41 |
Kärlekens möjlighet : skönlitterär gestaltning och teologisk reflektion hos François Mauriac och Lars Ahlin /Essunger, Maria, January 2005 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.
|
42 |
Guldår & krisår : svensk jazz under 1950- och 60-talen /Bruér, Jan, January 2007 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.
|
43 |
Kino der Irritation Lars von Triers theologische und ästhetische HerausforderungMartig, Charles January 2007 (has links)
Zugl.: Fribourg, Univ., Diss., 2007
|
44 |
På väg in i femtiotalet en studie i Lars Forssells, Folke Isakssons och Bo Setterlinds tidiga lyrik /Hagerfors, Lennart, January 1979 (has links)
Thesis--Stockholm. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 144-147) and index.
|
45 |
Mellan ordet och döden rum, tid och representation i Lars Noréns 70-talslyrik /Mehrens, Patrik. January 1999 (has links)
Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1999. / Includes bibliographical references (p. 321-328) and index.
|
46 |
Lars von Trier goldene Herzen, geschundene KörperFlemming, Antje January 2009 (has links)
Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2009
|
47 |
Coração de Ouro:o Cinema melodramático de Lars Von TrierRodrigues, Virgínia Jorge 20 April 2011 (has links)
Submitted by Pós-Com Pós-Com (pos-com@ufba.br) on 2011-04-20T13:12:34Z
No. of bitstreams: 1
VirgíniaJorge.pdf: 945184 bytes, checksum: 1e629a48fa48e7df6a14fb9cfa8d9887 (MD5) / Made available in DSpace on 2011-04-20T13:12:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1
VirgíniaJorge.pdf: 945184 bytes, checksum: 1e629a48fa48e7df6a14fb9cfa8d9887 (MD5) / Este trabalho pretende investigar os mecanismos da representação melodramática em um determinado período filmográfico da obra do cineasta dinamarquês Lars Von Trier,
conhecido como Trilogia do Coração de Ouro, que compreende os seguintes filmes: Ondas
do Destino (1996), Os Idiotas (1998) e Dançando no Escuro (2000). Para tanto o trabalho divide-se em quatro partes: a primeira promove uma revisão da literatura acadêmica sobre o melodrama cinematográfico; a segunda traça um panorama da evolução do modo de representação melodramático ao longo do tempo, localizando suas origens e seus modos de operação; a terceira e quarta partes focam no trajetória filmica de Lars Von Trier até o corpus analítico escolhido, investigando o modo de organização interna dos elementos fílmicos e os efeitos que tais composições visam provocar no espectador.
Esta dissertação utilizou como perspectiva teórico-analítica o método conhecido como
Poética, proposto no Laboratório de Análise Fílmica do Programa de Pós-graduação em
Comunicação e Cultura Contemporâneas da Universidade Federal da Bahia, sob a
orientação do Professor Wilson Gomes.
|
48 |
Espaços excludentes, corpos excluídos : a narrativa cinematográfica de Lars von TrierOliveira, Fábio Crispim de January 2008 (has links)
Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Letras, Departamento de Teoria Literária e Literaturas, 2008. / Submitted by Jaqueline Oliveira (jaqueoliveiram@gmail.com) on 2008-11-20T19:02:16Z
No. of bitstreams: 1
DISSERTACAO_2008_FabioCrispimDeOliveira.pdf: 475488 bytes, checksum: 84b5cdb7d85fbd6f001c7d2995c64b81 (MD5) / Approved for entry into archive by Georgia Fernandes(georgia@bce.unb.br) on 2009-02-05T17:33:27Z (GMT) No. of bitstreams: 1
DISSERTACAO_2008_FabioCrispimDeOliveira.pdf: 475488 bytes, checksum: 84b5cdb7d85fbd6f001c7d2995c64b81 (MD5) / Made available in DSpace on 2009-02-05T17:33:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1
DISSERTACAO_2008_FabioCrispimDeOliveira.pdf: 475488 bytes, checksum: 84b5cdb7d85fbd6f001c7d2995c64b81 (MD5) / A deflagração de discursos que permeiam as interações sociais é um tema recorrentemente abordado por Lars von Trier. Em especial, investigo como os espaços
fílmicos construídos pelo diretor dinamarquês são engendrados para se criar uma
atmosfera de embate ideológico e estético. A separação entre o “interno” e o “externo”,
o que “pertence” e o que “não pertence” é a tônica que sustenta os filmes analisados. As
personagens principais são todas femininas e essa escolha do diretor acaba por
demonstrar como os papéis sociais se constroem em meio a uma sociedade permeada por valores historicamente naturalizados, dando a ver, por meio do cinema e de sua relação com outras mídias, vários combates identitários inerentes ao mundo contemporâneo.
_________________________________________________________________________________________ ABSTRACT / To make visible the discourses that permeate social interactions is a recurrent theme on
Lars von Trier´s films. Locatedly, I investigate how filmic spaces are constructed by the
Danish director in order to create an environment of aesthetical and ideological combat. The segregation between “insiders” and “outsiders”, the ones that are “emplaced” or “displaced” is a central issue in the films. The main characters are all female and this
director´s choice ends up showing how social roles are built on a society made by
historically and naturalized values, making visible, through cinema and its relation to
other media, identity combats which are inherent to the world nowadays.
|
49 |
Vem är tornedalingen? : En jämförande studie av två generationers syn på dentornedalska kulturen utifrån ett religionsvetenskapligtperspektiv / Who is the Tornedalian? : A comparative study of the religious aspects of Tornedalianculture from the perspective of two generations ofTornedaliansHannu, Evelina January 2017 (has links)
Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur två generationer av tornedalingar uppfattar kulturen, språket samt identiteten i Tornedalen och även hur laestadianismen påverkat dessa. Det som framgår utifrån de intervjustudier jag har gjort är att det inte finns en samstämmig syn på vad som är den tornedalska kulturen eller identiteten, även om många likheter går att finna, så som ärligheten, gästfriheten och det stora jakt – och fiskeintresset. Laestadianismens påverkan på Tornedalen går att hitta, även om alla informanter inte var lika medvetna om det som andra. Språket i Tornedalen hade enligt informanterna en stor betydelse för både den tornedalska kulturen så väl som identiteten, dock fanns det inga direkta samband mellan meänkielin (tornedalsfinskan) och laestadianismen, mer än att det språket var talat under predikningar och har på så sätt varit avgörande för att den laestadianska tron fått fäste i Tornedalen.
|
50 |
Malmsten & Forssell : När deras karaktärer byter genre / Malmsten & Forssell : When their characters switch genresWall, Ingela January 2013 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1944 seconds