension, and to see if they have changed their teaching practices when it comes to reading comprehension for the new curriculum Lgr 11. I have presented earlier research and literature that deals with the subject reading comprehension. The study is based on Vygotsky's sociocultural theory of learning. A central idea in this theory is that children develop in interaction with others and the social environment has a big impact. With the help of qualitative research methods, ie interviews and focus group interview, I have taken out the teaching methods of teachers regarding reading comprehension.The results of the study show that there has been material on teaching methods in reading comprehension that teachers use more or less. Knowledge and interest in reading comprehension strategies among teachers turned out to be great. The study also shows that teachers' teaching methods have not changed due. Lgr11, but rather that they have received training and new research and work materials become accessible

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag.

SammanfattningSyfteMitt övergripande syfte med examensarbetet är att undersöka om elever som har undervisats i olika läsförståelsestrategier drar nytta av dessa när de läser okända texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever använder dessa strategier. Preciserad frågeställningMina frågeställningar är följande: Hur undervisar lärare kring läsförståelsestrategier? Hur använder eleverna sig av denna undervisning när de läser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrån hur de använder olika läsförståelsestrategier? Teoretisk ramJag använder mig av sociokulturella teorier och teorier om läsförståelseprocesser för att få en teoretisk förankring i undersökningen. MetodMin undersökning vilar på en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, där jag använder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analysDet resultat jag har fått fram i min studie visar att eleverna till viss del använder sig av de läsförståelsestrategier de har undervisats i när de läser okända texter. En explicit läsförståelseundervisning tycks vara givande för alla elevers inlärning, oavsett resultat på läsprovet, för att ge dem ökad metakognitiv medvetenhet samtidigt som den väcker lust och motivation till att läsa.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskatsDe slutsatser jag drar utifrån elevperspektivet som finns i undersökningen är att den explicita läsförståelseundervisningen ger eleverna ökad tilltro och självtillit till den egna förmågan samtidigt som de ökar sin inlärning genom att lyssna på andra. Dessutom tycks de elever som har fått denna undervisning vara på god väg att skapa sig ett gemensamt språk, ett metaspråk, om läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerAtt använda explicit läsundervisning inom det specialpedagogiska fältet ger eleverna möjlighet att utveckla mer effektiva metakognitiva strategier i samspel med andra. Att arbeta med Läsfixarna eller andra modeller för läsförståelseundervisning tycks ge elever konkreta och stöttande redskap. Denna undervisning passar även bra vid en inkluderande undervisning. Nyckelordläsförståelse, läsförståelsestrategier, läsförståelseundervisning

Syftet med undersökningen är att kartlägga fem lärares arbetssätt kring läsförståelse i förskoleklass upp till skolår 3. Samt fråga om hur lärarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnå de mål som krävs för att klara av hela skolgången. Dessutom har lärarnas tillvägagångssätt när de väljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till läsförståelse. Ett centralt begrepp i undersökningen är inkludering som tagits upp för att se vad lärarna lägger för innebörd i begreppet. Särskilt intressant har det varit att undersöka hur lärarna ser på förhållandet mellan inkludering och jämlikhet, då det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gäller jämlikhet i skolundervisningen. Uppsatsen kommer till största del att utgå från det sociokulturella perspektivet på lärande. Alltså att vi lär i samband med det sociala samspelet. Det kommer också finnas inslag av den konstruktivistiska teorin för att synliggöra lärarnas arbete med läsförståelsen.När materialet har analyserats har jag utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande då jag anser, så som Vygotskij, att lärande är något som sker i samspel med den sociala miljö vi befinner oss i och att vi utvecklas genom stimulerande och utmanande undervisning. Undersökningen är baserad på fem kvalitativa intervjuer i vilka lärarnas arbete med läsförståelse har kartlagts genom frågor ställda av mig. Materialet från intervjuerna har sedan transkriberats för att kunna analyseras djupgående. Resultatet har gett en inblick i deras undervisning kring läsförståelse och även kännedom när det gäller deras tankar kring inkludering, vilket har hjälp mig att komma fram till hur jag vill arbeta med läsförståelse i min undervisning. Det har gett mig nya tankar och idéer på hur jag som blivande lärare vill arbeta med läsförståelse i min kommande undervisning.