Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare. Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ”Huck” Hultgren. Som hjälp för analysen av skulpturerna har en ikonografisk metod använts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt handlar om hur konst kan påverka människor. Uppsatsen visar att skulpturerna i Hyssna framförallt har sin betydelse som kulturarv men att de till viss del har ett religiöst och liturgiskt värde. Skulpturerna i Lundby har i högre utsträckning ett religiöst och liturgiskt värde för sin församling. De har inte fått någon speciell utformning för att passa dagens kyrkobesökare eller svenska kyrkans lära av idag. Det finns också en oenighet vad gäller det religiösa och konstnärliga utformandet av Lundbyskulpturerna.

According to reviewers, bloggers, and scholars, Lars von Trier’s films, particularly Dancer in the Dark (2000) and Dogville (2003) tend to evoke multiple intense, often contradictory, emotional responses from viewers. The films’ dialectical effects can perhaps be explained by the fact that they broadcast their artifice, which results in a seeming break in the audience’s emotional immersion. The question that this thesis seeks to explore is how the films can simultaneously distance and engage viewers. Generic theories, as well as theories on emotion and film reception, are useful in exposing von Trier’s emotive strategies. In the end, it might be that von Trier endeavours to evoke emotions in viewers while also making us aware of his manipulations in order to suggest that as spectators we must constantly question the film and its creator. More troublingly, he implies that there might be something fundamentally perverse about our desire to watch films. / October 2008

Cette thèse aborde le calcul de l'opérateur LASSO (Least Absolute Shrinkage and Selection Operator), ainsi que des problématiques qui lui sont associées, dans le domaine de la régression. Cet opérateur a suscité une attention croissante depuis son introduction par Robert Tibshirani en 1996, par sa capacité à produire ou identi fier des modèles linéaires parcimonieux à partir d'observations bruitées, la parcimonie signi fiant que seules quelques unes parmi de nombreuses variables explicatives apparaissent dans le modèle proposé. Cette sélection est produite par l'ajout à la méthode des moindres-carrés d'une contrainte ou pénalisation sur la somme des valeurs absolues des coe fficients linéaires, également appelée norme l1 du vecteur de coeffi cients. Après un rappel des motivations, principes et problématiques de la régression, des estimateurs linéaires, de la méthode des moindres-carrés, de la sélection de modèle et de la régularisation, les deux formulations équivalentes du LASSO contrainte ou régularisée sont présentées; elles dé finissent toutes deux un problème de calcul non trivial pour associer un estimateur à un ensemble d'observations et un paramètre de sélection. Un bref historique des algorithmes résolvant ce problème est dressé, et les deux approches permettant de gérer la non-di fferentiabilité de la norme l1 sont présentées, ainsi que l'équivalence de ces problèmes avec un programme quadratique. La seconde partie se concentre sur l'aspect pratique des algorithmes de résolution du LASSO. L'un d'eux, proposé par Michael Osborne en 2000, est reformulé. Cette reformulation consiste à donner une défi nition et explication générales de la méthode d'ensemble actif, qui généralise l'algorithme du simplex à la programmation convexe, puis à la spéci fier progressivement pour la programmation LASSO, et à adresser les questions d'optimisation des calculs algébriques. Bien que décrivant essentiellement le même algorithme que celui de Michael Osborne, la présentation qui en est faite ici a l'ambition d'en exposer clairement les mécanismes, et utilise des variables di fférentes. Outre le fait d'aider à mieux comprendre cet algorithme visiblement sous-estimé, l'angle par lequel il est présenté éclaire le fait nouveau que la même méthode s'applique naturellement à la formulation régularisée du LASSO, et non uniquement à la formulation contrainte. La populaire méthode par homotopie (ou LAR-LASSO, ou LARS) est ensuite présentée comme une dérivation de la méthode d'ensemble actif, amenant une formulation alternative et quelque peu simpli fiée de cet algorithme qui fournit les solutions du LASSO pour chaque valeur de son paramètre. Il est montré que, contrairement aux résultats d'une étude récente de Jerome H. Friedman, des implémentations de ces algorithmes suivant ces reformulations sont plus effi caces en terme de temps de calcul qu'une méthode de descente par coordonnées. La troisième partie étudie dans quelles mesures ces trois algorithmes (ensemble actif, homotopie, et descente par coordonnées) peuvent gérer certains cas particuliers, et peuvent être appliqués à des extensions du LASSO ou d'autres problèmes similaires. Les cas particuliers incluent les dégénérescences, comme la présence de variables lineairement dépendantes, ou la sélection/désélection simultanée de variables. Cette dernière problématique, qui était délaissée dans les travaux précédents, est ici expliquée plus largement et une solution simple et efficace y est apportée. Une autre cas particulier est la sélection LASSO à partir d'un nombre très large, voire infi ni de variables, cas pour lequel la méthode d'ensemble actif présente un avantage majeur. Une des extensions du LASSO est sa transposition dans un cadre d'apprentissage en ligne, où il est désirable ou nécessaire de résoudre le problème sur un ensemble d'observations qui évolue dans le temps. A nouveau, la flexibilité limitée de la méthode par homotopie la disquali fie au pro fit des deux autres. Une autre extension est l'utilisation de la pénalisation l1 sur d'autres fonction coûts que la norme l2 du résidu, ou en association avec d'autres pénalisations, et il est rappelé ou établi dans quelles mesures et de quelle façon chaque algorithme peut être transposé à ces problèmes.

