Stora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat på sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse. Från statlig nivå har åtgärder inletts för att förbättra resultaten och Läslyftet är en av satsningarna. Läsförståelse har hamnat i blickpunkten främst de senaste åren och en mängd modeller har arbetats fram. Modellerna ska främja elevers läsförståelse genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundläggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte är att ta reda på hur lärare i årskurs F–3 använder samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse.  Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsområden som berör dels hur lärare använder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse men också om lärares utbildning och erfarenhet avspeglas i användandet av textsamtal. Frågorna utreds från ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters påverkan av världsbilder, respondenternas åsikter och inställning av textsamtal står i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag då individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning på språklig medvetenhet, läsförståelse och strategier som främjar läsförståelse. Den visar också att alla respondenter arbetar med någon modell eller strategi som har till syfte att främja elevers läsförståelse. Lärares inställning till textsamtal är övervägande positiv oavsett examensår. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till läsförståelse har betydelse, men elevers habitus visar sig påverka mer än lärarnas.

Den här studien syftar till att undersöka elevers attityder till läsning av skönlitteratur och skönlitteratur i undervisningen. Syftet är även att undersöka lärares syn på elevers attityder till läsning och skönlitteratur i undervisningen, samt hur lärare använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever. 79 elever från två olika högstadieskolor deltog, liksom 29 lärare från 16 olika högstadieskolor. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en negativ inställning till läsning av skönlitteratur, men anser det ändå vara viktigt att läsa. De flesta av dem föredrar tv/film eller datorspel vid möte av fiktiv värld och majoriteten av eleverna läser aldrig skönlitteratur på fritiden. Resultatet visar också att många av dem är negativt inställda till användandet av skönlitteratur i undervisningen och känner inte att det inspirerar dem till att läsa på fritiden. Vidare visar resultatet att lärarna använder sig av flera olika arbetsmetoder vid användningen av skönlitteratur i undervisningen, och likaså när det gäller arbetet att öka elevers läsmotivation. Majoriteten av lärarna upplever att det finns ett motstånd till läsning av skönlitteratur hos elever och att läsintresset bland elever har minskat. En stor majoritet av lärarna tycker även att läsförståelsen hos elever har försämrats. Lärarnas inställning till skönlitteratur i undervisningen är positiv och många av dem anser också att den kan ha en positiv inverkan på elevers attityder till läsning.   Nyckelord: skönlitteratur, läsning, läsförståelse, reception, motivation

Denna uppsats belyser hur lärare i grundskolan inhämtar forskning och tillämpar den i sin undervisning. Utgångspunkt är skollagens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och ansvaret detta lägger på skolledning och lärare. I uppsatsen görs en intervjuundersökning med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Det rör sig om sex intervjuade lärare som är verksamma vid tre olika skolor: en skola med särskild inriktning på nyanlända elever, en friskola med språklig inriktning samt en kommunal skola av vanligt slag. De frågor som ställs gäller lärarnas inhämtning av forskning som om läsförståelse och hur de förvärvade kunskaperna sedan används i undervisningen. Intervjuerna visar att de tillfrågade lärarna har starka ambitioner att utveckla skolans undervisning, men att det kan finnas hinder såsom att det saknas tid för egen förkovran under arbetsdagen och att skolan inte erbjuder lämpliga forum och grupper för pedagogisk diskussion. Den slutsats som dras i uppsatsen är att det är skolledningens uppgift att ge bättre förutsättningar för lärarnas inhämtning av forskning, liksom att aktivt stödja att de förvärvade kunskaperna sedan tillämpas i undervisningen. Att dessa möjligheter sedan verkligen utnyttjas bör ses som ett gemensamt ansvar för skolledning och lärare.

