Professionen av grundutbildad sjuksköterska innefattar arbetet att vårda patientermed olika sorters sjukdomstillstånd på ett adekvat sätt. Den långvariga smärtan ärett sjukdomstillstånd som har en betydande utbredning i Sveriges befolkning. Detta är en av de vanligaste orsakerna patienter uppsöker sjukvården, eftersom be-hovet av vård för det sjukdomstillståndet är stort. Patienter som lider av den lång-variga smärtan finns i alla vårdenheter och är i behov av personalens stöd. Syfte: Att belysa patientens upplevelser av långvarig smärta i det dagliga livet. Metod:Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Databaser CINAHL och PubMed söktes igenom där totalt tio relevanta artiklar hittades och användes i lit-teraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar var av kvalitativ metod och analyse-rades enligt Friberg (2017). Resultat: Två teman med två kategorier för respek-tive tema har framkommit. Det första temat är: det förändrade dagliga livet, där kategorierna är: fysisk och psykisk påverkan, samt förändrade sociala relationer.Det andra temat är: att hantera smärtan, där kategorierna är: olika copingstrategieroch behov av vårdkontakter. Slutsats: Den långvariga smärtan är ett brett ämne,där alla aspekter i dagligt liv påverkas. Patienters upplevelser är en värdefull källatill fenomenet därför att det ger en fördjupad kunskap av den långvariga smärtan. / The profession of basic trained nurses includes the work of taking care of patientswith different types of states of ill-health on an adequate way. The chronic pain isa state of ill-health that has a wide spreading in the Swedish population. This isone of the most common reasons that patients search medical care, because theneed of care for this state of ill-health is great. Patients that suffer of chronic painexist in all the health-care units and need support from the nursing staff. Aim: To shed light on the patients' experiences of chronic pain in daily life. Method: A lit-erature review with a qualitative approach was implemented. The data bases CI-NAHL and PubMed were searched through, where totally ten articles were found and used in the results of the literature review. All the articles were of qualitativemethod and analysed according to Friberg (2017). Results: Two themes alongwith two categories for respective theme have emerged. The first theme is: thechanged daily life, where the categories are: physical and psychological influence.The second theme is: to handle the pain, where the categories are: various copingstrategies and the need of contacting a health centre. Conclusion: The chronic pain is a broad subject, where all the aspects of daily life are affected. The pa-tients' experiences are a valuable source of knowledge because it offers an in-depth understanding of the chronic pain.

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.

Bakgrund Långvarig smärta är ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, påverkas av många faktorer och är svår att värdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vårdgivaren är en allmän misstro mot patienten med långvarig smärta. Smärtproblematiken ställer höga krav på alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvären samt på deras förmåga att stödja patienten. En särskild fokus ligger på hur vårdgivaren bemöter patienten med långvarig smärta. Det förekommer ofta att personalen fokuserar på den fysiska komponenten av smärta och glömmer de emotionella, sociala och andliga faktorer som påverkar patientens smärtupplevelse. För att skapa den trygga relationen och hjälpa patienten i smärthanteringen samt öka förståelsen för dennes lidande är det viktigt för vårdgivaren att vidareutveckla sin kunskap och praxis. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som ur vårdgivar- eller patientperspektiv är betydelsefulla vid bemötandet av patienter med långvarig smärta. Metod En systematisk litteraturstudie var den metod som valdes för föreliggande studie. Insamling av data utfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt under period 02.05 – 02.13 år 2011. Totalt bearbetades och analyserades 17 vetenskapliga originalartiklar. De klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris och inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att vårdgivarens upplevelser och erfarenheter vid möte med patienter med långvarig smärta handlade om kommunikation, tro och förståelse för patientens lidande, smärtanalys, patient – vårdgivarens relation, kunskap samt teamarbete runt patienten. Det fanns ett stort behov av en effektiv kommunikation mellan patienten och vårdgivaren. En vanligt förekommande reaktion på individens långvariga smärtbesvär var vårdgivarens misstro. Relationen mellan patienten och vårdgivaren påverkades negativt av en rad faktorer vilket ledde till att vården av patienter med långvarigt smärttillstånd uppfattades som frustrerande. Sjuksköterskans rätt till förskrivning av smärtstillande medicin, väl genomtänkt planering och utförande av sociala samt fysiska aktiviteter var metoder som kunde reducera individens smärta. Vid bemötande av individen saknade ett välfungerande samspel mellan inblandade yrkeskategorier. Kunskap om långvarigt smärttillstånd, specialistutbildning i medicinsktekniska färdigheter för smärtlindring och utbildning i kommunikation ansågs vara en förutsättning för ett bra bemötande av individer med långvarig smärta. Slutsats Vårdpersonalens förmåga att lyssna, samtala och tro på patienten leder till en bättre bemötande och resulterar i ett effektivt val av smärtbehandlingen. Vidare forskning inom området behövs.

