I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av tio vetenskapliga artiklar svarat på följande frågeställningar: Vilka svårigheter kan elever med dyslexi och flerspråkiga elever möta i läs- och skrivundervisningen? Hur yttrar sig svårigheterna i undervisningen?Resultatet visar olika svar utifrån tre teman som vi har utgått ifrån. Det första temat är “läs- och skrivsvårigheter i undervisningen”, där stavning blir ett bekymmer för elever eftersom de har svårt att producera längre texter. Det andra temat är “läs- och skrivsvårigheter hos elever med dyslexi”. Dessa svårigheter kan visas både i läsning och skrivning. Elever med dyslexi har även ett bekymmer av minnesförmåga, tidsmässig förmåga och bearbetningshastighet. Tredje temat är “skillnader mellan flerspråkiga elever”. Resultatet har visat att det finns flera olika skillnader bland flerspråkiga elever. Den första visar att det finns skillnader mellan flerspråkiga elever med och utan läshinder. Spansk-svensktalande elever med läshinder presterade lägre i textrörlighet än de som var spansk-svensktalande elever utan uppfattade läshinder. Den andra skillnaden visar att det finns få skillnader mellan flerspråkiga och enspråkiga elever. Flerspråkiga har brist på stavningsförmågan som är ett bekymmer i undervisningen samt att de har ett mindre utvecklat ordförråd.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever i årskurs 3 har gällande klimatförändringar och hållbar utveckling, för att därigenom ge en inblick i elevers förkunskaper om ämnet. Studiens frågeställning lyder: Vilka uppfattningar och attityder uttrycker elever i lågstadiet om klimatförändringar och hållbar utveckling? Fokusgruppsintervjuer med totalt tolv elever utgör grunden för studiens empiri. En innehållsanalys av intervjuerna resulterar i fem kategorier: nedskräpning, klimatförändringar, politik, föroreningar och agera för en hållbar utveckling. Resultatet visar att elever har olika men mestadels liknande uppfattningar om orsaker och konsekvenser av klimatförändringar. Positiva och negativa attityder speglas i elevernas uttalanden, där attityderna kopplas till elevernas tidigare erfarenheter. Eleverna uppvisar även bristande begreppsförståelse för hållbar utveckling, vilket visar att den nuvarande undervisningen har ett annat fokus. I diskussionsdelen diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och styrdokument. Studiens slutsats är att den nuvarande undervisningen för hållbar utveckling bör även ha ett fokus på begreppsförståelse för hållbar utveckling, inte endast begreppets innebörd. Resultatet skapar förutsättningar för känslomässiga medvetenhet i utbildning för hållbar utveckling. Vidare presenteras didaktiska implikationer för verksamheten. Slutligen beskrivs intressanta forskningsområden för framtiden; att undersöka vilka arbetssätt som är gynnsamma i undervisningen för hållbar utveckling samt att jämföra hur elevers uppfattningar och attityder skiljer sig från ett genusperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur årskurs ett och årskurs två-elever uppfattar formativ och summativ bedömning i samband med sin läs- och skrivutveckling. För att undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i sin läsutveckling användes metoden stimulated recall i studien. Därefter intervjuades elever från årskurs ett och årskurs två i par eller i grupp för att undersöka deras uppfattningar om summativ bedömning i sin skrivutveckling. I studien deltog totalt 15 elever. Resultatet visar att eleverna bara delvis förstår syftet med formativ bedömning. Resultatet visar vidare att eleverna har lättare att uppfatta syftet med summativ bedömning än formativ bedömning. De slutsatser vi har dragit i studien är att den formativa bedömningen blir för abstrakt för eleverna om läraren inte arbetar tydligt med läroplanens mål och vidare att den summativa bedömningen blir mer konkret för eleverna då det t.ex. handlar om antal rätt på prov.