Syftet med studien är att belysa hur tre olika kommuner på kommunövergripande nivå organiserar arbetet med elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse. Frågeställningarna vi utgått ifrån är; Hur har kommunen organiserat sin plan för elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Vilka framgångsfaktorer ser kommunen i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Denna studie fyller en funktion genom att vi avgränsar oss på organisationsnivå när det gäller elevers läsutveckling. Som blivande speciallärare vill vi lyfta blicken från individ- och gruppnivå till att se vad som säkerställs på organisationsnivå för att alla elever skall lyckas med sin läsutveckling. Vi vill genom denna studie lyfta det som fungerar i kommunerna och skolorganisationen kring elevers läsutveckling. Vi har analyserat kommunernas dokumenterade läsplaner och funnit likheter och skillnader. Vi har även intervjuat två språk- läs- och skrivutvecklare samt en utvecklingsledare för att få deras syn på hur kommunerna organiserar sig kring elevers läsutveckling. Vi har tittat på vilka framgångsfaktorer kommunerna ser i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling och vad de själva anser att de behöver arbeta mer kring. Studiens teoretiska utgångspunkt finns i organisationsutvecklingsteorin. Den metod som använts i studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutiken. Det framkommer ett antal framgångsfaktorer men det som kommunerna lyfter som den största framgångsfaktorn kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse är att läsningen måste genomsyras i alla skolans ämnen och att alla lärare har kompetens kring elevers läsutveckling.

Läsförståelse är nyckeln till framgång i skolan och en avgörande kompetens för att individen ska kunna fungera i ett kunskapssamhälle som vårt. I PISA-undersökningen från 2012 framkom det att svenska elevers läsförståelse har försämrats markant i jämförelse med tidigare år. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad den didaktiska forskningen betonar och lyfter fram om hur undervisningen kan utformas av läraren för att möjliggöra utveckling av en god läsförståelse hos eleverna i grundskolans tidiga år. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades två frågeställningar: Hur kan lässtrategier och metoder användas av läraren i undervisningen för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en god läsförståelse? Vilken betydelse har läraren i elevernas utveckling av god läsförståelse i undervisningen? Studien är en litteraturstudie, vilket innebär att olika vetenskapliga publikationer har lästs och analyserats. Undersökningsmaterialen består av avhandlingar och vetenskapliga artiklar, innefattande både nationell och internationell forskning. För att avgöra materialets relevans har kriterier för inklusion skapats. Vidare analyserades materialet i olika steg och med stöd av en analysöversikt.   Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att undervisningen ska bestå av varierade metoder i form av högläsning, självständig läsning, frågor och samtal. Vidare framkommer det att användning och kombination av flera olika förståelsestrategier i undervisningen bör användas då det främjar elevernas läsförståelse. Även användandet av metakognitiva strategier bidrar till förbättring av läsförståelseutvecklingen. Utifrån studiens andra frågeställning visar resultatet att läraren har en betydande roll i elevernas läsförståelseutveckling. Det inkluderar lärarens kompetens, professionella utveckling samt att läraren är en modellerare och erbjuder en stödstruktur [scaffolding] som möjliggör för eleverna att utveckla en god läsförståelse. Den slutsats som dras utifrån resultatet är att undervisningen kan organiseras på olika sätt för att bidra till utveckling av god läsförståelse hos eleverna. Det handlar om att läraren varierar sin undervisning samt gör medvetna val av metoder och arbetssätt. Vidare har läraren en betydande roll i elevernas utveckling vilket betyder att de själva måste besitta kompetens inom läsförståelsen för att kunna undervisa eleverna.