The purpose of this research was to assess the potential impact of climate change on the western Newfoundland tourism industry. Western Newfoundland was chosen as it has a variety of recreational activities that attract tourists. To this end, a mixed methods approach was deemed most appropriate. It allowed for the use of the qualitative procedures of interviews and document analysis as well as the quantitative procedures of statistical climate modeling. The qualitative research demonstrated that there was a desire for further growth in the tourism industry and a general lack of concern for the affects of climate change. The quantitative methods projected that three different recreational and tourism activities studied in this thesis could be altered by climate change. Of the tourism industries examined, snowmobiling was projected to suffer shortened seasons, skiing was projected to see slight losses or to maintain its current season length, and golf was projected to extend its season and increase the number of playable rounds. When the two methods were integrated, there was a gap between the potential changes in the tourism industry and the lack of adaptation plans from the province or the tourism sector. Based on these findings, a series of recommendations were made to the Newfoundland and Labrador Department of Tourism, Culture and Recreation and various tourism operators. This research will contribute a new perspective to the substantial existing literature on tourism, to the growing research on climate change, and to the essential research on Newfoundland and Labrador.

The purpose of this research was to assess the potential impact of climate change on the western Newfoundland tourism industry. Western Newfoundland was chosen as it has a variety of recreational activities that attract tourists. To this end, a mixed methods approach was deemed most appropriate. It allowed for the use of the qualitative procedures of interviews and document analysis as well as the quantitative procedures of statistical climate modeling. The qualitative research demonstrated that there was a desire for further growth in the tourism industry and a general lack of concern for the affects of climate change. The quantitative methods projected that three different recreational and tourism activities studied in this thesis could be altered by climate change. Of the tourism industries examined, snowmobiling was projected to suffer shortened seasons, skiing was projected to see slight losses or to maintain its current season length, and golf was projected to extend its season and increase the number of playable rounds. When the two methods were integrated, there was a gap between the potential changes in the tourism industry and the lack of adaptation plans from the province or the tourism sector. Based on these findings, a series of recommendations were made to the Newfoundland and Labrador Department of Tourism, Culture and Recreation and various tourism operators. This research will contribute a new perspective to the substantial existing literature on tourism, to the growing research on climate change, and to the essential research on Newfoundland and Labrador.

No description available.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.

In this thesis I based on Fowler’s method of syntax analysis construct a flow scheme which I then use to make a syntax analysis of former State Secretary Lars Danielsson’s statements, in his autobiography, regarding his responsibility in the Swedish government’s management of the 2004 Indian Ocean tsunami disaster. The focus of the flow scheme is how grammatical constructions can be used in the interest of rhetoric’s to on the syntax (non-explicit) level of the text indicate and place responsibility with or outside of involved individuals. The main conclusion of the syntax analysis performed is that Danielsson in his autobiography in fact does not use very many of the constructions described in the flow scheme, whereby it can be concluded that the syntax analysis in this case wasn’t so ”revealing”. However two complementary methods of text analysis; a metaphor analysis of the title of Danielsson’s autobiography ”In the shadow of power” and an analysis of the explicit level of the text, has revealed a conscious rhetorical argumentation regarding the question and placing of responsibility. A functional tool for syntax analysis has furthermore, regardless of the results, been constructed and is free for others to use and modify in their research.

<p>Bytt namn till Sam Holmqvist</p>