Denna litteraturstudie belyser hur digitala läsverktyg kan skapa möjligheter för elevers läsförståelse. I ett digitaliserat samhälle ställs krav på både skola och lärare vid användning av digitala verktyg i undervisningen. Studiens utgångspunkt har fokus på årskurs 4 – 6 i svenskämnet, men är så väl relevant för samtliga ämnen i grundskolans mellanår. Syftet med studien är att belysa hur digitala läsverktyg som exempelvis surfplattor och datorer, behandlas i forskning inom läsförståelse. Syftet förväntas besvaras genom frågeställningarna vilka berör: likheter eller skillnader inom läsförståelsen vid användning av analoga och digitala medier samt hur elevernas läsförståelse påverkas, främst när de använder digitala verktyg. Vidare kommer en frågeställning beröra vilka konsekvenser ovanstående har för undervisningen. Analyserat material består av nio vetenskapliga artiklar, två rapporter samt tre böcker. Majoriteten av det undersökta materialet har utgångspunkt inom kognitiv teori då de medverkandes individuella kognitiva förmågor har testats. Vid insamling av vetenskaplig litteratur användes olika sökord och söktjänster. Materialet är främst internationella publikationer men studien inkluderar också svenska rapporter och vetenskapliga böcker. Resultatet synliggör olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse, främst positivt, vid användning av digitala läsverktyg. Många elever har i takt med digitaliseringen större tillgång till digitala verktyg i hemmet och har således kunskap samt erfarenhet kring olika medier redan när de kommer till skolan. Om elevernas vanor tas tillvara på ett mer effektivt sätt, kan det möjliggöra positiva resultat i läsinlärningen. I studien uppmärksammas likheter samt skillnader mellan att läsa via digitala medier och analoga medier. Genom en medvetenhet om hur medierna kan nyttjas och läsningen påverkas, kan lärare, elever samt vårdnadshavare känna sig trygga i användningen av digitala verktyg i framtida undervisning.

Sammanfattning/Abstract Nielsen, Helena (2022). ”Det visar sig att ju mer man tränar på det ju bättre blir man” Om lästräning och motivation till att läsa (“It turns out that the more you practise the better you become” On Reading Intervention and Motivation to Read). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser betydelsen av kontinuerlig lästräning genom hela skoltiden. En förväntan på denna studies resultat är att få syn på om interventioner av lästräning kan ha inverkan på läsutvecklingen och på motivationen till att läsa hos elever i lässvårigheter. Studien klarlägger utifrån den utvecklingsekologiska teorin att elevers lärande är beroende av omgivningen och blir en produkt av den. Studiens kunskapsbidrag ämnar också att öka kunskapen gällande de specialpedagogiska implikationer som studien medför. Studien är tänkt att bidra med kunskap om hur skolan skulle kunna utveckla läsundervisningen samt lästräningen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom intervjuer med elever i årskurs sju, speciallärare och specialpedagoger få ta del av deras uppfattningar om vad intensiva åtgärder, interventioner, i form av lästräning kan innebära för läsutvecklingen och motivationen till att läsa för högstadieelever i lässvårigheter. De preciserade frågeställningarna i denna studie är: - I vilken utsträckning kan interventioner med lästräning inverka på att förbättra läsförståelsen hos elever i lässvårigheter?  - Vilken inverkan på motivationen till att läsa kan intensiv lästräning ha? Teori Den teori som används som ramverk för denna studie grundar sig i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och den senare bioekologiska utvecklingsteorin (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris (1998). Denna teori fokuserar på de olika miljöer som eleven befinner sig i och det är i omgivningen i de miljöerna som lärandet sker. Den utvecklingsekologiska teorin betonar speciellt barnets upplevelser av samspelet i en miljö och att det är de aktiviteter, relationer och roller som erbjuds i miljön som har inverkan på elevens lärande. Elevernas utveckling och lärande påverkas både direkt och indirekt av de olika miljöerna. Studien har med utgångspunkt i denna teori behandlat elevernas uppfattningar av läsning, lästräning och motivation till att läsa i mikrosystemet som innefattar skolan och hemmet. Studien behandlar också hur de övriga systemen i den ekologiska strukturen påverkar elevernas lärande. Mesosystemet beskrivs och behandlas i denna studie som relationen mellan skolan och hemmet. Exosystemet påverkar eleverna indirekt genom kommunala beslut, något som också makrosystemet gör genom de styrdokument som skolor har att förhålla sig till.  Metod För den här studien valdes en kvalitativ metodansats eftersom syftet med studien är att få ta del av informanternas uppfattningar kring frågeställningarna. För insamling av empiri utformades en frågeguide och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre elever, två specialpedagoger och en speciallärare. Vidare valdes även dokumentanalys ut som metod för att ta del av den sammanställning som gjordes av specialpedagogen över elevernas resultat. Det insamlade materialet sammanställdes, transkriberades och analyserades sedan enligt den tematiska analysen för att belysa tydligt framträdande teman (Bryman, 2018).  Resultat Studien visar att lästräning har en positiv inverkan på läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Studiens resultat visar också att eleverna inte självmant väljer att läsa. Att träna ordavkodning och läsflyt i intensiva perioder har stor betydelse för utvecklingen av avkodningsförmågan och läsförståelsen. Eleverna i studien uppvisar en markant förbättring i antal korrekt lästa ord per minut efter interventionen med lästräning. Dock ligger dessa elevers resultat fortfarande under den rekommenderade nivån för elever i årskurs sju efter interventionen. Resultatet visar också att lästräningen inte medfört till ökad motivation till att läsa hos eleverna men att eleverna upplever ett större självförtroende när det gäller läsning av olika sorters texter, vilket gör att de läser mer. I studien betonar informanterna vikten av att skolan utvecklar arbetet med läsutveckling och låter det bli ett prioriterat område. Specialpedagogiska implikationer På organisationsnivå innebär studiens resultat att organisationen kring läsning och läsutveckling behöver struktureras och prioriteras för att alla elever ska kunna få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Screening bör göras redan i årskurs sex som ett förebyggande arbete för planeringen inför mottagandet av eleverna vid starten på högstadiet. Ett nära och strukturerat samarbete kring alla elevers läsutveckling mellan lärare och speciallärare måste initieras som en konsekvens av studiens resultat. På individuell nivå bör insatser med lästräning skyndsamt sättas in och fortsätta periodvis under hela högstadietiden.