In a time where literacy is described as one of the most important tools for participation and development, configuration and implementation of scientifically based interventions can only been seen as a particularly important pedagogical challenge. Being able to read is a composite ability consisting of two main factors, being able to decode words and understanding the language (Gough & Tunmer, 1986). Motivation is another aspect that can be added to further solidify the result. The aim of the present study was to compare the development of word decoding, reading comprehension and motivation/interest in reading in the intervention group and the comparison group. One motivation-building method is to use a non-judgmental and unconditional “reading dog” to read for, which the intervention group did. Pupils from grade 2 and 3 who experienced reading difficulties, either had special assistance or extra accommodation, were divided into the two groups. During a seven week period the intervention group got to practice reading using reading lists and repeated reading, they also got to read for a “reading dog” once a week. Meanwhile the comparison group received "traditional teaching" and the ordinary decided support measures in the form of additional accommodation or special support. Word decoding ability, reading comprehension and interest/motivation in reading were measured individually before and after the seven week period. The results showed that the intervention group had made the greatest progress in word decoding and reading comprehension after the seven weeks, compared with the comparison group. The pretests showed that the comparison group had a higher mean on the thorough tests of word decoding and reading comprehension, but that the advantage had decreased between the two groups after seven weeks of work. The pupils' self-assessed value of the interest in reading had also been increased in the intervention group, whereas it had fallen slightly in the comparison group. The “reading dog” element was predominantly appreciated by pupils, parents or guardians and the regular teachers. To sum this study the intervention aimed to stimulate pupils' composite reading skills in a learning environment made to give pupils who were experiencing reading difficulties positive reading experiences and a stronger reader identity. / I en tid där läsförmågan beskrivs som ett utav det viktigaste verktygen för delaktighet och utveckling kan inte utformning och genomförande av vetenskapligt förankrade interventioner ses som annat än en pedagogisk utmaning. Läsförmåga är en sammansatt förmåga där faktorerna ord avkodning och språkförståelse samverkar för att ge upphov till läsförmåga (Gough & Tunmer, 1986). Motivation är ytterligare en aspekt som kan adderas för att förstärka resultatet. Syftet med föreliggande studie var att jämföra utvecklingen av ordavkodning, läsförståelse och motivation/läsintresse hos interventionsgruppen respektive jämförelsegruppen. En motivationsskapande metod kan vara att använda en icke dömande och kravlös bokhund att läsa för, vilket interventionsgruppens elever fick göra. Elever från åk 2 och 3 som var i någon form av lässvårigheter, antingen hade särskilt stöd eller extra anpassning, valdes ut till de båda grupperna. Interventionsgruppen fick under en sjuveckorsperiod öva läslistor och upprepad läsning samt läsa för en bokhund en gång per vecka, medan jämförelsegruppen fick “traditionell undervisning” och de ordinarie beslutade stödinsatserna i form av extra anpassning eller särskilt stöd. Ordavkodning, läsförståelse och läsintresse/motivation mättes individuellt före och efter sjuveckorsperioden. Resultatet visade att interventionsgruppen hade störst utveckling gällande ordavkodning och läsförståelse efter sju veckor, jämfört med jämförelsegruppen. Förtesten visade att jämförelsegruppen hade ett högre medelvärde på de ingående testerna av ordavkodning och läsförståelse, men att det försprånget hade minskat mellan grupperna efter de sju veckornas arbete. Elevernas självskattade värde på läsintresse hade även det höjts i interventionsgruppen, medan det hade sänkts något i jämförelsegruppen. Bokhundsinslaget skattades till övervägande del mycket högt av eleverna, vårdnadshavarna och de ordinarie lärarna. Sammanfattningsvis har denna intervention ämnat att stimulera elevers sammansatta läsförmåga i en lärmiljö skapad för att ge elever som hamnat i lässvårigheter positiva läserfarenheter, inre motivation och en stärkt läsaridentitet.

