Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med klasslärare och specialpedagoger. Syftet med studien var att ta reda på informanternas uppfattningar om synonymer på lågstadiet och vilka medel samt metoder som används för att stötta elevernas inlärning av det. Studien har en sociokulturell bakgrund och använder sig av en fenomenografisk metodansats. Resultatet av studien baseras på de åtta intervjuerna som utförts. Synonymer är ord som har sidoordnade relationer och betyder samma saker men går inte alltid att byta ut direkt med varandra; exempel på detta är orden döda och avliva. Resultatet visar att uppfattningarna har starka kopplingar mellan informanterna och att de har en tydlig koppling till tidigare forskning som presenteras. Synonymer är viktiga för eleverna att kunna då det bidrar till inlärning och till språkutveckling. I studien framhålls även olika nackdelar för eleverna om de inte kan många synonymer. Slutligen visar utfallet på olika metoder för inlärning som informanterna använder; framför allt genom språket som medierande redskap och samtal om ord samt dess betydelse. Praktiska hjälpmedel som cirkelmodellen, spela spel och läsning är också metoder som stödjer undervisningen av synonymer. Andra metoder som ansågs gynna inlärningen av synonymer ärkategorisering av ord

Additiva del-helhetsrelationer innebär en förståelse för hur de tio bastalen kan kombineras och vilken relation de har till varandra. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning säger om hur undervisning kan skapa en förståelse för elever om tals del-helhetsrelationer. För att kunna besvara syftet har två forskningsfrågor skapats som behandlar gynnsamma metoder samt kritiska aspekter i undervisningen. Metoden för arbetet är en litteraturstudie där internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Materialet som ligger till grund för studien har genom närläsning granskats där teman har skapats. Resultatet visar på olika metoder samt variation och samtidighet av metoder. Det framkom även att strukturerade fingermönster kan fungera som ett hjälpmedel samt att ett-till-ett-räkning i vissa fall kan skapa svårigheter för eleverna i deras beräkningsprocess. Resultatet synliggjorde att kardinalitet, ordinalitet och subitisering är betydelsefulla aspekter som påverkar förståelsen för del-helhetsrelationer. Slutligen tydliggjordes sambandet mellan addition och subtraktion där matematikens lagar och regler tydligt framkommer.

Litteraturstudien gjordes i syfte att undersöka hur språkstimulerande övningar, såsom rim, ramsor, sång och musik hjälper elevers bildning av fonologisk medvetenhet. Studiens frågeställning mynnar ut i; Hur påverkar arbete med språkstimulerande övningar som rim, ramsor, sång och musik lågstadieelevers fonologiska medvetenhet? Inledningsvis presenteras styrdokument, vetenskapliga artiklar och litteratur som förklarar syftet med användning av språkstimulerande övningar. Det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat är vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att rim, ramsor, sång och musik bidrar till fonologisk medvetenhet hos elever. En annan slutsats som kunde dras av resultatet var att de språkstimulerande övningarna hade bäst resultat bland elever i de lägre årskurserna. Samtliga studier i resultatet visar ett samband mellan fonologisk medvetenhet och elevers läsutveckling.