Bakgrund Fysisk aktivitet har bevisats vara ett alternativ eller komplement till medicinering vid långvarig smärta. Ett av de vanligaste hindren till uteblivna rekommendationer av fysisk aktivitet konstateras vara sjuksköterskans kunskapsbrist gällande behandlingsmetoden. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patienten med den fulla potentialen av fysisk aktivitet krävs kunskap om de fysiologiska effekterna samt kunskap om hur patienterna upplever att rekommenderas och utföra fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevda erfarenheter av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Metod Vald metod var allmän litteraturöversikt. Databassökningarna genomfördes i PubMed samt CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till studieresultatet, dessa sammanställdes i en matris. Sammanställda data analyserades genom integrerad analys. Resultat Patienter med långvarig smärta beskrev behovet av egenvårdstöd och förståelse för sin smärtproblematik. Att vårdgivaren tog hänsyn till individuella förutsättningar och preferenser var viktigt för patienterna vid utformandet av den fysiska aktiviteten. Vårdgivaren kan öka motivationen till egenvård genom att öka patientens förståelse för att små, positiva förändringar leder till större framsteg i slutändan. Vidare beskrev patienterna vikten av att få adekvat, individanpassad information och återkoppling för att öka motivationen till fysisk aktivitet. Slutsats Fysisk aktivitet beskrevs ge positiva effekter för patienter med långvarig smärta. Vidare beskrev de vikten av att stödjas till att förändra sina beteenden genom att sätta realistiska mål och utbilda patienterna gällande vikten av egenvårdsstrategier. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan stödja och motivera till positiva livsstilsförändringar samt uppmuntra till egenvårdande åtgärder för att påverka förändringen och öka livskvaliteten för patienten. Nyckelord: Egenvård, Fysisk aktivitet, Långvarig smärta, Patientupplevelse, Sjuksköterska

No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.

Sammanfattning Bakgrund  Långvarig smärta är ett utbrett problem som orsakar lidande för många människor. Att leva med långvarig smärta påverkar individen negativt både psykiskt, fysiskt och socialt, samtidigt som det utgör stora kostnader för samhället. För att lindra det lidande som orsakas av långvarig smärta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur smärtan kan behandlas. Mindfulness utgår likt omvårdnadsvetenskapen från en holistisk syn på individen. Det är därför av värde för sjuksköterskan att i sin profession ha kunskaper om sambanden mellan långvarig smärta och mindfulness.  Syfte  Syftet var att beskriva erfarenheter av mindfulness som symtomlindring hos personer med långvariga smärttillstånd.  Metod  Studien utformades som en icke-systematisk litteraturöversikt i avsikt att få en övergripande bild av den upplevda effekten av mindfulness som symtomlindring vid långvariga smärttillstånd. Resultatet i litteraturöversikten är baserat på 17 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av kombinationer av sökord. Artiklarna har kvalitetsgranskats och vidare analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys.  Resultat  I flertalet studier upplevdes positiva effekter av mindfulness i form av minskad smärta, förändrad smärtuppfattning samt minskning av psykisk ohälsa, som är en vanlig följd av långvarig smärta. Ett annat väsentligt fynd var att mindfulness för många resulterade i en ökad acceptans för smärtan, vilket hade positiva effekter i det dagliga livet.  Slutsats  Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. I flera studier har personer med långvarig smärta beskrivit positiva upplevelser av mindfulness både fysiskt och psykiskt. Litteraturöversikten tyder på att utökade kunskaper om mindfulness kan vara av värde för sjuksköterskor. Sjuksköterskans kunskaper kan i sin tur appliceras i omvårdnaden genom patientundervisning, vilket även kan främja patientens egenvårdsförmåga och autonomi. / Abstract Background  Chronic pain is a major issue causing suffering for many people. Living with chronic pain has a negative impact on the individual both mentally, physically, and socially. Meanwhile, it implies a major cost to society. To relieve the suffering caused by chronic pain, it is important that the nurse has knowledge of how the pain can be treated. Mindfulness, like nursing science, is based on a holistic view of the individual. Thus, it is of value to the nurse to have knowledge in their profession of the connections between chronic pain and mindfulness.  Aim  The aim was to describe experiences of mindfulness as symptom relief in chronic pain conditions.  Method  The study was designed as a non-systematic literature review to gain an overall picture of the perceived effect of mindfulness as a symptom relief in chronic pain conditions. The results in the literature review are based on 17 scientific articles searched in the databases PubMed and CINAHL, using combinations of keywords. The articles have been quality reviewed and further analyzed with the help of integrated data analysis.  Results  Positive effects of mindfulness were experienced in the form of reduced pain, altered perception of pain, and reduction of mental illness, which is a common consequence of chronic pain. Another significant finding was that mindfulness for many patients resulted in increased acceptance of pain, which had positive effects in daily life.  Conclusions  Reducing suffering is one of the nurse's responsibilities. In several studies, a great many patients have expressed positive reactions to mindfulness, both physically and mentally. The literature review suggests that increased knowledge of mindfulness can be of value to nurses. The nurse's knowledge can in turn be applied in nursing through patient awareness, which can also promote the patient's self-care ability and autonomy.

