Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism. Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism. Vi anser att de är mer väsentliga för ungdomsturister än för andra turistsegment.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPM Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås. Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien.

AbstraktTitel: Är Guldkunderna lönsamma? Nivå: C -uppsats i Företagsekonomi Författare: Patrik Sandberg & Fredrik Östman Handledare: Ann Wetterlind Dörner Datum: 2011 – Maj Syfte: Uppsatsens syfte är att, på uppdrag av Länsförsäkringar Skaraborg, undersöka om företagets kundbonussystem är lönsamt för företaget i praktiken. Metod: Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ metod där data som har behandlats erhållits från uppdragsgivaren i form av ett Excel-dokument. X2- tester har gjorts i statistikprogrammet Minitab för att på så sätt undersöka den verkliga effekten av bonussystemets utformning. Resultat & slutsats: Utifrån de uppgifter och data som har erhållits visar resultaten på att bonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen har hänsyn tagits till redan givna variabler. Ytterligare variabler skulle kunna vägas in i analysen för att på ett kvantitativt plan öka trovärdigheten för resonemanget och på ett kvalitativt plan öka förståelsen för kundernas agerande. Uppsatsens bidrag: Resultaten i den här uppsatsen har visat att kundbonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Ett resonemang har förts om var de största effekterna finns och detta kan eventuellt sedan användas för att effektivisera verksamheten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta. Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&M mellan år 2000 och 2010? - Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv? Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&M:s CSR-arbete. Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen. Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del. Motiv utifrån legitimitets- och intressentteori har funnits under hela undersökningsperioden men har inte förändrats i samma utsträckning.

Frågeställning: På vilket sätt används CRM av Handelsbanken och hur påverkar det bankens lönsamhet? Syfte: Syftet med detta arbete är att kunna öka kunskapen om hur Handelsbanken tillämpar CRM och för att undersöka om användandet av CRM i bankens verksamhet är lönsamt eller inte. Metod: För att svara på studiens syfte blev en intervju utförd med Handelsbanken. Ännu en anledning till varför en intervju gjordes var på grund av att det var nödvändigt för att få det primärdata som behövdes och för att förstå hur banken använder sig utav CRM. Information blev även hämtat från olika källor såsom litteratur, internet och databaser. Slutsats: Slutsatsen med detta arbete är att Handelsbanken har gynnats av att använda sig utav CRM och att fördelarna är fler än nackdelarna då det inte finns några nackdelar med Handelsbankens användande av CRM. CRM skapar alltså lönsamhet och är något som banken bör fortsätta använda sig utav i framtiden då det gynnar företaget positivt. / Research question: In which way does Handelsbanken use CRM and how does it affect their profitability? Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of how Handelsbanken implements CRM and to examine if the implementation of CRM is profitable or not. Method: An interview with Handelsbanken was performed in order to answer the purpose of the study. Another reason why an interview was performed was because it was necessary to obtain primary data and to understand how the bank uses CRM. Information was also obtained by searching through different sources such as literature, internet, and databases. Conclusion: The conclusion of this study is that the use of CRM has been in favor for Handelsbanken. The bank has obtained more advantages than disadvantages using CRM because the bank has not experienced any disadvantages at all. The conclusion is therefore that CRM creates profitability and it is something that Handelsbanken should continue to use because it affects the company in a positive way.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden –företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk. Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin. Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur.

The imposed commission ban to Finnish insurance intermediaries has generated some controversy and the intermediary market has experienced consolidation in the few last years. The thesis examines the relationship between market structure and profitability among Finnish life insurance intermediaries and tests for the applicability of two market power hypotheses. The panel data analysis shows that there is support for the Relative Market Power hypothesis while the Structure-Conduct-Performance hypothesis is not applicable for Finnish life insurance intermediaries. The implication of this research is that competition authorities should be concerned with market structure effects when discussing changes to the regulatory environment which surrounds life insurance intermediaries.