This qualitative study was conducted to investigate pupils’ perceptions of silent reading in the classroom and how silent reading contributes to their reading comprehension. This has resulted in the following questions: “how do pupils perceive silent reading in the classroom?” and ”how do pupils believe that silent reading affects their reading comprehension?”. They study is based on interviews to gain a deeper understanding of pupils’ perspectives on silent reading and how silent reading affects reading ability. The target group for the study was pupils in grade three. Initially, a description is presented of what silent reading means and how it can be organized in different ways in school activities. Data collection was then carried out in accordance with a qualitative method where an interview guide was created. Furthermore, the data was analyzed using a model for a thematic analysis, where relevant themes were developed that later formed the basis for the analysis. The analysis was categorized based on concepts linked to the sociocultural perspective.  The results of the study show that pupils generally have a positive perception of silent reading in the classroom. They also agree that silent reading contributes to a calm and relaxing environment. The pupils feel that they get enough time to read silently but that they still wish for more. It appears that the pupils do not have much knowledge about reading comprehension strategies and how to handle difficulties that arise during silent reading. The results also show that there is a lack of support from teachers and that there are no book talks linked to silent reading, which can have a significant role in the student’s reading development. All pupils describe that they experience a clear development in their reading, which they believe has been influenced by the silent reading in the classroom. Finally, the results show that teachers need to organize silent reading in a way that enables support for all pupils to benefit. Enabling support means that the teacher is available and has an active role in clarifying ambiguities during the reading process – for those pupils who need it. This may involve the teacher explaining difficult words to pupils. In addition, the teacher needs to organize the silent reading in a way that gives all pupils equal time because most of the pupils wished for more time. / Denna kvalitativa studie gjordes i syfte att undersöka elevers uppfattningar om tyst läsning i klassrummet, samt hur tyst läsning bidrar till deras läsförståelse. Detta har mynnat ut i följande frågeställningar: ”hur uppfattar elever tyst läsning i klassrummet?” och ”hur anser elever att tyst läsning påverkar läsförståelsen?”. Studien har tagit utgångspunkt i intervjuer för att få en djupare förståelse för elevers perspektiv på tyst läsning och hur den tysta läsningen påverkar läsförmågan. Målgruppen för undersökningen har varit elever i årskurs tre. Inledningsvis presenteras en beskrivning av vad tyst läsning innebär och hur den på olika sätt kan organiseras i skolverksamheten. Datainsamlingen har därefter skett i enlighet med en kvalitativ metod där en intervjuguide har skapats. Vidare analyserades datan med hjälp av en modell för en tematisk analys, där relevanta teman har tagits fram som senare utgjort grunden för analysen. Analysen kategoriserades utifrån begrepp kopplade till det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att elever generellt har en positiv uppfattning av den tysta läsningen i klassrummet. De är även eniga om att tyst läsning bidrar till en lugn och avslappnande miljö. Eleverna upplever att de får tillräckligt med tid till att läsa tyst men att de trots det önskar att läsa mer. Det framkommer att eleverna inte har mycket kunskap kring läsförståelsestrategier och hur de ska hantera svårigheter som uppkommer vid den tysta läsningen. Resultatet visar även på att det finns en avsaknad i stöd från lärares sida samt att det inte genomförs boksamtal kopplade till den tysta läsningen vilket kan ha en betydande roll för elevernas läsutveckling. Samtliga elever beskriver att de upplever en tydlig utveckling i sin läsning, vilket de anser ha påverkats av den tysta läsningen i klassrummet. Avslutningsvis synliggör resultatet att lärare behöver organisera den tysta läsningen på ett sätt som möjliggör stöttning för att samtliga elever ska gynnas. Att möjliggöra stöttning innebär att läraren är tillgänglig och har en aktiv roll i att tydliggöra oklarheter under läsningens gång – för de elever som har ett behov av det. Detta kan innebära att läraren förklarar svåra ord för eleverna. Dessutom behöver läraren organisera den tysta läsningen på ett sätt som gör att alla elever får lika mycket tid till läsningen eftersom majoriteten av eleverna önskade mer tid.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över forskning som belyser och identifierar lågstadieelevers svårigheter i räkneförmågan liksom de konsekvenser svårigheterna orsakar. Av 11 vetenskapliga publikationer, varav en rapport, en avhandling och resterande vetenskapliga artiklar, beskrivs räkneförmågan med hjälp av subkategorier. Av subkategorierna kan olika svårigheter, som relateras till lågstadieelevers räkneförmåga i addition, identifieras. De huvudsakliga svårigheterna kopplas till elevers kognition, t.ex. minnet och taluppfattning. Vidare beskrivs även konsekvenser utav att ha svårigheter i räkneförmågan. Forskningen belyser problem som lågstadieelever befinner sig i, men även långsiktiga problem som inte upptäcks förrän i äldre ålder.

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists of several different components and that it can be difficult to recognize from a teacher’s perspective. Among other things, it emerged that students perform better at comprehension questions after reading aloud. In contrast, they perform better at silent reading in situations where they are supposed to retell what they have read. / Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar bättre vid förståelsefrågor efter högläsning. Däremot, presterar de bättre vid tyst läsning i situationer där de ska återberätta vad de har läst.