Sammanfattning/AbstractErlandsson, Ulrika och Nordendahl, Jenny (2019). Intensiv och strukturerad läsning - en intervention. Intensive and structured reading - an intervention. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats som denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.Syfte och frågeställningarSyftet med vårt arbete är att ta reda på om strukturerade, intensiva perioder med läsning ökar elevers läsflyt, det vill säga hur eleven läser med inlevelse och intonation samt läsförståelse. Vi har valt att göra våra interventioner i åk 1 och åk 4 för att se om elevernas resultat i läshastighet och läsförståelse kan öka med hjälp av intensiva, strukturerade perioder av träning. I åk 1 ska eleverna ges möjligheter till att lära sig läsa och i åk 4 ställs högre krav på läsning av fakta och de läromedel som eleverna kommer i kontakt med är svårare än tidigare. Att kunna läsa i samtliga ämnen är viktigt för att kunna delta i skolans alla ämnen. •Hur kan tidiga testresultat användas för att utveckla den fortsatta undervisningen för elever som har svårigheter med läsflyt och läsförståelse?•Vilka effekter har strukturerade intensiva perioder av läsning på elevers läsande gällande läsflyt och läsförståelse till skillnad från läsning under några få tillfällen under längre tid? TeoriStudien utgår ifrån ett didaktiskt teoriperspektiv där vi både i metoddel och resultat- och diskussionsdel kommer att förklara och diskutera vad just undervisningen kring läsning i detta fall ska handla om, varför vi valt det innehåll vi gjort och till vem innehållet kan läras ut, det vill säga hur undervisning kan gestaltas och vad som är syftet med undervisningen (Nilholm, 2016).Utifrån Säljös (2014) sätt att beskriva sociokulturell teori, där kontext och lärande hör starkt samman, kommer dessa ovanstående teorier att parallellt och tillsammans ge stöd åt den studie som genomförts. Specialpedagogiska perspektiv är också av vikt i denna studie. MetodDet empiriska material som samlats in under studien är av kvantitativ karaktär, det vill säga att resultat av undersökningen kan redovisas i siffror, tabeller och diagram och sedan jämföras. För att kunna göra detta har metoden intervention använts i åk 1 och åk 4. Intervention är ett sätt att bedriva undersökningen och används för både datainsamling, testning och utvärdering. I intervention som metod studeras ett verkligt fall och vad som sker under verkliga förhållanden och ger en ingående kunskap kring förloppet. ResultatResultaten av studien i åk 1 och åk 4 visar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger effekt. Att träna intensivt och utifrån en viss struktur ger eleverna möjlighet att i de yngre åldrarna arbeta med att koppla fonem och grafem, att kunna känna igen korta, frekventa ord för att sedan automatisera avkodningen och förstå innehållet i de texter eleverna möter. I åk 4 indikerar resultaten på en fördjupning i innehållet i de texter de läser. Studien har fokuserat på att intensivt och strukturerat arbeta med och förbättra elevernas läshastighet och läsförståelse.Specialpedagogiska implikationerSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats liknande denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.