Inledning: Högläsning i skolan kopplas ofta till en mysig stund, ibland i samband med fruktstund och till genren skönlitteratur. Eleverna tränas i att lyssna och sitta still men högläsningen kan utebli på grund av lärarnas övriga uppdrag. Tidigare forskning visar att högläsning är viktigt för att öka elevers ordförråd, läsförståelse och motivation. Å andra sidan är motivation en bidragande orsak för att elever ska vilja tillägna sig läsning. Högläsning bidrar till gemensamma upplevelser, är språkutvecklande och möjliggör social samvaro. Högläsning i helklass, där elever högläser för varandra nämns som negativt i forskning. Däremot kan högläsning i grupp vara positivt om läsarna befinner sig på samma nivå eller stöttas av en mer kompetent person. Både forskning och läroplan berör vikten av ett samarbete med vårdnadshavare kring högläsning. Internationella kunskapsmätningar har visat att svenska elever har låg läsförståelse för sakprosatexter men att de läser skönlitteratur. Dock visar senaste PISA-rapporten 2015 att läsförståelsen har ökat och nu ligger över genomsnittet. Läslyftet är en statlig satsning för att utveckla kompetensen i språk-, läs- och skrivdidaktik ute på skolorna. Tillgång till skolbibliotek styrs av skollag och ska bidra till elevers ökade kunskap.Studiens syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 resonerar om hur högläsning används i svenskämnet. Frågeställningarna berör frågor kring hur högläsningen går till, varför man använder högläsning i undervisningen, om det finns några hinder för högläsning, lärares resonemang om högläsning i hemmet och lärares deltagande i Läslyftet.Metod: Kvalitativ metod är vald med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3.Resultat: Studiens resultat visar att alla lärare anser högläsningen viktig för elevernas språkutveckling vad gäller ordförråd, läsförståelse, motivation samt möjlighet att varva ned och lära sig att sitta still och lyssna. Genrer som nämns i samband med högläsning är sagor och skönlitteratur men lärarna högläser även mattedilemma och texter/böcker för att undervisa i andra ämnen, men den läsningen ses som högläsning. Lärarna kompletterar högläsningen och arbetar med läsning på flera andra sätt. Högläsning mellan elever används bland annat för att det ska bli naturligt för elever att läsa och diskutera texter i en gemenskap men också för att stämma av läsläxan. Eleverna har bänkbok för att öka ordförrådet och för att träna upp läsflyt och läsförmåga. Däremot är förutsättningarna för just högläsning begränsad, då lärarna upplever att tiden inte räcker till för alla uppdrag och åtagande, eller att det finns plats i schemat. Lärarna försöker stötta upp där stödet saknas hemifrån genom att läsa extra med elever eller genom att låna ut ljudbok. Val av bok anses ibland svårt, då eleverna befinner sig på olika nivåer. Eleverna hinner även tipsa varandra om bra bänkböcker när de är i biblioteket, vilket gör det svårt att hitta och förnya urvalet av högläsningsböcker. Läslyftet upplevs som positivt, men att det kanske ska vara frivilligt då det finns ämneslärare som tycker det är svårt att koppla innehållet till deras ämnen.

The aim of this thesis can be split up into three parts. First, to examine if public libraries in Sweden provide a selection of comic books and graphic novels suitable for youths. Second, to seek out how many of those libraries use comic books and graphic novels in their literature promotion with youths. Third, to investigate if there are any connections and similarities between the libraries that do. Also, a hypothesis proclaiming that most libraries do have comic book departments designed for youths and that libraries in big cities use comic books in literature promotion more often than libraries in small cities, is tested in the study. The results are based on a survey that was distributed to 290 libraries, out of which 192 responded. The results indicate that most libraries have youth departments and departments for comic books but that a small majority, mostly in larger cities, have a comic book department designed to be interesting for youths. A majority of the libraries surveyed have used comic books in some sort of literature promoting activity but there is a clear distinction between libraries in larger cities and libraries in smaller cities where the big city libraries were more likely to have used comic books in their literature promotion. Most of the connections and similarities between libraries working with comic books are connected to the population of the city in which the library is located and with the library's work for youths in general.

