In an era marked by increasing diversity, intercultural learning becomes pivotal for fostering inclusive learning environments. This study focuses on leisure-time centers, which constitute a central part of school activities for students ranging from preschool to third grade in primary school. The research investigates how staff can promote intercultural understanding and respect among students. With an understanding of Sweden's multicultural society and the pivotal role of intercultural pedagogy within the teaching profession, this research aims to enhance comprehension of how intercultural learning is practiced within leisure-time centers and the challenges and opportunities encountered by staff.Exploring methods and practices for intercultural learning within leisure-time programs, the study employs a combination of interviews and surveys with staff members. It seeks to comprehend how cultural diversity can be utilized as a learning resource and how staff members can foster intercultural understanding and respect among students. The findings underscore the importance of cultivating inclusive environments that nurture cultural awareness, empathy, and respect within leisure-time centers. Implications for educators and policymakers are discussed, with an emphasis on integrating intercultural learning into educational frameworks to promote global citizenship and intercultural competence among young students. / I en tid präglad av ökad mångfald blir interkulturellt lärande avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Denna studie fokuserar på fritidshemmet, en central del av skolaktiviteterna för elever från förskoleklass upp till åk 3 i lågstadiet. Studien undersöker hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Utifrån en förståelse av det mångkulturella svenska samhället och den centrala rollen av interkulturell pedagogik inom lärarprofessionen, syftar forskningen till att förbättra förståelsen för hur interkulturellt lärande praktiseras inom fritidshemmet och vilka utmaningar och möjligheter personalen står inför.Studien utforskar metoder och praxis för interkulturellt lärande inom fritidshemsprogram. Genom en kombination av intervjuer och enkäter med personal strävar den efter att förstå hur kulturell mångfald kan användas som en resurs för lärande och hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Resultaten belyser vikten av att skapa inkluderande miljöer som främjar kulturell medvetenhet, empati och respekt i fritidshemmet. Implikationer för utbildare och beslutsfattare diskuteras, med tonvikt på att integrera interkulturellt lärande i utbildningsramar för att främja globalt medborgarskap och interkulturell kompetens hos unga elever.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur formativ bedömning kommer till uttryck i lågstadielärares yrkesutövning i skrivundervisning samt de utmaningar och svårigheter som det kan innebära. Undersökningen bygger på data som samlades in genom semistrukturerade intervjuer om formativ bedömning i skrivundervisningen. Metoden som användes för att analysera datan var innehållsanalys. Analysen genomfördes på det transkriberade intervjumaterialet. Resultaten visar att lärare har till viss del en samstämmig syn på vissa aspekter av formativ bedömning men resultaten avslöjar också vissa skillnader i lärarnas syn på formativ bedömning. Undersökningen visar att lågstadielärare lägger stor vikt vid elevernas self-efficacy och väljer därför att inte vara alltför kritiska till formen i elevernas texter. De fokuserar istället på de innehållsliga aspekterna i bedömningen av elevtexter som producerats av elever som befinner sig i den tidiga skriftspråksutvecklingen. Fokus skiftas successivt till formen i texterna i takt med att elevernas skriftspråk utvecklas. Lågstadielärare uttrycker även att deras formativa bedömning kan förmedlas både muntligt och skriftligt, men att båda kräver stor tidsåtgång. Just tid är något som lärare upplever som en bristvara och något som utgör ett hinder för den formativa bedömningen. Kamratbedömning, att vara närvarande i klassrummet, checklistor och att stötta eleverna under tiden som deras texter växer fram ses som särskilt effektiva formativa metoder.