Detta arbete har som syfte att undersöka utvalda svenska matematikläromedels och Skolverkets nationella provs textbaserade problemlösningsuppgifter inom området Taluppfattning och tals användning för att se om uppgifterna innehåller faktorer som påverkar elevers förståelse av textuppgifter. Studien genomfördes genom en läromedelsanalys där tre stycken svenska matematikläromedel samt nationella prov i matematik för årskurs 9 studerats. Analysen har visat att textbaserade problemlösningsuppgifter i svenska matematikläroböcker innehåller vissa faktorer som kan påverka elevers förståelse av uppgiften på ett negativt sätt och det är svåra sammanhang och användandet av signalord som är några av de största påverkansfaktorerna. Uppgifterna i läroböckerna skiljer sig till viss del från uppgifterna i de nationella proven när det kommer till upplägg och användande av sammanhang.

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang.  Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar.  Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om bilders betydelse, användning och funktion i läromedel om läsförståelse. Detta görs genom en kvalitativ studie i två delar, dels i en läromedelsanalys av tre läromedel, dels i en gruppintervju med elever i årskurs 5. I uppsatsen behandlas tre frågeställningar som handlar om vilka förhållanden som råder mellan text och bild och hur elever resonerar kring detta. Vi har också valt att fokusera på hur eleverna uppger att de använder bilderna i sitt arbete med läsförståelse. Studien har tagit stöd i forskning om läsförståelse, samspel mellan text och bild och läromedelsanalyser. Resultatet av läromedelanalysen visar att bilderna som har analyserats i denna studie relaterar till texten på olika sätt. Gruppintervjun visar att eleverna påverkas av bilderna och de uppger att de använder bilderna både för att få förförståelse innan de läser och även under tiden de läser för att förtydliga texten. Vidare framkommer att eleverna har förmåga att genomföra läromedelsanalyser och därmed vara delaktiga när läromedel ska väljas.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska och lärande är att utforska vilkametoder och strategier lärare i skolans tidigare år använder i läsundervisningen. Studiensutgångspunkt är lärares undervisningsperspektiv på lässtrategier samt deras individuellauppfattningar kring ämnet. För att besvara detta intervjuade vi 5 verksamma F-3 lärare.Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten istudien var följande frågeställning: Hur beskriver lärare sitt arbete med lässtrategier för attfrämja läsförståelsen hos elever i skolans tidigare år?. Denna studien har gett oss en djupareförståelse för olika metoder och arbetssätt vi kan använda oss utav i vår framtida professionsom lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien har analyserats med utgångspunkt iteoretiska perspektiv. Resultatet synliggjorde lärarnas medvetna arbete med lässtrategier föratt utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna använde sig bland annat av högläsning,kontrollfrågor, ordförståelse och koppling till elevernas tidigare erfarenheter underläsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Sammanfattningsvis behövslässtrategiundervisning för att kontinuerligt utveckla läsförståelsen.

The purpose of this literature study was to analyze how reading comprehension amongst students in grade F-3 can be affected by the teacher. In this study, the question was "how can teachers influence students' reading comprehension?". First, reading comprehension and the teacher's teaching in relation to the Swedish curriculum, previous research and literature are presented. The method used in this study to collect data consisted of two parts. In the first part we sought empirical data and in the second part empirical data were analyzed. The data was collected and searched in the databases ERIC and SwePub, and through manual searches, using keywords that were picked out of the research question. The result that was illustrated was that there are different factors in how the teacher can influence teaching in reading comprehension through the classroom environment, working memory, the teacher's strategies and ways of motivating the students. The results also showed that vocabulary, decoding and language comprehension are strongly linked to students' development of reading comprehension. Further research, that can be carried out with the help of the results that have been made visible, is to take a closer look at how the students themselves view the teaching of reading comprehension. / Syftet med denna litteraturstudie är genom sammanställning av väsentligen litteratur analysera hur läsförståelsen hos elever i årskurs F-3 kan påverkas av läraren. Studiens frågeställning är “Hur kan lärare påverka elevers läsförståelse i svenska?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument, tidigare forskning och litteratur. Den metod som har använts i studien för att samla in data bestod av två delar, en del där vi sökte empiri och en del där empirin analyserades. Med hjälp av nyckelorden som plockades fram ur frågeställningen samlades empirin in från databaserna ERIC och SwePub, samt via manuella sökningar. Det resultat som åskådliggörs är att det finns olika faktorer kring hur läraren kan påverka undervisning i läsförståelse genom effektiv användning av klassrumsmiljön, arbetsminne, lärarens strategier och sätt att motivera eleverna. Resultatet visade även att ordförråd, avkodning och språkförståelse är starkt kopplat till elevernas utveckling av läsförståelse. Vidare forskning som kan genomföras med hjälp av det resultat som synliggjorts är att titta närmre på hur eleverna själva ser på undervisningen av läsförståelse

Syftet med studien var att belysa en lässtrategis relevans för läsförståelsen i ett främmande språk för en grupp elever i kursen Moderna språk 3 på gymnasiet, genom tre läsförståelsetester. Vid testen fick eleverna samma text att läsa, och fick besvara samma innehållsfrågor. Halva gruppen arbetade enskilt men i övrigt på valfritt sätt, medan andra halvan fick arbeta med en förutbestämd strategi innehållande en gemensam aspekt. Studien grundar sig i en sociokulturell teori, där tanken är att det gemensamma arbetet i grupp B ska stärka elevernas enskilda resultat. I slutändan har kunnat konstateras att grupp B presterade bättre på två av tre test, och att grupp A konsekvent gör fler misstolkningar av textinnehållet. Alla elever har fått reflektera över sin strategianvändning vad gäller läsförståelse och eleverna i grupp B har även fått ta ställning kring vad de tyckte om den utvalda strategin, där en övervägande del var positivt inställd. Sammanfattningsvis kan resultaten användas för att som lärare kunna erbjuda eleverna olika strategier för läsförståelse som de kan använda sig av, för att finna de strategier som passar dem bäst.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder som enligt aktuell forskning visat sig vara framgångsrika för att främja mellan- och högstadieelevers läsförståelse och läsintresse.  Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier, samt mixade studier sökts, granskats och tolkats. Sökningen utgick från Stockholms Universitetsbibliotek med EBSCO Discovery Service (EDS) som databas med referee-bedömda akademiska tidskrifter och engelska som inkluderingsfilter. 12 artiklar valdes slutligen ut för studien. Utifrån studiens två frågeställningar Metoder som underlättar läsförståelse och Metoder som främjar läsintresse söktes artiklar som passade in i dessa teman och därefter kategoriserades dem i underteman. Denna studie visade att gemensam läsning i olika former, arbete med ord och begrepp, förförståelse, frågeställningar till texter satta i ett sammanhang samt inslag av elevinflytande och datorstödda läsprogram är framgångsrika metoder för utveckling av läsförståelse och läsintresse. Samtliga artiklar beskriver studier från andra länder än Sverige. Därför diskuteras i avsnittet tillämpbarhet också i vilken mån resultaten skulle kunna vara generaliserbara till svensk skolkontext.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

No description available.