Syftet med arbetet var att studera effekten av intensivläsningsmetoden upprepad läsning och dess effekt för elevens avkodningsförmåga och läshastighet. Frågeställningarna studien utgått från är följande:   Hur kan intensivläsning utveckla elevernas avkodningsförmåga och därav öka elevernas läshastighet? Vilket resultat ger intensivläsningsmetoden för elevernas läshastighet? Hur upplever eleverna intensivläsningsmetoden?   För att få svar på ovanstående frågor genomfördes en intensivläsningsperiod med 8 elever från grundskolans årskurs 4–6. Intensivläsningsperioden omfattades av 10 enskilda träffar mellan pedagog och eleverna i interventionsgruppen. Utöver dessa elever fanns även en kontrollgrupp på 8 elever som endast genomförde två kvantitativa test. I resultatet av undersökningen visade alla elever i interventionsgruppen förbättrade resultat vid det avslutande ordavkodningstestet till skillnad från kontrollgruppen där resultatet var mer spritt. Genom kvalitativa intervjuer beskrev eleverna deras uppfattning av intensivläsningsmetoden. Genomgående märkte eleverna i interventionsgruppen positiva resultat.

I föreliggande studie var att se hur elevers läshastighet och avkodningsförmåga påverkades efter användning utav Wendicks läslistor under fem veckor. Studien har utgått från frågor som: Vilka elevgrupper verkade gynnas eller missgynnas av denna metod? Finns det några skillnader i relation till kön och hur upplever eleverna själva intensivträning med Wendicks läslistor? Som metod användes kvasi-experiment där redan befintliga grupper fanns och randomisering inte var aktuellt. I studien ingick två försöksgrupper, en från åk 2, en från åk 4 samt två jämförelsegrupper inom samma årskurser. För att testa av elevernas avkodning och läshastighet användes H4 där eleverna fick göra ett för- och eftertest där en intervention gjordes under fem veckor med Wendicks läslistor för att se huruvida det sker en progression efter träning med dessa. Baserat på resultatet vid förtestet delades samtliga elever in i en av tre stanine-normerade grupper i studien, kallade för röd, grön och blå grupp. Röd grupp är de som inte klarade förväntad läsnivå, grön grupp är de elever som hade förväntad läsnivå och blå grupp är de elever med mer än förväntad läsnivå. Det gjordes också ett kvalitativt inslag i form av webbaserad enkät där elevernas egna tankar kring Wendicks läslistor som läsmetod lyftes fram. Efter användning utav Wendicks läslistor ökade samtliga grupper inom försöksgrupperna i antal lästa ord. Däremot var ökningen marginell om man jämför med de som ingick i jämförelsegrupperna och endast använt sig av ordinarie läsundervisning. Resultat i studien visar på skillnad vad gäller kön i linje med tidigare forskning där flickor ofta presterar högre inom bland annat läsning. Flickorna ligger på en högre nivå i antalet lästa ord mot pojkarna och flickorna gynnades mest av Wendicks läslistor. I enkäterna framkom olika tankar kring att använda sig utav denna läsinlärningsmetod. En del av eleverna ansåg att det var svårt med ”kamratläsning” medan andra tyckte det var roligt och givande. De elever som låg på en högre nivå än väntat för årskursen tyckte det kändes överflödigt med denna läsmetod.

