I den svenska läroplanen för grundskolan står det att skolan ska arbeta med strategier i läsförståelse. Samtidigt visar forskning att fokus i Sverige har legat på att arbeta med elever som har avkodningssvårigheter. Detta innebär att det finns ett behov av att se hur arbetet med läsförståelse ser ut i den svenska skolan. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i de tidiga skolåren med de elever som har läsförståelsesvårigheter. I en kvalitativ studie undersöktes detta genom att fem olika fokusgrupper bestående av lärare, speciallärare och specialpedagoger samlades för att diskutera studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier på olika sätt. Deltagarna i studien menar att förmågan att ha ett gott ordförråd, att kunna göra inferenser och att kunna gå bortom textens rader ger en god läsförståelse. För att kunna lära ut läsförståelsestrategier menar samtliga deltagare i studien att det är viktigt att arbeta med tydlig modellering. I studien visar samtliga deltagare att även om de inte nämner metoden vid namn arbetar de med reciprocal teaching med inslag av andra läsförståelsestrategiprogram. Slutligen bekräftar studien den forskning som finns, att eleverna med förståelseproblem får en mindre del av de specialpedagogiska insatserna som istället till största del ges till elever med avkodningsproblem.

Forskning har fokuserat på avkodning men inte på att identifiera förståelseproblem trots att problem med läsförståelsen får stora konsekvenser för individen. Det finns även behov av mer forskning kring vilken läsförståelseundervisning som är den mest effektiva. Syftet med studien är att få en ökad förståelse om speciallärares erfarenheter av läsförståelseundervisning och därför ville vi undersöka speciallärares framgångsrika erfarenheter av läsförståelseundervisning. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua tolv speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter lyfter vikten av att identifiera behovet hos eleverna och lärarna och att det är behovet som styr insatserna. Framgångsrik läsförståelseundervisning enligt studien fokuserar på en god avkodning och förmågan att använda sig av läsförståelsestrategier. Andra framgångsfaktorer som studien lyfter är en god språklig förmåga med fokus på begreppsförståelse, läsflyt, läslust, engagemang för sin läsning och en god kompetens kring läsförståelsestrategier hos pedagogerna. För en framgångsrik läsförståelseundervisning framhåller studien vikten av att specialläraren/specialpedagogen har ett bra samarbete med rektor, klasslärare och hemmet samt att eleven blir lyssnad på.

I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.

___________________________________________________________________________ Litteraturstudiens syfte är att undersöka vilka främjande arbetssätt som enligt forskning utvecklar elevers läsförståelse i ett heterogent klassrum. Denna litteraturstudie är uppbyggd på kvalitativa studier. Bakgrunden innehåller bland annat information om vad det står om läsförståelse i styrdokument och läroplanen för grundskolan. Fortsättningsvis finns det också en begreppsförklaring för relevanta begrepp som förekommer i litteraturstudien. Bakgrunden avslutas med en definition av Vygotskijs sociokulturella teori som kopplas till studien och diskuteras i diskussionen. I resultatet har det framkommit att det finns ett flertal främjande arbetssätt som utvecklar elevers läsförståelse. De mest förekommande arbetssätten för ett främjande arbetssätt inom läsförståelse har lyfts upp och diskuterats senare i diskussionen. Det är bland annat reciprocal reading, transactional strategy instructions, collaborative strategic reading, separat undervisning och undervisning inom klassens ram, att tänka högt och att göra referenser. Sammanfattningsvis är de olika arbetssätten viktiga för utveckling av läsförståelse i ett heterogent klassrum. Det är inte en självklarhet att alla arbetssätten fungerar för alla elever utan måste individanpassas för att gynna elever.   ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Heterogen, undervisning, läsförståelse, läsförståelsestrategier

Studiens syfte är att undersöka hur ett antal svensklärare i årskurs 4–6 ser på sin undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi undersöker hur de planerar och genomför denna undervisning, om undervisningen i läsförståelse med läsförståelsestrategier som metod upplevs bidra till att öka elevernas läsförståelse och om eleverna ges möjligheten till att fördjupa sin läsförståelseförmåga i förhållande till tidigare skolår. Resultatet bygger på intervjuer med tre lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6 och visar på att lärarna anser det viktigt att undervisa i läsförståelse, men att detta i hög grad sker implicit. Lärarna ansåg att bristen på undervisningstid vara en utmaning för undervisning i läsförståelse. Det går även att utläsa en osäkerhet hos lärarna när det gäller undervisning i läsförståelsestrategier och begreppsanvändning i sammanhanget. Som tidigare forskning visat kan det finnas en risk för att eleverna inte får ett språk för att kunna samtala om sin kunskapsutveckling i läsförståelse, om lärarna inte aktivt undervisar i läsförståelsebegrepp, vilket i sin tur kan bidra till försämrade läsförståelsekunskaper.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att studera de förhållanden som gynnar barns utveckling av läsförståelse och ta reda på olika undervisningsstrategier som läraren kan använda sig av. Genom att studera tidigare forskning åskådliggörs faktorer och metoder som ökar elevernas prestation i läsförståelse. Studien inriktar sig på läsförståelse för elever i förskoleklass och årskurs 1-3. Resultatet är uppdelat i två huvudfrågor, faktorer som gynnar elevernas läsförståelse och undervisning som gynnar elevers läsförståelse. Resultatet är framställt utifrån tio artiklar och två avhandlingar som analyserats och utvärderats. Litteraturstudien framhåller att ett brett ordförråd, metakognition, mindre klasstorlekar och samarbete mellan elever är faktorer som gynnar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att lärarens kompetens är en avgörande faktor. Litteraturstudiens resultat pekar på att läsförståelsestrategier ska undervisas i tidig ålder, i samspel med varandra samt före, under och efter läsning.