Syftet med denna kvalitativa studien är att analysera vilka strategier SUM-elever väljer att använda sig av vid uträkning av additionsuppgifter i relation till räkneförmågan. I studien identifierades även likheter och skillnader mellan SUM-eleverna.  Med hjälp av två diagnoser har eleverna kategoriserats in i fyra elevgrupper utifrån vilka strategier de använt och hur väl de förstod dem. Eleverna använde sig av både konkreta och abstrakta strategier i både huvud- och skriftliga beräkningar. Utifrån analys kan det konstateras i studien att elevgrupperna befinner sig i Piagets olika utvecklingsstadier. De elevgrupper som använde sig av färre strategier befinner sig i det konkreta operationella stadiet eftersom de kan tänka mer formellt så länge det blir konkret för dem. De elevgrupper som använde sig av fler strategier befinner sig i ett högre utvecklingsstadie eftersom de kan tänka formellt utan att använda sig av konkreta hjälpmedel. Till sist drogs paralleller mellan elevgrupperna för att kunna se likheter och skillnader.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie där vi undersöker relationen mellan elever i matematiksvårigheter och textbaserade problemlösningsuppgifter. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder elever i matematiksvårigheter möter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter samt vilka lösningsstrategier som kan underlätta arbetet. Resultatet består av två delar där den första delen beskriver vilka krav textbaserade problemlösningsuppgifter ställer på lösaren samt vilka hinder detta utgör för elever i matematiksvårigheter. Den andra delen beskriver de strategier som visat sig framgångsrika för elever i svårigheter samt vilken effekt strategierna har för dessa.  Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera hinder som är starkt kopplade till elever i matematiksvårigheter och som påverkar deras möjligheter att lösa sådana uppgifter. Det presenteras även sex stycken lösningsstrategier som visat sig ge positiva effekter för elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter.

In this study I have focused my research on learning more about how pupils in grade three experience the requirement to present and convey their thoughts and opinions out loud in the classroom. The purpose was also to find out more about working methods that support pupils whom are perceived as shy and silent in their progress to become confident speakers. By allowing pupils in grade three to reply to surveys and by interviewing a teacher, I received answers to my questions. The result of the survey showed that a large proportion of pupils experience the joy of talking out loud in the classroom and a smaller proportion of experiencing anxiety symtomps. The results also showed that the pupils wanted to gain more knowledge of how to become a safer speaker, but pointed out at the same time that they did not know what work method that would help them. The teacher also pointed out that she lacked the knowledge on the subject. She has not been educated about rhetoric during the teacher education courses she had studied. Thus, we can see that there is a requierment from the pupils but lack of knowledge within teaching staff. / I denna undersökning har jag sökt vidare kunskaper om hur elever i årskurs 3 upplever kravet av att presentera och framföra sina tankar och åsikter högt i klassrummet. Syftet var även att söka lärdomar kring arbetsmetoder som stöttar elever som utav omgivningen uppfattas som blyga och tystlåtna i sin utveckling till att bli säkra talare. Genom att låta elever i årskurs 3 genomföra enkäter samt intervjua en aktiv lärare fick jag svar på mina frågeställningar. Resultatet av undersökningen visade att en stor andel av elever upplever det lustfyllt att tala högt i klassrummet och en mindre andel upplever ångestliknande symtom som kan uppkomma. Resultatet visade även att eleverna önskade få mer kunskaper i hur man ska agera för att bli en säkrare talare men påpekade samtidigt att de inte vet vilken arbetsmetod som skulle hjälpa dem. Även läraren påpekade att hon saknade kunskaper i ämnet då hon inte fått utbildning om retorik på de lärarutbildningar hon gått. Vi kan alltså se att det finns ett behov från eleverna men kunskapsbrister hos lärare.

Språket är en bärande del för elevens kunskapsutveckling under skoltiden. Det är genom språket vi kommunicerar med andra för att framföra tankar, åsikter och funderingar. I denna studie undersöks hur lärare använder sig av högläsning för att främja elevernas språkutveckling. Detta görs genom att analysera vilken typ av litteratur lärare vanligen väljer som högläsningsbok, vilket syfte läraren har med högläsningen samt på vilket sätt och med vilka strategier högläsningen genomförs. Studiens frågeställning är: Vilka didaktiska utgångspunkter har lärare vid litteraturval och högläsning? Semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. I diskussionsdelen väger vi det insamlade materialet mot tidigare forskning. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv då språket används och utvecklas i samspel med andra människor.  Studien kommer fram till att dialogen med eleverna under högläsning är en viktig del i den språkliga utvecklingen. Utifrån diskussioner kan svåra ord och begrepp förklaras och sättas i andra sammanhang. Diskussionerna utmanar även elevernas kognitiva förmåga då de får sätta sig in i andras situationer eller ta ställning utifrån frågor. Lärare tenderar att välja skönlitterära texter under högläsningen. Den stora variationen av skönlitteratur möjliggör att lärare kan välja böcker så alla elever får lyssna till berättelser som de är intresserade av. Med hjälp av skönlitteraturen kanlärare lyfta situationer som uppstår i klassen eller mellan elever på ett enkelt och anspråkslöst sätt.  För vidare forskning vore det intressant att göra en kvalitativ studie där lärare ges möjlighet att högläsa speciellt utvald sakprosa i berättelseform för att se hur detta påverkar dels lärarnas syn på sakprosa, dels elevernas språkutveckling. Vi föreslår att tillfråga bibliotekarier för att ta fram lämplig litteratur. / Language is a key part of the student's knowledge development during school time. It is through language that we communicate with others to express thoughts, opinions, and reflections. This study examines how teachers use reading aloud to promote students' language development. This is done by analyzing what type of literature teachers usually choose as reading aloud books, what purpose the teacher has with reading aloud and in what way and with what strategies the reading aloud is carried out. The study's question is: What didactic starting points does the teacher have when choosing literature and reading aloud? Semi-structured interviews with ten active primary school teachers form the basis of our empirical data. In the discussion section, we weigh the collected material against previous research. We assume a sociocultural perspective when the language is used and developed in interaction with other people. The research concludes that the dialogue with the students during reading aloud is an important part of language development. Based on discussions, difficult words can be explained and put in different contexts. The discussions also challenge the students' cognitive ability as they get to understand other people's situations or take a stand based on questions. Teachers tend to choose fictional texts while reading aloud. The wide variety of fiction enables the teacher to choose books so all students can hear a story that they are interested in. With the help of fiction, the teacher can highlight situations that arise in the classroom or between students in a simple and unpretentious way. For further research, it would be interesting to do a qualitative study where teachers are given the opportunity to read aloud specially selected non-fiction in narrative form to see how this affects both the teachers view of non-fiction and the students' language development. We suggest consulting librarians who can recommend appropriate literature.

