<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Der Begriff „Arbeit“ hat Hochkonjunktur. Jedoch bleibt das grundsätzliche Verhältnis zwischen Arbeit und Politik weiterhin unbestimmt. Unsere Autoren beschäftigen sich mit ökonomischen Spielräumen und ungenutzten Handlungsoptionen. Sie wagen hierbei den Blick über den deutschen Tellerrand und suchen gezielt die europäische Perspektive. Im Eröffnungsbeitrag diskutiert Peter Ulrich nicht nur Fragen zur Effizienz, sondern zu einem gerechten Arbeitsmarktes und sinnvollen Arbeitsformen. Am Beispiel der Internetökonomie diskutieren Raphael Menez, Josef Schmid und Stefanie Springer das Spannungsfeld zwischen Arbeitspolitik und industriellen Beziehungen. Wie sich Arbeitspolitik mit all ihren Dilemmata auf der europäischen Bühne konkret abspielt, zeigen Milena Büchs, Kilian Kindelberger und Annerose Poleschner in ihren Artikeln exemplarisch auf. Unter welchen Bedingungen finden Investitionswettbewerb und Sozialpolitik in der „Ära nach Hartz“ statt? Diesen Fragen gehen Britta Rehder, Christine Trampusch und Klaus Deimer nach.

The European Employment Strategy (EES) belongs to the European Union’s „softer“, legally non-binding policy instruments. Many politicians and academics associated its introduction with the expectation for a strengthening of the EU’s social dimension and democratic quality. This article examines whether, so far, the EES can be regarded as effective and legitimate. To illustrate this, the author briefly examines the role of the EES for the development of labour market policy in Germany and the UK.

<p>This study employs the Human Capital Theory (HCT), which postulates that the education of women is positively related to the likelihood of their labour force participation, in order to investigate quarterly dynamics in the labour force. This approach is an advancement of knowledge gained from previous studies such as Serumanga-Zake and Kotze (2004) and Ntuli (2004) who investigated the annual dynamics in FLFP. Investigating quarterly dynamics in FLFP is prudent as the market economy is very dynamic particularly at a point when the world economy is experiencing recession. Data for the study are extracted from the 2008 Quarterly Labour Force Survey conducted by Statistics South Africa. Logistic regression analysis modeling was employed with the dependent variable, FLFP, as a binary outcome. Other variables controlled in the analysis are gender, population group, age, marital status, education status, sector, main industry, main occupation and province. The results show that there is association between education status and FLFP status. Findings from this research are expected to contribute to the knowledge about trends in FLFP in South Africa and aid in planning of interventions aimed at improving the status of women as one of the critical steps in achieving the Millennium Development Goals.</p>

<p>The study concentrates on a particular type of state intervention in social policy. It considers whether policy reforms and subsequent provision of information with regards to the issue of parental leave and part-time work arrangements, makes an impact on gender equity in the labour market (Del Boca, 2002 / Naldini &amp / Saraceno, 2008). Giddens&rsquo / theory of structuration is the conceptual framework from which this study approaches these questions. It is thus held that agents (in this instance, women) are constrained by structures (labour policy framework and institutionalised labour practices) to achieve specific social goals. And further: that the apparent lack of power on the part of agents requires intervention on the part of the state apparatus to correct the failure (or inability) of the labour market to deliver the social justice as aspired to in the cited European Employment Strategy, as well as fostering economic efficiency (Barr, 1992). I further contend that not only are agents constrained by structural properties, but that institutional reform (in the form of labour policy reform) is constrained by the human action1 of the management of firms and enterprises as economic agents within the policy framework.</p>

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p&lt;0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p&lt;0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården. / The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p&lt;0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p&lt;0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.

