<p>Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på <em>läsprocessen</em>, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just <em>matematiska</em> texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande.</p><p>De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck.</p><p>Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll.</p><p>Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska <em>innehållet</em> verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt.</p><p>I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler.</p> / Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.

<p>Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.</p><p>Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.</p><p>En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.</p><p> </p><p>Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.</p><p> </p><p>Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.

Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har. This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression. The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.

Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet. I det första momentet har barnen högläst en obekant text samt återberättat texten muntligt. I det andra momentet har jag hållit en preview-session innan högläsningen. Samtliga högläsningar spelades in på band och har genomgått miscue-analys. Resultaten av det första momentet tyder på att det visserligen går att hitta väsentliga skillnader mellan de starka och de svaga läsarnas högläsning, men att det snarare handlar om kvantitativa än kvalitativa skillnader. Med det menas att skillnaderna inte kan karakteriseras i termer av strategival utan i stället som varierande grad av skicklighet i att avkoda ord. Resultaten av det andra momentet tyder på att en preview-session direkt kan påverka de svaga läsarnas högläsning och läsförståelse i positiv bemärkelse. Till sist visar denna studie att det inte finns någon anledning att upprätthålla en distinkt åtskillnad mellan whole language-traditionen och den nyare läsforskningen. The purpose of this experimental study was to investigate the differences between skilled and poor readers’ oral reading (in school year two) and to what extent teachers’ work with making unknown texts meaningful can improve children’s oral reading and actual comprehension. I was also interested in how different theoretical frameworks could explain the outcomes of this study. The following research questions were formulated: (1) What differences can be found between skilled and poor readers’ oral reading when looking only at their oral reading errors and comprehension? (2) Can a preview-session improve children’s oral reading and their comprehension of the text? (3) Can the answers to questions (1) and (2) be explained by the Whole language-movement and the modern science of reading? Four children, two skilled readers and two poor readers, participated in this experiment. In phase one they were instructed to read an unknown text and also to retell it orally. Phase two started with a preview-session of an unknown text and then it followed the same procedure as in phase one. All oral readings were recorded and later analyzed by using miscue-analysis. The results of the study show that it is possible to find significant differences between skilled and poor readers but also that these differences are quantitative in their nature. This indicates that differences cannot be explained in terms of reading strategies but rather as a result of different levels of skill. Results also indicate that a preview-session can improve both oral reading and comprehension of texts. Finally, the results indicate that both the Whole language-movement and the modern science of reading have important things to say about the process of reading.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskolans år 2 tänker kring och arbetar med läsförståelse, om pedagogernas tankar stämmer överens med hur de faktiskt arbetar, samt om arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Undersökningen genomförs med hjälp av ostrukturerade observationer och enkäter i två olika rektorsområden i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna arbetar medvetet med olika faktorer som alla påverkar läsförståelseutvecklingen hos barnen/eleverna och att arbetet inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika verksamheterna. Det visar sig också att pedagogernas tankar samstämmer med verksamhetens utformning.

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.