Arbetet behandlar frågan om elever läser olika snabbt beroende på varifrån de läser en text? Studiens grundläggande syfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i läshastighet i en bok, på en dator eller i en så kallad smartphone? Undersökningsgruppen är fem slumpmässigt utvalda flickor i årskurs 8. Intresset för arbetet tar sin grund i ett stort eget intresse för läsning men också i deltagande vid insamlandet av data till en större studie i ämnet. Studien har för avsikt att jämföra lästeknik och förståelse i en bok, på en dator och i smartphones. Som en del två skall försök göras för att utveckla lästekniken genom mental teknik- lånad från idrotten - i avsikt att utveckla elevers läsförmåga och uppfattningsmöjlighet.Metoden som används i är i detta arbete en fallstudie samt en analys utifrån observationer av deltagarna. Dessa filmas när de läser och sen analyseras filmerna utifrån antal ord per minut (opm) från en bok, en dator och en telefon. Metoden är till viss del egendesignad vilket den kan få kritik för men validiteten och reliabiliteten är att betrakta som hög. Förståelse finns med som en variabel i resultat och diskuteras kort i diskussionen för att försäkra att deltagarna verkligen läst. Den är dock inte avsedd att undersökas i jämförelse med källa och hastighet.Resultatet påvisar en snabbare läshastighet generellt för telefonen (28 opm mer) än i en bok eller telefon. Det visar dock också på att boken vinner över telefonen i två av fem fall och att eleverna som läser på telefonen uppvisar en snabbare läshastighet vid samtliga fall jämfört med en dator. Resultaten är att betrakta som "spretiga" och det går därför inte att utläsa säkra data utifrån dem. Undersökningsgruppen är också att betrakta som liten i sammanhanget.Frågor som ställs och behandlas i diskussionen är om elever lär sig mer om de läser snabbare och om det inte handlar mycket om den enskilda individen och vad han eller hon har för förmågor. Mer förbättringar på mobil och datorområdet och läsning görs och kommer att fortsätta göras och det här arbetet skummar på ämnets yta.Läsning är en komplicerad process som innefattar många faktorer och arbetet har gett upphov till insikt i begreppen förståelse, tolkning av ord och tänkande på en högre nivå som används som definitioner av vad läsning egentligen är. Detta gör det således svårt att forska på området om man inte är väldigt specifik i sin inriktning.

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på. Studien avser därefter att studera måtten i relation till två olika typsnitt, ett med seriffer: Times, och ett utan seriffer: Arial. Studien genomförs med 20 personer som läser fyra texter, där två kategoriseras som medelsvåra och två kategoriseras som svåra, enligt måttet Läxbarhetsindex (LIX). En statistisk prövning baserad på hypoteser genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och typsnitt. Inga signifikanta samband mellan läsförståelse och typsnitt erhölls. Dock förelåg signifikanta samband mellan läshastighet och textsvårighet, men ej mellan subjektiv upplevelse av text och typsnitt. Det fanns dock samband mellan subjektiv upplevelse av text och läshastighet, där texter som tog längre tid att läsa och uppfattades som svårare, dock fanns inga samband mellan subjektiv upplevelse och textsvårighet, inte heller mellan läsförståelse och textsvårighet. Samband mellan läshastighet och läsförståelse erhölls dock. Ytterligare avsågs att studera hur teori kring informationsbeteende kan förklara de resultat som uppkom. Det visade sig att vissa komponenter, så som exempelvis stress också förekom och påverkade respondenternas resultat. Vidare kunde vissa av de resultat som framkom knytas an till både teori och tidigare forskning, men dock inte alla. Studien är en i ett led av forskningsrapporter som avser att klargöra hur läsning vis skärm optimeras, mycket återstår fortfarande att utredas.

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga. En statistisk prövning med hjälp av hypotestestning genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och läsning av texter utformade i en spalt, samt mellan läshastighet och texter utformade i 12 punkters storlek. Några signifikanta resultat mellan läsförståelse och radlängd samt mellan läsförståelse och typsnittstorlek kunde inte påträffas. Däremot fanns ett signifikant samband mellan subjektiv preferens med avseende på textens innehåll och radlängd, men dock ej mellan samma variabel och typsnittstorlek. Samma förhållande påträffades mellan variabeln subjektiv preferens med avseende på layout och radlängd, samt subjektiv preferens med avseende på layout och typsnittstorlek. Något signifikant resultat kunde inte upptäckas mellan subjektiv upplevelse gällande radlängd och typsnittstorlek, men däremot mellan subjektiv upplevelse av radlängd och spaltindelning.Tillsammans indikerar detta resultat en tydlig trend att texter utformade i en spalt, med längre radbredd, samt text utformad i 12 punkter var att preferera. Detta resultat framkommer också i de kvalitativa intervjuer som genomfördes där dock en något mer nyanserad bild kring hur läsupplevelsen upplevdes framkommer, än vad det kvantitativa experimentet ger utrymme för.Kombinationen av forskningsansatser ansågs fungera tämligen väl och tillsammans med ett väl operationaliserat experiment ger detta studien tämligen hög reliabilitet och validitet, även om brist på sannolikhetsurval sänker båda dessa något. Ett viktigt resultat som framkom i studien är dock att textens utformning i hög grad påverkar hur denna uppfattas, vilket är av stor vikt att ta hänsyn till i en designsituation. Även om 10 punkter innebär att mer information kan få plats på en liten skärm, är inte detta det mest optimala valet utifrån ett läsbarhetsperspektiv.

