Förskoleklass ska ses som en bro mellan förskolan och skolan, men existerar denna bro i verkligheten? Tidigare forskning visar på att lärarna i förskoleklass och lärarna i grundskolan inte arbetat systematiskt för att främja elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Även belysa hur övergångarna mellan stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1 påverkar för att främja ett långsiktigt lärande för elever. Mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur arbetar lärare för att gynna elevers utveckling inom läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt 17 vetenskapliga studier om läsinlärning, läsförståelse och övergångar. Vårt resultat visar för att främja elevers läsinlärning och läsförståelse behövs det olika strategier som kan hjälpa elever att förstå texter. Det behövs bra samarbeten mellan de olika stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Ett samarbete som tar till vara på elevers tidigare kunskaper, för att främja deras långsiktiga lärande inom läsinlärning och läsförståelse. Utifrån vår litteraturstudie resulterar detta i förslag på vidare forskning kring hur lärarna tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper.

Svenska elevers läsförståelse är låg. Med denna studie har det undersökts vilka faktorer som enlig forskning kan motivera elever till läsning inom grundskolan. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där det inkluderats både kvalitativa samt kvantitativa studier. Resultaten som framkommit ur studien är att informations- och kommunikationstekniska faktorer, sociala yttre faktorer samt interaktionsfaktorer påverkar elevers motivation till läsning. Slutsatserna sammanfattas med lärarens och de vuxnas viktiga roll i att motivera elever till läsning inom olika kontextvärldar. Fortsatt forskning kring ämnet är att undersöka vad elever själva anser missgynnar deras motivation till lärande.

No description available.

BakgrundStudien lyfter forskning utifrån högläsningens betydelse för läsförståelse. Hur högläsning kangenomföras är en central del av undersökningen samt att barn i yngre åldrar bör få ta del avlitteratur som kan leda in dem på självständig läsning. Allt detta kan genomföras med hjälp avhögläsningen och hur lärare genomför detta är centralt för denna studie. Högläsningen börmodelleras av en kompetent lärare som i sin tur leder till att elever kan genomföra självständigläsning. Att läsningen bör vara interaktiv är något som forskningen lyfter och denna sortsläsning väcker ett intresse hos elever som kan utmynnas i nyfikenhet och större läsförståelse.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur årskurs F-3 lärare uttrycker högläsningensbetydelse för elevers läsförståelse samt hur de uttrycker att den bedrivs i undervisningen.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metodansatsen med intervju som redskap där treverksamma lärare medverkade. Bakgrund och resultat är tolkat utifrån teorin Social learningtheory.ResultatStudiens resultat visar att högläsning är något som sker frekvent i de intervjuade lärarnasklassrum. Kring högläsning sker även diskussion av boken vilket lärarna anser är viktigt då detökar elevernas förståelse för den lästa texten, det framgår även att lärarna anser att högläsningenpåverkar elevernas ordförråd. Respondenterna beskriver hur de högläser vilket sker medinteraktion, olika röster, volym på talet, kroppsspråk med mera. Resultatet av detta anser demär att eleverna blir nyfikna och intresserade av läsning vilket i sin tur kan leda in dem påsjälvständig läsning. Resultatet blev en bekräftelse av undersökningens bakgrund. Detta kanexempelvis bero på lärarnas kunskap gentemot forskningen, en viss typ av intervjufrågor ellergedigna arbetssätt hos lärarna som instämmer med tidigare forskning.

Forskningen som ingår i den här studien undersöker effekten av att använda reciprocal teaching för, i huvudsak, lässvaga elever för att utveckla deras läsförståelse. I den tidigare forskningen som ingår i studien jämförs olika elevgrupper som arbetar utifrån fyra olika arbetssätt. Dessa arbetssätt innefattar reciprocal teaching, en annan läsförståelsemetod, enbart samma material eller att eleverna endast deltar i den ordinarie läsundervisningen. Syftet med analysen är att undersöka hur reciprocal teaching kan utveckla lässvaga elevers läsförståelse. Metoden som används till den här studien är en systematisk litteraturstudie. Olika sökord och kriterier har formats utifrån den gällande frågeställningen, som sedan har använts för att systematiskt söka efter relevant tidigare forskning. Genom analysen av de forskningsartiklar som ingår i studien, kan man se att reciprocal teaching är en gynnsam metod för att utveckla lässvaga elevers läsförståelse oavsett ålder, geografiskt område, intellektuella svårigheter eller kulturell bakgrund. Eleverna får under de olika studiernas gång göra olika tester på bland annat sin läsförståelse, för att se hur och om den utvecklas. De får även göra tester några veckor efter studiernas slut vilka visar på att eleverna bibehåller sina kunskaper samt att de även fortsätter utvecklas och förbättrar sina resultat. Något som är betydelsefullt att tänka på när metoden reciprocal teaching används i de lägre åldrarna, är att den behöver anpassas efter elevernas tidigare kunskaper. Anpassas den inte bidrar det till att eleverna inte kan använda metoden på ett fördelaktigt sätt och stjälper mer än vad den hjälper deras läsförståelseutveckling. I arbetet med metoden är lärarens roll otroligt betydelsefull. Får inte eleverna den vägledning av läraren i början som de behöver, kan de heller inte använda metoden på det sätt som gynnar deras läsförståelseutveckling på det sätt som metoden är skapad för.