The working capital describes the short-term financial position and focus on cash flow and the actual inflow and outflow of money in the company. Working capital is part of the company's financing and consists of the company's current assets and current liabilities. There are resources that are used in the daily activity and can be optimized. The more effective they are in circulation, the higher value they create. The control of working capital is called Working Capital Management and has its basis in the company’s Working Capital Policy. This means that the policy is the decisions and management describes how the company will practice it. Small businesses, which constitute the majority of Sweden's corporate structure, are often totally dependent on their profits to develop and grow. They have in many cases more difficult access to external capital for investment and are therefore dependent on the ability of self-financing and optimization of the capital tied up in business. The study focuses on small companies in the manufacturing sector and examines if the Working Capital Policy has a relationship to profitability. The study concludes that among companies that have an aggressive policy there is no relationship between the Working Capital Policy and profitability. A company that has a defensive policy has a very weak negative relationship between the Working Capital Policy and profitability, and that the relationship may be due to chance. A weaker link between the Working Capital Policy and profitability are found when the entire sample is studied as a single entity without a breakdown between aggressive and defensive Working Capital Policy, this may also be due to chance. A review and analysis of empirical data in the study notes that the Working Capital Policy that companies are using may be a prerequisite for being able to operate rather than a tool to maximize profitability. Approximately the same results have been found in another Swedish study, other results have been found in different countries, but these results may be influenced by how well the structures of the economies of these countries are developed.

Titel: Är du taggad? Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID. Bakgrund: I dagens läge måste företag vidta olika åtgärder för att vara konkurrenskraftiga på marknaden, företag måste därför hålla nere kostnadsnivån och öka effektiviteten i verksamheten. Genom ID-märkning av produkter kan varuflöden förenklas, och tekniken gör det även möjligt att snabbt hitta information om en specifik vara. Ett system som förväntas få allt större utbredning i framtiden är RFID, som står för Radio Frekvens Identifiering. RFID-systemet skiljer sig ifrån streckkodsystemet och övriga identifieringssystem. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska de effekter och möjligheter som RFID medför för företag, vilka har implementerat tekniken. Syftet är således att analysera teknikens påverkan på företags lönsamhet. Metod: Det vetenskapliga synsättet som valdes var positivistiskt samt ett deduktivt vetenskapligt angreppssätt. Forskningsmetoden har varit kvalitativ och primär- samt sekundärdata har använts. Det har även gjorts ett strategiskt urval, det vill säga icke slumpmässigt, där surveyundersökningar genomförts. Slutsats: Vi har sett hur företags olika delmål har förändrats på olika sätt beroende på hur en RFID-lösning används. Vi har även sett att RFID påverkar företags lönsamhet men vi kan dock dra slutsatsen att ett införande av RFID inte direkt leder till ökad lönsamhet. De initialt höga investeringskostnaderna gör att de fördelar som nås, med bland annat kostnads-minskningar inom olika områden, ofta kräver en lång tidshorisont för att vägas upp. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra djupare studier på RFID-teknikens påverkan på företags lönsamhet hos företag som använt tekniken under en längre tid med beräkningar i reella tal.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar. Med anledning av att vi valt att tillämpa verbala analyser samt på grund av problemformuleringen har vi i uppsatsen använt oss av en kvalitativ strategi. Det vi funnit är att mätbarhetsproblematiken beror på att utfallen från de medarbetarrelaterade aktiviteterna är svåra att renodla från andra externa faktorer, att det föreligger en tidsfördröjning mellan insats och resultat samt att det kan finnas en etisk aspekt mot att lägga sig i personalens livsstil. Dock uppgav flera av våra respondenter att de inte har något behov av att mäta resultatet av investeringarna finansiellt. Deras argument för att satsa resurser på medarbetarna är att de tror och hoppas att det ska bidra till ökad produktivitet och därmed vara lönsamt för verksamheten. Endast en av intervjupersonerna uttryckte en önskan om att kunna mäta de medarbetarrelaterade insatserna monetärt för att se om de genererar lönsamhet.