<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Denna litteraturstudie belyser möjligheterna att använda skönlitteratur som ett verktyg för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. I ett samhälle med sjunkande läsintresse och läsförmåga spelar skolan en allt större roll för att förmedla skönlitteraturens kraft. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur skönlitteratur kan användas i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. Den sociokulturella teorin ligger till grund för det analyserade materialet. Materialet består av både nationell och internationell forskning, och omfattar vetenskapliga artiklar, monografier, avhandlingar och bokkapitel. Resultatet visar att skönlitteraturundervisning kan gynna både läsförståelse- och identitetsutveckling. För att det ska lyckas krävs dock en undervisning som betonar det sociala samspelet där diskussionen är i fokus. Genom boksamtal kan eleverna utbyta idéer med varandra och de egna föreställningsvärldarnautvecklas. Det är viktigt att läraren använder och synliggör olika strategier för eleverna. Målet är att eleverna självständigt ska kunna reflektera om sin egen strategianvändning för att kunna utveckla identitet och läsförståelse.

Syftet med denna studie har varit att förstå hur SO-lärare på gymnasiet uppfattar elevernas litteracitet och om den har försämrats under loppet av lärarnas respektive karriärer, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Föreliggande arbete är en kvalitativ, tematisk studie, inspirerad av grundad teori (GT). Tio lärare i SO-ämnen på gymnasiet intervjuades om elevers läsförståelse och hur den förändrats. En viktig aspekt var hur de arbetar för att elever i behov av särskilt stöd ska utveckla sitt textläsande. Efter intervjuerna kodades materialet och tre huvudteman togs fram: förutsättningar, orsaker och konsekvenser. Dessa huvudteman ligger till grund för resultat-presentationen.De flesta lärarna ansåg att läsförståelsen har försämrats dramatiskt de senaste tio – femton åren och att andra förutsättningar gäller idag. De vittnar om ett ökat behov av att lära eleverna grundläggande begrepp och ämnesord. Lärarna beskriver att kraven på läsförståelse från kursplaner och läroböcker har ökat, samtidigt som läsförståelsen försämrats. De ser förändringen som en del av en samhälls-förändring, som ligger utanför deras kontroll. Detta kan sägas vara lärarnas ”main concern”, en term som används inom GT.Det fanns även ett antal lärare som inte såg någon generell försämring av läsförståelsen, men ändå ansåg att det idag föreligger ett större motstånd mot att läsa, än förr. Orsakerna till detta motstånd är även det en del av en samhällsförändring.Studien visar hur SO-lärare ser på sin roll som textförmedlare och hur de ser på sin egen möjlighet att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.

I de tidiga skolåren är högläsning ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att åskådliggöra hur lärares högläsning kan användas som metod för att främja elevers läsförståelse i årskurs F–3. Litteraturstudiens resultat grundar sig i 14 vetenskapliga artiklar, vars resultat delades in under följande områden; högläsning, lärarens roll, läsförståelsestrategier och läsförståelse. Litteraturstudien resulterade i att lärarens planering, genomförande och engagemang har en betydande roll för högläsningen. Framgångsrik högläsning innebär att läraren modellerar läsförståelsestrategier för eleverna under högläsningens gång. Med hjälp av de modellerade strategierna kan elevernas läsförståelse utvecklas, eleverna kan även använda dem i sin självständiga läsning.

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Syftet med detta examensarbete är att ta del av hur gymnasielärare väljer vilken skönlitteratur som ska användas och hur lärarna planerar, utför och bearbetar sin undervisning av skönlitteratur på gymnasiet. Jag har valt att basera min studie på åtta kvalitativa forskningsintervjuer som jag sedan har relaterat till tidigare forskning som berör min studie. Resultatet för denna studie visar att lärarna alltid försöker utgå från elevernas behov och förmågor för att underlätta elevernas inlärning och läsförståelse. Vid val av litteratur säger vissa av lärarna att valet baseras på elevernas intresse eftersom lärarna anser att detta stärker elevernas motivation till att läsa. Andra lärare gör sina val utifrån deras eget intresse eller tidigare erfarenhet. Lärarna sa att de väljer att låta eleverna samtala kring skönlitteraturen eftersom detta både engagerar och underlättar inlärningen hos eleverna samtidigt som de även låter eleverna göra skriftliga uppgifter. Arbetets slutsats är att det finns likheter och skillnader i hur lärarna arbetar med litteratur i sin undervisning. Lärarna försöker att anpassa undervisningen efter elevens behov när de planerar för att skapa en gynnsam litteraturundervisning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier, vilka lässtrategier de använder och hur de följer upp elevers läsutveckling. Lärarna har den huvudsakliga rollen att lära elever hur de ska utveckla sin läsförståelse. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ forskning vilket baseras på intervjuer och vi har valt att intervjua åtta lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur två olika skolor arbetar med elevernas läsundervisning och läsutveckling samt hur läsningen prioriteras i skolorna. Studien syftar också till att ta reda på elevernas syn på läsundervisningen som ges. Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i det fenomenografiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet identifierar hur lärare prioriterar läsundervisning i sin skola, samt hur läsundervisningen ser ut på två olika skolor. I resultatet tillges även elevernas perspektiv på skolans arbete. I resultatet framkommer också hur skolorna har valt att arbeta både tematiskt och nivågrupperat för att skapa en god kvalité i läsundervisningen. Slutsatsen visar på att skolan arbetar effektivt för att tillgodose eleven med den läsundervisning som är anpassad efter varje elev. Skolorna använder sig av variation i undervisningen men även får stöd från andra resurser för att bli ett team för att tillämpa eleverna goda läsfärdigheter samt läsmöjligheter. Hemresurserna ser olika ut vilket är vanligt, dock så behövs det mer stöd hemifrån för vissa elever för att skolan tillsammans med vårdnadshavare ska skapa goda läsare.

Bilderböcker som elever möter idag i sin undervisning innehåller text- och bildrelationer med varierande komplexitet. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger om relationen mellan text och bild, kopplat till elevers läsförståelse i årskurserna F–3 och lärarens roll. För att undersöka syftet har forskning, publicerad mellan 2001 och 2018, analyserats. Undersökningsmaterialet har analyserats utifrån följande frågeställningar: Vad lyfter tidigare forskning om text- och bildrelation i läsförståelseundervisning med bilderbok för elever i årskurs F–3? och Vad betonar tidigare forskning vara av vikt i lärarens roll för att främja elevers läsförståelse av kombinationen text och bild i bilderboken? I resultatet framkommer vikten av att elever bör läsa både text och bild tillsammans i bilderboken eftersom det leder till ökad läsförståelse. I resultatet framkommer det även att läraren behöver besitta kunskap om bilderbokens uppbyggnad för att synliggöra lässtrategier för eleverna. I diskussionen diskuteras bilderbokens möjligheter i undervisningen, till exempel genom att det bidrar till att elever kan utveckla lässtrategier och hur arbetet med bilderboken förbereder elever för framtiden. Vidare diskuteras lärarens roll i förhållande till arbetet med bilderboken.