Läs- och skrivförståelse är grundläggande för att vara delaktig i dagens samhälle. Att läsa och skriva är inte enbart en enskild färdighet utan även en social aktivitet. Kännetecken för autism är svårigheter med kommunikation och i det sociala samspelet. För elever med autism är det således särskilt betydande att extra anpassningar sätts in vid behov då dessa elever är en grupp som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med den här kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen positivt hos elever med autism i åldrarna 5–15 år. Utifrån syftet formulerade vi följande frågeställningar: Vilka metoder kan identifieras i forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Vilka anpassningar visar sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Under arbetets gång formulerade vi sedan den fördjupade frågeställningen: Kan anpassningarna implementeras i ordinarie klassrum och fortfarande gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? En systematisk litteratursökning är grunden för kunskapsöversikten. Genom att använda flera olika databaser och urvalskriterier identifierade vi åtta vetenskapliga artiklar vilka motsvarade vårt syfte. En kartläggning av studierna genomfördes. Därefter kodades studierna i fyra olika teman vilka svarade på våra frågeställningar. Resultatet visade på en bredd av datainsamlingsmetoder i de olika studierna. Anpassningar som visade sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism var enskilt stöd, mindre grupper, direkta instruktioner, modellering, böcker med bilder och taktilt material, scaffolding, struktur, rutiner och omfattande tid för läsinstruktioner. Vid den fördjupade analysen framgick det att anpassningarna för eleverna var mest gynnsamma enskilt eller i mindre grupper. Resultatet visade således inte på hur anpassningarna fungerade i ordinarie klassrum utan snarare att enskildhet kan vara en anpassning som gynnar elever med autism

Att kunna läsa och tillägna sig en text är en förutsättning för att delta i det svenska samhället. Elever med autism har ofta inga svårigheter med avkodning av en text men däremot är det vanligt med svårigheter i läsförståelse. Således är det av stor vikt att lärare har kännedom om vilka möjligheter och hinder som finns med olika extra anpassningar i ordinarie klassrum. Tidigare forskning indikerar att det finns flertalet anpassningar som kan gynna läsförståelsen hos elever med autism. Forskningsfältet inom autism och grundskolan kan dock beskrivas som relativt litet och få studier är utförda i ordinarie klassrum. Således finns ett behov av vidare forskning om extra anpassningar utförda inom ramen för ordinarie klassrum. Syftet med studien är att belysa sex lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar i ordinarie klassrum, tänkta att gynna läsförståelsen hos elever med autism i åldrarna 5–10 år. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka extra anpassningar kan identifieras som gynnsamma i lärarnas utsagor? Hur implementeras de extra anpassningarna i ordinarie klassrum för att gynna läsförståelsen hos elever med autism? Upplever lärarna några svårigheter med att utföra de extra anpassningarna i ordinarie klassrum? Semistrukturerad kvalitativ intervju användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex lärare från olika skolor i en mellanstor kommun i Västsverige. Urvalskriterierna var erfarenhet av arbete i förskoleklass eller grundskolans årskurs 1-3 samt erfarenhet av att undervisa elever med autism i läsförståelse. Lärarnas upplevelser färgkodades i tre olika färger för att motsvara våra frågeställningar. Teorin praktikarkitektur användes som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemangen synliggjorde möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet visade på att avskärmning, struktur och rutin, bildstöd, ”en till en”, ”bygga på intresse”, specialpedagog, digitala hjälpmedel, modellering, belöning samt grupprum var extra anpassningar som gynnade läsförståelsen hos elever med autism. Resultatet visade även att goda relationer, ett öppet klassrumsklimat samt ett gemensamt förhållningssätt är bakomliggande faktorer, vilka är avgörande för att de extra anpassningarna ska fungera i ordinarie klassrum. De extra anpassningarna implementerades i ordinarie klassrum genom att lärarna skapade goda relationer till eleverna. Lärarna blir därmed medvetna om elevernas individuella intressen vilket möjliggör skapandet av anpassat läromedel och avskärmningar med den tid och de ekonomiska förutsättningar som finns. Lärarna upplevde även en del svårigheter med att utföra de extra anpassningarna, främst på grund av för få grupprum och pedagoger, vilket kan härledas till ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att lärarna använder sig av flera extra anpassningar men att de upplever att de hade varit mer gynnsamma i mindre grupp eller ”en till en”.