Bakgrund: I Sverige lever ungefär 20 procent av befolkningen med långvarig smärta. Långvarig smärta är en vanlig orsak till uppsökande av vård. Långvarig smärta är ett komplext fenomen och orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det är viktigt att sjuksköterskor har förståelse för hur bemötandet kan påverka patienten som lever med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonalen.  Metod: Studien utgick från en kvalitativ litteraturöversikt baserat på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg att genomföra en litteraturöversikt av kvalitativ forskning  Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: Att bli sedd med tillhörande underkategorier: Någon som lyssnar, Få förståelse, En helhetssyn och Information. Gemensamt ansvar med tillhörande underkategorier: Utveckla en bra relation och Bli delaktig i vården. Att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Inte bli lyssnad på, Att inte bli tagen på allvar och Brist på kunskap.  Slutsats(er): Personer med långvarig smärta upplevde både positiva och negativa upplevelser från bemötandet i mötet med vårdpersonal. Det positiva bemötandet kännetecknades av att bli sedd, delaktig och informerad. Det negativa bemötandet kännetecknades av misstro då patienterna inte blev tagna på allvar och kunskapsbrist.

Bakgrund: Långvarig smärta är smärta som kvarstannar hos individen i mer än tre månaderoch är idag en av de främsta anledningarna till kontakt med vården. Sjuksköterskanshuvudsakliga ansvar är omvårdnad, vilket vid behandling av långvarig smärta innebär att sepatienten ur ett holistisk perspektiv. Detta inkluderar omvårdnadsåtgärder utöverläkemedelsdelning utifrån patientens egna behov och upplevelser med syfte att lindra smärta,förbättra livskvalitet och öka patientens funktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vidlångvarig smärta.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning där vetenskapliga artiklar söktes idatabaserna CINAHL with full text, Medline och PsychInfo. Nio vetenskapliga artiklarinkluderades i studien efter granskning med integrerad analys.Resultat: I översikten av den senaste forskningen identifierades tre huvudkategorier kringpatienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid långvarig smärta. Vårdande relation, Stödoch motivation i fysisk aktivitet och tekniska hjälpmedel i omvårdnaden.Slutsats: Långvarig smärta är ett utbrett samhällsproblem. Icke-farmakologiskaomvårdnadsåtgärder med tillämpning av personcentrerad vård är avgörande för att optimerasmärtlindringen för dessa patienter och minska onödigt lidande. Det understryker behovet avatt beskriva patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskans förståelse och på så vis kunnaerbjuda en optimal omvårdnad.

Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.