Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta. Det anses viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att få förståelse för olika slags texter. Lärarens roll samt kompetens inom området ses som avgörande faktorer för medveten läsförståelseundervisning. Flera goda exempel på medveten läsförståelseundervisning har iakttagits. Andra undervisningssituationer speglar frånvaron av anknytning till forskning och teori, då metoder och strategier används oreflekterat. / The purpose of the study is to understand and get insight in how explicit reading comprehension instruction is conducted in the Swedish secondary school system. The focus of the study is on the methods and strategies explicitly used by the participating teachers in the study. This qualitative case study has elements of ethnography using triangulation, where the collection of data is by observation and interviews complimented by literature studies. When analyzed and reported we used elements of ethnographic approach. The study shows that reading comprehension is central to all acquisition of knowledge and functioning word decoding is the foundation of this. It is considered important to work utilizing various methods and strategies to understand different genres of texts. The teacher’s role and qualifications within the field are pointed out as a crucial factor for explicit reading comprehension instruction. Several good examples of explicit reading comprehension instructions have been observed. Other educational situations reflect the absence of knowledge of research and theory, as these are not utilized.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet.   Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen. På majoriteten av deltesten fick flickor högre resultat än pojkar. Detsamma gällde även elever med svenska som modersmål, elever med en högskole-/universitetsutbildad vårdnadshavare och elever som gick på skola A. Resultatet av våra intervjuer med förskollärarna visade på en osäkerhet kring betydelsen av begreppet fonologisk medvetenhet och dess betydelse för läsinlärningen. Det framkom också att det inte alltid fanns tid för att hjälpa elever som behövde extra träning eller utmaningar. Resultatet visade även att en tredjedel av eleverna fortfarande under vårterminen inte utvecklat den fonologiska förmågan fullt ut för att klara majoriteten av deltesten.

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5. Klassernas gemensamma textsamtal observerades under skolämnena naturotientering, samhällsorientering och svenska. För att identifiera textrörlighetsdiskurserna användes af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg. Därefter analyserades utvalda delar av ljudinspelningarna med hjälp av samtalsanalys för att besvara frågan hur samtal kring läsförståelsestrategier initieras och utvecklas. Studien visade att textsamtalen i de observerade klasserna ofta präglades av en textbaserad rörlighetsdiskurs. De gemensamma textsamtalen tenderade att fokusera på en eller två läsförståelsestrategier i taget. Många elever använde sig av olika läsförståelsestrategier som stöd för andra sådana, något som lärarna sällan bekräftade. De observerade samtalen saknade en metakognitiv dimension, då läsförståelsestrategierna och dess funktion aldrig nämndes explicit.

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts. Studien har visat att kontextuell kunskap kan underlätta avancerad läsförståelse men detta är beroende av inlärningsaktivitetens utformning såväl som deltagarnas förutsättningar och grad av delaktighet. Vidare har resultatet visat att kollaborativt lärande också är starkt beroende av samma faktorer. Ytterligare en slutsats är att traditionella läsförståelsetest kräver mer av testtagaren, än enbart läsförståelse.

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete. Studien har visat att undervisningen gestaltar sig på en mängd olika sätt. Speciallärarna framhåller att ordförrådet främjas genom arbete med texter och genom muntligt arbete. Arbetet runt texter präglas mycket av arbete kring olika lässtrategier, men även vilka slags texter eleverna möter. Den muntliga undervisningen handlar om samtal och diskussioner, bildstöd, att lära sig ords betydelser, att lära sig om ords delar, vikten av repetition samt vilka ord som väljs ut för undervisningen. I studien var kopplingar till teorier om ordförrådsutveckling synliga. Ett par exempel är att reciprocal teaching, en modell för träning av läsförståelsestrategier, användes samt att speciallärarna framhöll att eleverna själva behöver använda språket för att utveckla sitt ordförråd. Det förekom också att kopplingen till teorin inte var lika synlig. Några exempel är förekomsten av ytliga förklaringar av ord och att få av de ord som valdes ut för undervisning var generellt användbara ord.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv. Några av studiens problemformuleringar är: Hur används de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning i interventionen? På vilket sätt syns de kunna stödja elevernas läsförståelse? Vilka uppfattningar har eleverna om nyttan av de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning? Studiens resultat har analyserats främst med stöd i sociokulturell teori. I resultatet framkommer att användandet eller utfallet av lässtrategierna varierar beroende på hur lärare och elever appropierar dessa. Här tycks de modeller som eleverna har att imitera spela stor roll. Den största vinsten kopplat till elevernas läsförståelse tycks vara de samtal kring ord och begrepp i faktatexterna som blir resultatet av lässtrategierna förutsäga och reda ut. I denna dialog lyfts elevernas egna kunskaper och erfarenheter fram och berikar förståelsen. De flesta eleverna upplever att de har nytta av en eller flera av de lässtrategier de har lärt sig. Framträdande är att eleverna tycker att strategin att reda ut oklarheter var användbar. Elevernas upplevelse av interventionen är överlag positiv även om de pekar på att vissa lässtrategier var svåra att förstå och tillämpa. Förslag på tillämpning är att studien kan användas som en källa till inspiration och eftertanke för pedagoger som vill prova reciprok undervisning tillsammans med sina elever.  Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat bidra till att problematisera sammansättningen av grupper i läsförståelseundervisning, då vikten av förebilder att imitera framgår.