Today, Swedish speech-language pathologists do not have access to a Swedish text level reading speed test that is both quick and easy to administer, affordable and standardized. The main purpose of this study was therefore to present a mean for reading speed of text among Swedish third grade students to be used in clinical assessments of reading ability. A secondary purpose was to measure if differences in reading speed could be observed between boys and girls in the third grade. The analysis was based on 98 third grade students, of whom 45 were boys and 53 were girls. The students were recruited in Uppsala and environs. The reading speed was measured in words read correctly per minute by recording the students when reading aloud. A non-standardized text, Paketet, commonly used by Swedish speech-language pathologists in reading assessments today, was used in this study to obtain a mean for reading speed. The mean value for reading speed was 90.85. The mean obtained for the girls was 97.32 and for the boys 83.22. The results showed no significant differences for gender. More research has to be done in other parts of Sweden to increase the generalizability. The results should be interpreted in line with the current clinical guidelines. / I dagsläget saknas ett svenskt material för logopedisk bedömning av läshastighet vid textläsning i årskurs 3 som är lättadministrerat, kostnadsfritt och normerat. Det huvudsakliga syftet med studien var att erhålla ett medelvärde på läshastighet hos elever i årskurs 3 som kan användas vid logopedisk bedömning av läs- och skrivsvårigheter. Studien hade också som syfte att undersöka om skillnader mellan flickor och pojkar förelåg gällande läshastighet på textläsning i årskurs 3. Analysen gjordes på 98 elever, 45 pojkar och 53 flickor, som rekryterades i Uppsala med omnejd. Läshastigheten mättes i antal korrekt lästa ord per minut genom inspelning av elevernas läsning. Bedömningsmaterialet bestod av texten Paketet som redan används kvalitativt av logopeder idag. Medelvärdet för läshastigheten var 90,85 korrekt lästa ord per minut. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, där medelvärdet för flickorna var 97,32 och medelvärdet för pojkarna var 83,22. Flera studier på ämnet bör göras i andra delar av Sverige för att öka generaliserbarheten. Resultaten bör användas tillsammans med de aktuella kliniska riktlinjerna.

Många elever saknar en god avkodningsförmåga när de börjar i årkurs fyra och klarar därför inte att läsa med god hastighet. Syftet med denna studie är att undersöka en utvald grupp på fem lärare och en specialpedagogs uppfattningar om begreppet avkodning av text och hur dessa deltagare anser att elever kan utveckla sin avkodningsförmåga. Forskning visar att allt fler elever inte klarar av att läsa längre sammanhängande texter och att en bristande avkodningsförmåga bidrar till att eleven läser långsamt och inte utvecklar ett läsflyt. Det kan leda till att elever får problem att tillägna sig längre texter när de börjar årkurs 4, där texterna ofta blir längre och mer komplexa. Som teori har det sociokulturella perspektivet använts med språket som verktyg och det sociala samspelet som centrala begrepp. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med fem lärare och en specialpedagog som deltagare. Intervjufrågorna var halvstrukturerade vilket gav utrymme för följdfrågor och fördjupningar. Resultatet av studien visar att flera av deltagarna saknade specifika undervisningsstrategier för att utveckla avkodningsförmågan. De angav dock att läshastighet, läsflyt och läsförståelse var förmågor de ansåg var viktiga att eleverna hade med från den tidigare läsinlärningen. Vidare beskrev flera av deltagarna att läshastighet och läsförståelse var förmågor som de ofta upptäckte att eleverna hade problem med i början av årkurs 4. / <p>Inriktning svenska</p>