The present thesis aims to investigate how seven teachers of Swedish in the compulsory school´s later years’ experience and describe the use of reading comprehension strategies in teaching, the difficulties that may arise and the knowledge the teachers have of reading comprehension strategies. The purpose is to explore which models’ teachers use in their teaching as well as how reading strategies are integrated. The study describes different reading strategies that have been developed from different theories as well as how the strategies are used in Swedish language teaching. Data was collected via semi-structured interviews with seven teachers, all professionals in compulsory school grades 7–9.   What has emerged from my result is that teachers´ working methods vary. The reading strategies most widely used by teachers are the Reciprocal teaching method (RT), Transactional Strategy Instruction (TSI) and Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Teachers switch between reading comprehension strategies to support students in their reading development. Common to teachers´ perceptions of reading comprehension teaching is that it is characterized by social interaction and the discussion of texts. The result also shows that the greatest difficulties teachers experience is the lack of time and the adaptation to individual students’ needs. Finally, the results show that none of the teachers received training in reading comprehension strategies and how these could be implemented in the teaching. Teachers are demanding more cross-disciplinary work to promote pupils´ reading development. / Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur sju svensklärare i grundskolans senare år upplever och beskriver arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen, vilka svårigheter som kan uppstå samt vilka kunskaper lärarna har kring läsförståelsestrategier. Studien beskriver olika lässtrategier som har utvecklats från olika teorier samt hur strategierna används i svenskundervisningen. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju lärare, samtliga yrkesverksamma i grundskolans årskurs 7–9.   Det som framkommit från mitt resultat är att lärarnas arbetsmetoder varierar. De lässtrategier som lärarna använder i störst omfattning är den reciproka undervisningsmetoden (RU), transaktionell strategiundervisning (TSU) och begreppsorienterad undervisning (BLU). Lärarna växlar mellan läsförståelsestrategierna för att stötta eleverna i sin läsutveckling. Gemensamt för lärarnas uppfattningar om läsförståelseundervisning är att den kännetecknas av social interaktion och diskussion om texter. Resultatet visar även på att de största svårigheterna lärarna upplever är bristen på tid och den individuella anpassningen. Slutligen visar resultatet att ingen av lärarna fått utbildning i läsförståelsestrategier och hur dessa kan implementeras i undervisningen. Lärarna efterfrågar mer ämnesövergripande arbete för att främja elevers läsutveckling.

Intresset för kognitiva teorier kopplat till inlärning har på senare tid ökat. Vår studie intresserar sig för hur elever utvecklar metakognition i relation till läsförståelse genom att undersöka elevens användning och förståelse för läsförståelsestrategier. Metakognition i vår studie hänvisar till elevers medvetenhet om sin egen tankeprocess samt elevernas benägenhet att ta kontroll över den. Studien syftar till att belysa elevers förståelse för och användning av läsförståelsestrategier i förhållande till deras utveckling av metakognition kopplat till läsförståelse. Den huvudsakliga metod som används är elevintervjuer och även enkätundersökningar med lärare för att ge en bakgrund till elevernas undervisning i läsförståelsestrategier. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är teorier om metakognition. Resultatet visar att flera elever använder läsförståelsestrategier, vissa elever använder sig av mer än en strategi och överlag används problemlösningsstrategier mest. Föreliggande studie kan utifrån olika perspektiv finna en antydan för att elever i årskurs 6 utvecklat metakognition.

Detta examensarbete gjordes i syfte att undersöka hur lågstadielärare ser på begreppen läsförmåga och läsförståelse samt hur de undervisar för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Syftet var också att undersöka vilka metoder och strategier lärarna använder för att utveckla lågstadieelevers läsförståelse samt i densamma undersöka huruvida lärarens kunskaper och uppfattning om läsförståelse påverkar elevers utveckling. Vi har genom en enkätundersökning samt intervjuer samlat in det material som ligger till grund för detta arbete. I enkätundersökningen deltog 41 respondenter och i intervjuerna deltog tre informanter. Utifrån de svar som framkommit i enkäten och intervjuerna har vi sammanställt hur de deltagande lärarna arbetar för att främja elevers läsförståelseutveckling, vilka metoder och strategier de använder sig av i sin undervisning samt hur de uppfattar begreppen läsförståelse och läsförmåga. Av våra resultat framgår att lärarna över lag har en samstämmig uppfattning om begreppen läsförmåga och läsförståelse. Deras uppfattning om begreppen stämmer dock inte överens med hur de forskare som studien lutar mot definierar begreppen. I vår analys redogör vi för hur de deltagande lärarna säger sig arbeta för att främja elevers läsförståelseutveckling. Flera av lärarna säger sig använda de metoder och strategier som forskningen framhåller som framgångsrika. Vår teoretiska utgångspunkt blir synlig i många av lärarnas svar om hur de säger sig arbeta. I resultatet blir det dock även tydligt att flera av lärarna inte har tillräckliga kunskaper om vad som påverkar elevers läsförståelseutveckling.