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav. / <p>Svenska</p>

Audiobooks have become increasingly popular and accessible during the past couple of years. Concurrently, students’ reading comprehension has decreased. Therefore, teachers must work toward improving students’ reading comprehension but also relate to audiobooks as a phenomenon. Thus, this qualitative study aimed to explore similarities and differences between reading comprehension and listening comprehension through previous research, an examination of the course Svenska 1 and interviews with three professionals within the target area. The curriculum of Svenska 1 legitimises the use of audiobooks and does not specify the concept of reading, therefore allowing teachers to interpret whether audiobooks should or can be used. Although the input is of different characters in the two modalities, the phase of processing and comprehending is similar. Moreover, listening comprehension is a biologically primary ability and can suit students with a limited working memory. According to the findings of this study, students struggling with word decoding can linguistically assimilate more complex texts through the auditive modality. Hence, audiobooks can be used in educational purpose since they provide linguistic content and practice students’ empathy. However, listeners mainly extract the gist of a text. Therefore, they rely more on background knowledge and logic rules when reconstructing a text. Consequently, listening can burden students’ working memory and listeners sometimes miss the intended meaning of a text. Finally, background knowledge, motivation, strategies and word decoding are what researchers believe to be most important for reading comprehension. Even more skilled readers need to practice their decoding skills and therefore a recommendation is to teach decoding parallel to knowledge acquisition, which can be provided through audiobooks.

Syftet med studiens två undersökningar, var att kring läsförståelsearbete och autism synliggöra både vad några lärare säger och vad aktuell interventionsforskning (2015 -) påvisar utifrån olika perspektiv, samt även jämföra dessa delar. Läsning vilar på flera grunder, språkliga, metaspråkliga och metakognitiva förmågor samt textens medium och hur den framställs. Förståelse söktes i ett sociokulturellt perspektiv för hur kunskap uppkommer och förs vidare. Strävan var att synliggöra stödstrukturer som gynnar läsförståelseutveckling för elever med ASD (diagnos inom autismspektrum). Skriftliga lärarintervjuer, med semistrukturerade öppna frågor, genomfördes för att nå och få svar från fler personer än vad som var möjligt vid muntlig intervju. I den systematiska litteraturstudien söktes i databaser utifrån: autis*, AND read* AND comprehension AND intervention samt autis*, AND read* AND literacy AND intervention. Elevers begåvningsnivå inom normalvariationen, ålder eller interventionernas texttyper har ej fokuserats. Främst har gemensamma nämnare mellan studierna eftersökts samt metoder forskning påvisar effektivt och som lärarna ej påtalar att de använder i sin undervisning. Resultatet synliggör likheter och skillnader. Lärare använder forskningsbaserade element i undervisning, som strategiundervisning eller explicit undervisning med fokus på ökat ordförråd, förförståelse, att kunna svara på frågor på olika nivåer samt göra inferenser. ”Modellering” används och lärare nyttjar elevintressen för ökad elevmotivation. Lärarna lyfter ofta nyttan av att använda bilder som stöd i arbete med texter men få nämner användning av grafiska organisatörer. Andra stödstrukturer som gett goda resultat och som lärarna inte nämner är: arbete med anaforiska relationer (pronomen; t.ex. han, hon, den/det och adverb där, dit, då som syftar tillbaka på något tidigare nämnt), kausala samband samt arbete med att utveckla elevers kognitiva förmågor. Områden som lärarna sällan nämner är sammanfattning och återberättande. Forskning har där visat att läsförståelseinterventioner inte alltid ger lika god effekt på återberättande som på läsförståelse i sig. Det kan tyda på att andra angreppssätt behövs för utvecklande av dessa förmågor. Interventionerna i systematiska litteraturstudien utfördes i liten grupp eller en-till-en. Det innebär att svar ej ges på hur läsförståelsearbete bör genomföras med elever med ASD inkluderade i stor klass, men det som hjälper elever med autism bör även gagna andra elever i behov av tydliggörande pedagogik.