Denna studie lyfter flerspråkiga samiska lågstadieelevers relationer och erfarenheter av språk och vanor av litteracitet. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv där fem semistrukturerade gruppintervjuer med tio informanter har genomförts för att lyfta fram ett urval samiska elevers relationer och erfarenheter till språk samt vanor av litteracitet. Studien har en kvalitativ forskningsmetod där fokus legat på kvalitet snarare än kvantitet. Resultatet av denna studie visar att samiska lågstadieelever har varierade vanor att konsumera litteracitet. Eleverna konsumerade litteratur och media i varierande grad och det var ofta något som skedde i samspel med andra människor. Vidare visar resultaten att samiska lågstadieelever möter och önskar få möta många varierande språk generellt och i anknytning till litteracitet. Samiska är det språk som eleverna betonade att de ville få möta mer litteracitet på eftersom det tillgängliga utbudet inte tilltalade dem eller var svårtillgängligt. Avslutningsvis lyfte eleverna fram olika relationer och erfarenheter till språk som relaterade till media, kommunikation, specifika situationer och inkludering såväl som exkludering. Det finns få studier som lyfter samiska elevers röster och denna studie är ett viktigt bidrag till diskussionen om hur viktigt det är att samtliga språk hos flerspråkiga elever uppmärksammas och uppmuntras i undervisningen angående litteratur och media. / This study highlights multilingual Sami elementary pupils’ relationships and experiences of languages and habits of literacy. The study is based on a phenomenological perspective where five semi-structured group interviews with ten informants have been conducted to highlight a selection of Sami pupils’ relationships and experiences with language and literacy. The research method is qualitative where the focus has been on quality rather than quantity. The results of this study show that Sami elementary school pupils have varied habits of consuming literacy. The pupils consume literature and media to varying degrees and it was often something that happened in interactions with other people. Furthermore, the results show that Sami elementary school pupils encounter and wish to encounter many different languages in general and in connection with literacy. Sami are languages that the pupils emphasized that they wanted to experience more literacy in because the available range did not appeal to them or was difficult to access. In conclusion, the pupils highlighted different relationships and experiences with languages as related to media, communication, specific situations, and inclusion as well as exclusion. There are few studies that raise the voices of Sami pupils, and this study is an important contribution to the discussion about how important it is that all languages of multilingual pupils are paid attention to and encouraged in the teaching of literature and media. / Daate lohkeme-aamhtese gelliengïeleh saemien vuelehksdalteselearohki veadtah, dååjrehtimmieh jïh voeth gïelijste jïh litterasitetijste lutnjie. Lohkemem akten fenomenologijen perspektijveste båata gusnie vïjhte semistrukturereeme dåehkiegoerehtallemebarkoeh dorjeme luhkie informantigujmie, ihke lutnjedh aktem veeljemem saemien learohki relasjovnh jïh dååjrehtimmieh gïelide jïh litterasiteetese. Lohkeme aktem kvalitatijve dotkemevuekiem åtna, gusnie jarnge kvaliteetese orreme jienebe nåts kvantiteete. Illeldahke lohkemistie vuesehte ahte saemien vuelehksdalteselearohkh joekehtslaakan dååjrehtimmieh utnieh altese voetigujmie, ihke litterasiteetem dååsveridh. Learoehkidie litteratuvrem jïh meedijem dååsverieh ovmessie mieride jïh dïhte lij daamtaj mij akt mij jeatjah almetji ektine heannadi. Jåarhken illeldahke vuesehte ihke saemien vuelehksdalteselearohkh dåastoehtieh jïh vaajtelieh gellieh ovmessie gïelh gaavnedidh, litterasiteeten bealesne. Saemien lea gïelem learoehkidie jeehtin sïjhtin jienebe dåastoehtidh litterasiteetesne, dan gaavhtan dejtie mah gååvnesieh eah gan sjïehth jallh leah geerve gaavnedh. Orrijimmesne learoehkidie ovmessie veadtah jïh dååjrehtimmieh gïelide lutnjin mah relateerin meedijasse, kommunikasjovnese, sjïere tsiehkide jïh ektiedæmman jïh aaj ekskluderingasse. Vaenieh lohkemh gååvnesieh mah saemien learohki gïelh lutnjieh jïh daate lohkeme lea vihkeles digkiedæmman man vihkeles lea ahte gaajhkide gïelide gelliengïeleh learoehkidie aejhtsieh jïh eadtjalguvvieh, litteratuvre jïh meedijen ööhpehtimmesne.

