During the last ten years, PIRLS and PISA have evaluated the reading levels of children and youth around the world, sometimes with grim results. The Swedish evaluation show a constant decline in reading comprehension, and Sweden, which from the start produced one of the best results in the world, have plummeted to the bottom of the ranks. The librarians of the public library have extensive experience of working with different projects engaging children and youth in reading, and so they have a major part to play in this matter. Consequently, the aim of this study is to examine and describe the different perceptions the public librarians have of these projects. Four research questions were formulated, each focusing on the perceptions regarding different aspects of the reading promotion projects. To answer these questions, a phenomenographical approach was adopted and complemented with semi-structured interviews as a means of obtaining empirical data. The results gathered from interviews with six different librarians show that the perceptions of the reading promotion projects share many similarities regarding the motivation, target group and purpose of the projects, but that the librarians relate differently to them. The conclusions drawn from this is, aside from the actual perceptions presented in the study, that the reading promotion projects are very much influenced by the librarians perceptions of them, as the librarians all have different demographic conditions to keep in mind, as well as different experiences of success rates with specific methods. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgår från Vygotskijs språksyn, vilkenhandlar om att eleverna lär sig bäst när de själva är aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet på lärande, som betonar att lärandet sker i samspel med andramänniskor. Vygotskijs teori visar sig på olika sätt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna när pedagoger pratar om att läsningen måste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i läsning. Den visar sig också i olika läsmetoder, som får framdenna meningsfullhet. Till exempel är reflekterande efter läsning en användbar läsmetod,vilken får eleverna att tänka till om det lästa. Detta gör också att läsningens fokus blir påförståelsen. Metoden högläsning är en annan läsmetod som också är viktig. Tack vare dennakan eleverna höra hur språket är uppbyggt och även bli motiverade till läsning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka i vilken utsträckning några lärare uppger sig arbeta med olikaläsmetoder. Undersökningen syftar också till att belysa på vilka grunder dessa lärare säger siggöra sina val av läsmetoder.METOD:Vi har använt oss av två datainsamlingsmetoder. Den första har en kvantitativ prägel och ärett läsprotokoll, vilket vi har tagit fram själva. Den andra är en kvalitativ intervju.RESULTAT:De läsmetoder som undersöktes användes i olika stor utsträckning bland lärarna. Metodenhögläsning användes ganska ofta, där ett motiv var att eleverna skulle få höra språket talas.Samtliga lärare fokuserade på att eleverna skulle utveckla en god läsförståelse samt hade envariation av olika texter i sin läsundervisning. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv på vad begreppet läsförståelse innebärberoende på vilken författare eller forskare som man väljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingår i läsförståelseprocessen, medan andra menar att så inte är fallet. Under1900-talets gång har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen påläsförståelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrådetsbetydelse. Enligt PIRLS-undersökningen har svenska elevers läsförmåga försämrats genomåren, trots detta ligger Sverige fortfarande bra till i jämförelse med andra länder. PIRLS visardock på en negativ trend hos de svenska eleverna. Syftet med de nationella proven är attkontrollera så att eleverna når upp till den kravnivå som ställs i skolan och att alla eleverbedöms utifrån samma förutsättningar, inte minst vad gäller just läsförståelse.SYFTE: Undersökningens syfte har varit att ta reda på hur sju pedagoger förklararbegreppet läsförståelse, hur de jobbar inför de nationella proven i svenska i femte klass samtbedömer elevernas läsförståelse på dessa prov.METOD: Datainsamlingen har gjorts genom self reports och genom kvalitativa intervjuer.RESULTAT: Många av pedagogerna var väldigt överens om vad begreppet läsförståelseinnebär, enligt denna undersökning. Pedagogerna menar att läsförståelsen är en process däreleverna först och främst måste klara avkodningen och dra enkla slutsatser. Därefter kan deutvecklas till att kunna tolka texter och läsa mellan raderna. I jobbet inför de nationella provenframträder två arbetssätt, dels att jobba med förberedelser för proven och dels att jobbamycket och ofta med läsförståelse. Även när det gäller rutinerna vid bedömningen är mångaav pedagogerna eniga. Pedagogerna utgår från det bedömningsunderlag som de har att tillgåoch det är först om det uppstår några problem som de tar hjälp av andra. / Uppsatsnivå: C

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor. / Program: Lärarutbildningen

Tack vare Salamancadeklarationen har begreppet inkludering fått stort genomslag i världen. Inkludering är idag ett centralt begrepp och inte minst i skolan. Syftet med översikten var att undersöka vad som kännetecknar forskning om inkluderande arbetssätt i läsförståelse. Vi sökte i olika databaser och med hjälp av relevanta sökord identifierade vi vårt forskningsområde. Vi avgränsade våra sökningar genom att lägga till olika filter vilket slutligen ledde till de åtta artiklar som utgör grunden i vår kunskapsöversikt. Olika jämförelsepunkter valdes ut som svarade mot vårt syfte. En kartläggningsmatris användes för att få en tydlig och översiktlig bild över artiklarnas innehåll. Gemensamt för den forskning som vi har identifierat är att många elever ofta saknar strategier i att processa text, göra inferenser samt metakognitiva strategier. Det framgår i vår analys att undervisning måste individualiseras och anpassas utifrån elevers olika behov. Artiklarna beskriver olika svårigheter som elever kan befinna sig i dock i relation till en grupp. Det framgår i vårt resultat att undervisning måste anpassas efter alla elevers olika behov för att inkludera elever i läsförståelse. Vår kartläggning har visat på framgångsrika, inkluderande lässtrategier som främjar läsförståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om några lärare anser att bedömning av läsförståelse har betydelse för elevers läsförståelseutveckling, samt belysa hur lärarna ser på sina förutsättningar att bedöma läsförståelse. Lärarnas tankar om ämnet exponeras genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat synliggör exempelvis betydelsen av att använda bedömning i skolan för att främja elevernas lärande. Dessvärre har den målstyrda skolan och kravet att mäta och jämföra elevers kunskaper gjort att den enskilda och formativa bedömningen inte kan prioriteras i så stor omfattning som lärarna önskar. Att använda bedömning mer kontinuerligt i skolvardagen var en åsikt majoriteten av lärarna uttryckte ett flertal gånger. Några förutsättningar lärarna saknar enligt vår studie är bland annat tidsbristen, kraven på det administrativa som ökat och skolans möjlighet att erbjuda extra personal och kollegialt samarbete.