PIRLS undersökningen från 2011 visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats i de senaste mätningarna. De norska elevernas resultat hade däremot höjts i mätningen 2011. För att försöka öka elevernas läsförståelse i skolorna har de båda länderna gett lärarna kompetensutveckling i olika arbetsmetoder. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska och norska lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. I studien används en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju. Med hjälp av enintervjuguide intervjuades sex lärare från Norge och från Sverige. Resultatet visar att de undervisande lärarna undervisar framförallt med hjälp av metoden Reciprocal Teaching samt BISON. Alla lärarna i studien undervisar och stöttar sina elevergenom att modellera de olika läsförståelsestrategierna som eleverna ska lära sig. Alla lärarna har också det gemensamt att de för en kommunikativ och social undervisning.

Redan från födseln deltar barn i samtal vilket innebär att de bör få möjlighet att fortsätta samtala med varandra för att skapa en grund för god kommunikation. De texter som behandlas i skolans värld blir allt mer komplexa vilket innebär att elever måste få möjlighet att samtala om det lästa. Genom att eleverna får diskutera texters innehåll och budskap tillsammans med andra kan läsförståelse utvecklas. Trots textsamtalets utvecklande karaktär visar forskning att elever inte ges möjlighet att samtala om skönlitteratur, vilket blir problematiskt då eleverna kan skapa en dålig självbild inför att ta sig an texter i skolan. Syftet med den empiriska studien var att ta del av sju lärares uppfattningar och erfarenheter om textsamtal i läsförståelseundervisningen i grundskolan. Den empiriska studiens insamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare som är behöriga i ämnet svenska. Studiens teoretiska ramverk var det sociokulturella perspektivet och de analytiska verktygen som användes för att tolka resultatet var mediering, stöttning samt appropriering. Studiens resultat visar att lärarna undervisar om lässtrategiers användning, aktiverar förkunskaper samt undervisar om genrens uppbyggnad. Slutsatsen för den empiriska studien är att textsamtalets dialogiska karaktär möjliggör ett samspel mellan lärare och elever som kan leda till ett kunskapsutbyte. Genom lärares strategier i textsamtalen kan eleverna ges möjlighet att utveckla läsförståelsen vilket även forskning stödjer.

Läsförståelsen hos svenska elever har försämrats under en längre tid, vilket internationella kunskapsmätningar visat. Forskningsläget visar på strukturerad läsförståelseundervisning som ett led mot en god läsförståelse. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka huruvida forskning visar att högläsning och textsamtal kan bidra till att elever och studenter utvecklar en god läsförståelse. Litteraturstudiens empiri består av internationell forskning om högläsning och textsamtals effekter för läsförståelse samt studier som belyser hur lärare kan arbeta med högläsning och textsamtal för att främja läsförståelsen. Det redogörs för studier som behandlar elevgrupper från förskola till universitet. Resultatet visade att läsning i gemenskap och textsamtal hade positiv inverkan på elevernas läsförståelse samt vikten av att använda sig av läsförståelsestrategier. Vidare visar resultatet att elevers läsförståelse i grundskola och gymnasium främjas av att läraren aktivt arbetar med högläsning medan det varierar i resultatet för äldre studenter. Resultatet synliggör att lärares arbete med elevers läsförståelse har en betydande roll. Fortsatt forskning inom ämnet hade kunnat vara att undersöka hur verksamma lärare använder sig av högläsning i sin undervisning och vad som ligger bakom deras val av användandet eller icke användandet av högläsning.

The purpose of this study has been to, from a teacher- and student perspective, investigate how they describe that the silent reading follows up by the teachers. The purpose has also been to investigate if the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension. To answer this I prepared the following questions: •How do the teachers describe that they follow up students silent reading? •How do the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension? •How do the students describe the silent reading and how it follows up? This is a qualitative study based on completed interviews. I have interviewed two teachers and two student groups from each teachers class. The teachers in the study teach in second grade. The study is based on Aidan Chambers theory about The reading circle and Hans-Gerog Gadamers thoughts about reading and comprehension. The results show that the follow up of students silent reading differ from the two teachers. Common for the teachers was that conversation and dialogue based on the silent reading books was missing. Furthermore, the analysis shows that teachers believe that silent reading promotes students reading skills because it’s a way to practice reading and they practice up their reading flow. They also believe that silent reading can contribute to greater love of reading as students get to choose and read books of their own interest.

Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte: Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik? Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik? Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap? Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.