This dissertation investigates the labour migration from Southern Europe to Sweden, and the changes in Swedish immigration policy between 1960 and 1972. The first part of the dissertation examines the role of the state in shaping the migration streams from Southern Europe to Sweden. From the beginning of the 1950s to 1966, Sweden’s borders were relatively open, and this facilitated a significant amount of immigration. A system of unregulated individual labour migration developed, where foreign citizens could enter Sweden as tourists and thereafter look for work and obtain a work permit. For a significant period of time there doesn’t seem to have been any strong opposition to this laissez-faire system. This all changed during the 1960s, however, when the liberal immigration regulations were called into question. An important factor was that immigration increased dramatically in the mid-1960s. In addition, the national composition of the migration streams to Sweden changed during these years. Immigration from Yugoslavia, Greece and also from Turkey increased, while the number of immigrants from the Nordic countries diminished. In connection with the changing immigration pattern, certain actors, such as the trade unions and Sweden’s central employment authority, AMS, called for more restrictive immigration regulations. Demands from the trade unions and AMS led to a more stringent immigration control in 1966, and again in 1967, when a new Swedish immigration policy was introduced. Swedish research into changes in immigration policy during the 1960s often emphasizes the considerable influence of the trade unions on the policy shift. An argument put forward in this dissertation is that the intensification of immigration control not only reflected the demands of the trade unions, but that significant demands also came from within the state apparatus, and particularly from AMS. AMS was a relatively autonomous actor when the immigration regulations changed in 1966-1967, and its demands and knowledge regarding the influx of migrant labour made a significant contribution to the formation of the new immigration policy. The second part of the dissertation investigates how industrial companies have shaped the migration streams from Southern Europe to Sweden. Immigrants from Yugoslavia and Greece were often recruited in order to perform the heavy and subordinate work in the manufacturing industries that native workers had either avoided or left at that particular time. The dissertation attempts to explain this concentration of Southern Europeans in subordinate positions in the manufacturing industries. During the 1960s, Yugoslavs became the largest non-Nordic group in the migration streams to Sweden. How did Sweden become connected with this emigration country situated in the Mediterranean? A conclusion is that, to a great extent, the requirements and actions of industrial companies shaped the national composition of the migration streams to Sweden.

This thesis takes a point of departure in the problems to recruit and retain personnel in woodworking companies. Companies, actors of society and researchers started with the ambition to create work which people, especially young ones, would like to have and where employees want to stay. The research has been carried out within the att…-project in collaboration between Dalarna University and National Institute for Working Life. The primary purpose was to create deeper understanding of characteristics of attractive work. A distinction has been made between on the one hand what makes work attractive, and on the other hand changes of the attractiveness. The empirical problem with recruitment was a starting point, followed by an interaction between theory and empiricism. The relation to practioners can be described as interactive with usefulness in focus. Questionnaires, group discussions and interviews, as well as informal conversations, have been used in five separate studies. The attractiveness of work depends on the individual’s estimation of the totality of work based upon her/his life situation. Characteristic for attractive work is that it is dynamic and comparative. Positive factors of work are related to other employments or to the idea of attractive work. A model of attractive work which represents an overall picture regarding what makes work attractive contains about 80 qualities in 22 dimensions. One finding is that changes in one dimension influences other dimensions. Another finding is that changed estimations of work depends both on changed valuation of the importance of different aspects of work, and on changed conception of the aspects. It is not enough to do a single effort aimed at retaining and recruiting personnel since the attractiveness of work is dynamic and comparisons are made with other employments. Companies must continuously do efforts for more attractive work. Existing attractive qualities that are hidden from applicants can be displayed. Other qualities can be realized and added to. Knowledge about what makes work attractive and about the dynamic of the attractiveness is valuable to create more attractive work. / QC 20100713

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

The aims of this qualitative study are threefold: 1) to explore, describe and analyze the paths for accessing the Swedish labour market among a group of women of Latin-American origin; 2) to address the question about role of the women’s social networks in relation to the processes of gaining/maintaining employment; and 3) to present how the participant’s perceive their job careers within the Swedish labour market. Individual semi-structured interviews constituted the primary source of data collection. Conceptualizations from labour market theories and social capital theories were laid out to bring relevant understandings. The sampling strategy used was ‘criterion’. The results shown the interaction of personal and structural aspects in the job-search process, jobs attained and perception of occupational careers. Bonding, bridging and linking social capital are relevant concepts to understand the extent to which women obtain information and mobilize resources in the job-search process. Perceptions regarding career paths are tied to the participant’s expectations on the jobs they have looked for, the meanings they attribute to their occupations and the learning derived from their working experiences. Further research on networking at the workplaces and its impact on job satisfaction, job attachment, and self-esteem, are suggested.