Undersökningar har visat på ett minskat läsintresse bland barn och unga de senaste åren, samtidigt som samhället kräver en utvecklad läsförmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om vilka faktorer som påverkar lågstadieelevers läslust och vilka effekterna är av de metoder som används för att väcka elevers läslust i klassrummet. Denna litteraturstudie består av de två forskningsfrågorna: ”Vad säger forskningen om vilka faktorer som påverkar läslusten i lågstadieklassrum?” och ”Vad säger forskningen om de metoder som används för att väcka lågstadieelevers läslust i klassrummet och om vilka effekter de har?”. För insamling av data gjordes sökningar i databaser, där sökord användes för att hitta forskning relevant för studiens syfte.  Artiklarna som presenteras i studien har analyserats utifrån en tematisk analys, där kodning av data resulterade i fyra teman. Resultatet visar att klassrumsmiljö och elevinflytande är faktorer som påverkar elevers läslust i klassrummet. Av resultatet framgår det även att interaktiv läsning och läsaktiviteter i klassrummet bidrar till ökad motivation bland eleverna. Samtidigt talar forskning för att lärare har ett stort ansvar i att se till elevers olika förutsättningar när de väljer aktiviteter i syfte att utveckla elevers läsning. Betydelsen av lärares inflytande, såsom att vara en förebild och att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar, är också något som framkommer av resultaten i denna studie. / Surveys have shown a reduced interest in reading among children and young people in recent years, while society demands a developed reading ability. The purpose of this study was to investigate what research says about what influences the love of reading among primary school students and what the effects are on methods used to increase reading motivation in classrooms. This literature review consists of the two research questions: “What does research say about which factors influence the love of reading in primary classrooms?” and “What does research say about methods used in classrooms to arouse interest in reading among students and about what effects they have?” For data collection, searches were conducted in databases, in which keywords were used to find research relevant to the aim of this study. The articles presented in this study were analyzed through a thematic analysis, where coding of data resulted in four themes. The result shows that the design of the classroom and student influence are factors that affects the reading motivation in the classroom. It is also shown in the results that interactive reading and reading activities in the classroom increases reading motivation among students. The importance of teachers’ influence, such as being a role model and taking students’ different needs into account when choosing activities, is also something that emerges from the results of this study.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur formativ bedömning kommer till uttryck i lågstadielärares yrkesutövning i skrivundervisning samt de utmaningar och svårigheter som det kan innebära. Undersökningen bygger på data som samlades in genom semistrukturerade intervjuer om formativ bedömning i skrivundervisningen. Metoden som användes för att analysera datan var innehållsanalys. Analysen genomfördes på det transkriberade intervjumaterialet. Resultaten visar att lärare har till viss del en samstämmig syn på vissa aspekter av formativ bedömning men resultaten avslöjar också vissa skillnader i lärarnas syn på formativ bedömning. Undersökningen visar att lågstadielärare lägger stor vikt vid elevernas self-efficacy och väljer därför att inte vara alltför kritiska till formen i elevernas texter. De fokuserar istället på de innehållsliga aspekterna i bedömningen av elevtexter som producerats av elever som befinner sig i den tidiga skriftspråksutvecklingen. Fokus skiftas successivt till formen i texterna i takt med att elevernas skriftspråk utvecklas. Lågstadielärare uttrycker även att deras formativa bedömning kan förmedlas både muntligt och skriftligt, men att båda kräver stor tidsåtgång. Just tid är något som lärare upplever som en bristvara och något som utgör ett hinder för den formativa bedömningen. Kamratbedömning, att vara närvarande i klassrummet, checklistor och att stötta eleverna under tiden som deras texter växer fram ses som särskilt effektiva formativa metoder.