Studien syftar till att undersöka hur tillgången och användning av digitala verktyg ser ut i de svenska skolorna. Fokus ligger på faktorer som lärarnas ålder, länet de arbetar i, deras utbildning och arbetslivserfarenhet. Det teoretiska ramverket som studien grundar sig på är den konstruktivistiska inlärningsteorin och TPACK. De teoretiska begreppen som används är learning by doing, learning by discovery, technological knowledge, pedagogical knowledge och content knowledge. Studien är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning där 135 lärare deltagit. Den insamlade datan analyserades med hjälp av diagram, tabeller och innehållsanalys. Resultaten visar att de svenska skolorna har en lång väg till en jämlik tillgång till digitala verktyg. Dock är tillgången inte den enda orsaken till att de digitala verktygen, i de flesta fallen, integreras i undervisningen i liten utsträckning. Faktorer som ålder, län, utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar hur mycket de digitala verktygen används i undervisningen. Det är en fördel om läraren är yngre, bor i en storstad, har fått utbildning i digitala verktyg och arbetat inom yrket i mer än fem år.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F–3-lärares erfarenheter av att använda Astrid Lindgrens böcker i undervisningen. Studiens ansats är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet blev en variation av utsagor, som genererade fem kategorier. Slutsatserna är att lärarna i de lägre årskurserna väljer bort de böcker som de anser vara svåra och läskiga, medan lärarna i de högre årskurserna medvetet väljer att använda just dessa böcker i undervisningen. Ronja Rövardotter används oavsett årskurs. Lärarna använder sig av varierade arbetssätt i undervisningen kopplat till böckerna, men de vanligaste arbetssätten är högläsning och diskussioner. Lärarna anser att elever bör möta olika typer av litteratur, och att Astrid Lindgrens böcker är fantastiska berättelser som klassas som allmänbildning och en del av vår kultur. De böcker som används är främst personliga favoriter, då lärarna har goda barndomsminnen kopplat till böckerna. Böckerna går även att koppla till ett flertal kunskapskrav i läroplanen.

Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på lågstadieelever med särskild begåvning i matematik och hur de kan utmanas i klassrummet. Elever med svårigheter i matematik uppmärksammas ofta, medan elever med särskild begåvning hamnar i skymundan och inte får stöd och utmaningar som krävs för att de ska utvecklas. Syftet med studien är att beskriva hur tidigare forskning karaktäriserar särskilt begåvade elever. Vidare är även syftet att beskriva forskningsresultat om hur lågstadieelever med särskild begåvning i matematik kan utmanas i matematikklassrummet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas med eventuella strategier. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna ERIC, Swepub och Google Scholar. Utefter sökningarna valdes 16 vetenskapliga artiklar ut som sammanställdes och granskades utifrån forskningsfrågorna. Utifrån granskad litteratur och studiens resultat skriver majoriteten av författarna att det inte finns någon entydig definition för hur särskilt begåvade elever kan karaktäriseras, men att dessa elever ofta har liknande egenskaper som kan uppmärksammas i tidig ålder. Studien lyfter även olika strategier som kan användas i undervisningen för att stötta, motivera och fördjupa de särskilt begåvade elevernas kunskaper. De strategier som flera författare nämner är berikning, acceleration och nivågrupperingar. För- och nackdelar med strategierna redovisas också i resultatet.