Det finns elever som upphör att utvecklas i sin läsförståelse vid övergången mellan årskurs 3 och 4 då de möter svårare texter och nya kursplaner som ställer högre kognitiva krav. Syftet med föreliggande studie är att beskriva lärares upplevelse av denna stadieövergång med fokus på elevernas läsutveckling. Studien vill undersöka följande: Hur upplever lärare i de båda årskurserna att de kan underlätta stadieövergången för eleverna när det gäller läsförmåga och läsutveckling? Vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 respektive 4 har av elevers läsförmåga och läsutveckling. Hur säger lärare i respektive årskurs att de arbetar med läsförmåga och läsutveckling? Vilka material säger lärarna att de använder i läsundervisningen? Utgångspunkten för studien är en balanserad syn på läsning, dvs en syntes mellan phonics och whole language. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer med åtta lärare, fyra som undervisar i årskurs 3 och fyra som undervisar i årskurs 4. Resultatet visar att skolor kan motverka att lässvårigheter blir permanenta genom att ha ännu bättre samverkan kring övergången i syfte att relevant information om eleverna kommer fram till mottagande skola/lärare så att eleverna får rätt stöd från början i årskurs 4. Av resultatet framgår också att lärarna i årskurs 4 uttrycker högre förväntningar på elevernas läsförmåga än de i årskurs 3. Läromedel och kursplaner styr deras förväntningar. Vidare framgår i resultatet vilken läsundervisning som enligt lärarna främjar läsutvecklingen i övergången. Denna undervisning utgörs av gemensam läsning, textsamtal, undervisning i läsförståelsestrategier. Enligt lärarna i studien bör elever dessutom erbjudas mer explicit undervisning i faktatexters struktur redan på lågstadiet, ha större tillgång till texter med olika svårighetsgrad och med ett innehåll som intresserar eleverna. Det bör också avsättas mer tid till läsning - både på egen hand och lärarledd läsundervisning.

Matematiken finns i hela vårt samhälle och matematiken är ett huvudämne i skolan. Kunskap i matematik behövs för att kunna värdera, förstå och kritiskt granska information. Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns en relation mellan elevers läsutveckling och elevers kunskap att lösa kontextuella textbaserade matematiktest. Studien är en kvantitativ studie och innehåller även analyser av resultatet. Metoden som har använts i denna undersökning är kvantitativ och undersökningen utgår ifrån tre olika tester där elevernas nivå på läsutvecklingen har relaterats mot lösningsfrekvensen i textbaserade kontextuella matematiktest. Dessa två prov har vidare relaterats mot ett tredje test innehållande enbart aritmetiska beräkningar. Resultatet som framkom var att det går att se en relation mellan elevers lösningsfrekvens på matematiska kontextuella texttester, jämfört mot elevernas kunskaper i läsutveckling. Desto mer utvecklad läsning eleven har, desto bättre lösningsfrekvens på kontextuella textbaserade uppgifter, vilket också är slutsatsen av denna undersökning.

Studien syftade till att undersöka hur lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp gynnade läsförståelse och läslust framförallt hos elever med läsförståelsesvårigheter. Träningsstudien genomfördes på två olika skolor och i studien deltog 12 elever i åk 2 med varierad läsförmåga. Fokus i studien var 6 elever i läsförståelsesvårigheter. Träningsperioden bestod av 8 träningstillfällen à 60 minuter fördelat på 5 veckor under månaderna maj och juni. Träningen innehöll lärarens högläsning med reciproka samtal grundat i RT-modellen samt Chambers modell för boksamtal och fokuserade på lässtrategierna att förutspå, att ställa frågor, klargöra och sammanfatta. Träningsgruppen undervisades av oss i vår blivande roll som speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. En jämförelse avseende läsförståelse gjordes med en jämförelsegrupp som deltog i ordinarie klassundervisning och som matchats med träningsgruppen. Vi använde ett standardiserat för- och eftertest i läsförståelse för att kunna mäta läsförståelsen före och efter genomförd träningsperiod. För att bedöma huruvida läslusten ökat efter genomförd träning fyllde eleverna i träningsgruppen i en enkät efter första samt sista träningstillfället. Dessutom genomförde vi elevintervjuer med de 6 eleverna som uppvisade läsförståelsesvårigheter. Efter avslutad träningsperiod förbättrade samtliga elever i träningsgruppen sina resultat på det standardiserade testet. I jämförelsegruppen förbättrade de flesta eleverna sina resultat dock ej i samma utsträckning som träningsgruppen. Enkätresultatet i träningsgruppen visade att läslusten hade ökat obefintligt hos eleverna i läsförståelsesvårigheter efter genomförd träningsperiod. Även i elevintervjuerna framkom det att läslusten ökat marginellt efter avslutad träning. Vår slutsats är att studien visade att lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp är gynnsamma för elever i läsförståelsesvårigheter.