Ziel unseres Berichts ist die Evaluation der Datenverfügbarkeit und das Erstellen eines Datensatzes, der später zum maschinellen Lernen von Bibliotheksklassifikationen genutzt werden könnte. Als Basis für die Textdaten werden wir Wikidata-Einträge nutzen, da diese teilweise bereits mit solchen Klassifikationen versehen und direkt mit dem zugehörigen Wikipedia-Artikel verknüpft sind.

diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ett byggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan i dagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antalet lågenergihus växer för varje år. I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m 2 år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till 90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om så kallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köpt energi kommer hamna kring 55 kWh/m 2 år, vilket är i nivå med de rekommendationer som i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus. Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi i arbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- och energibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studerats med hjälp av en modell för livscykelkostnader. Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan de har var för sig. Tre åtgärdspaket sattes sedan samman, där de mest energi- och kostnadseffektiva lösningarna ingick. Det första åtgärdspaketet syftade till att ta huset till passivhusnivå, vilket uppnåddes genom byte av fönster samt en förbättring av lufttätheten. Den ekonomiska analysen visade att detta paket inte var lönsamt. Det andra åtgärdspaketet hade som mål att så mycket som möjligt sänka byggnadens energibehov och samtidigt uppvisa lönsamhet. Resultatet blev ett mer än halverat energibehov och den ekonomiska kalkylen pekade på att det även gick med vinst. Slutligen studerades möjligheten att installera energiproducerande system för att kunna ta huset till ett plusenergiutförande. Tanken var att undersöka om det var möjligt att på ett ekonomiskt försvarbart sätt täcka upp behovet av köpt energi med hjälp av sol- och vindkraft. Analysen visar att det i dagsläget skulle vara svårt att uppnå, främst på grund av de stora investeringskostnader som åtgärderna medför, samt de hinder som är förknippade med regelverken för att sälja energi.today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. / Abstract Energy and environmental demands regarding buildings have become an increasingly discussed topic, both in Sweden and in Europe as a whole. The general trend indicates that greater efforts are being put into the energy efficiency of the built environment. There are already numerous examples of houses with a low energy demand, and the number of low energy buildings is constantly growing. At the time being, the maximum level for energy demands for housing in Stockholm is 110 kWh/m 2 year, but as soon as next year the limit will be changed to 90. The Swedish agency Energimyndigheten is currently conducting a project to interpret the EU Directive on the so-called Nearly zero energy buildings, and the preliminary results indicate that the level of requirements for purchased energy will end up with about 55 kWh / m 2 year, which is in line with today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. Starting with a low-energy house in Henriksdalshamnen in Stockholm, we have analyzed various energy-efficiency measures and their influence on power and energy needs. The financial aspects associated with the measures have been studied using a model of life cycle costs. The measures were initially studied individually to give an idea of how much impact they each had. Three packages of measures were then put together, where the most energyand cost-effective solutions were included. The first package of measures aimed to achieve the standard for Passive houses, and was accomplished by the replacement of windows and an improvement in airtightness. The economic analysis showed that this package was not viable. The second package of measures aimed to as much as possible reduce the building's energy needs and at the same time demonstrate profitability. The results showed a more than halved energy demand and the economic calculations indicated that it even turned a profit. Finally, the possibility of installing energy-producing systems in order to achieve a plus energy house was studied. The idea was to examine whether it was possible to cover up the need for purchased energy by using solar and wind power, while maintaining profitability. The analysis shows that this would be difficult to achieve, primarily because of the high investment costs entailed, and the difficulties associated with the regulations regarding the sale of energy.

This thesis provides a cost and environmental comparison between an industrial building with glulam or steel as structural frame. Based on the project Kungsleden Industrihotell, by the company Kungsleden AB we make a comparison of two alternative bearing structures. The total length of the building is 96 meters and has a width of 25 meters. The dimensions of both a structural system frame of glulam and steel were calculated according to Eurocode standards. Based on this, the bill of materials has been calculated. Furthermore, for the quantities and dimensions of the two buildings, a cost calculation for materials, labour, fire protection and demolition have been performed. An environmental analysis with determination of carbon dioxide equivalent emission from production, transportation and recycling was carried out. The results of this thesis shows a price difference between the structural frame of the respective materials of about 200 000 SEK in the glulam's advantage. The simplified environmental analysis demonstrates that the glulam frame releases 1/3 of the equivalent carbon dioxide emissions in relation to the steel frame.

<p>Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna. Boendesvanor gällande hushållsel kommer inte att tas upp i denna rapport. De föreslagna åtgärderna berör endast byggnadsteknik och installationsteknik. Nybyggnation av passivhus i kvarteret Berggrottan har redovisats för att ge insikt om de olika byggnadstyperna gällande energiförbrukning och byggnadsteknik. Passivhuskonceptet har diskuterats för att ge inspiration och vetskap om hur man kan applicera passivhustekniken vid ombyggnation och för att se om det är möjligt att skapa ett lågenergihus vid ombyggnation eller inte. Den undersökta byggnaden är en av de typiska trevåningars lamellhus som har producerats i stort antal under perioden 1960-1975. Detta arbete ska fungera som ett utvecklingsunderlag för Mimer som satsar på energifrågorna och vill göra besparingsåtgärder i sina gamla flerbostadshus särskilt de som förbrukar mycket energi. De studerade förslagen har indelats i två kategorier. Den ena handlar om byggnadstekniska åtgärder, vilka är tilläggsisolering av fasader, tilläggsisolering av vindsbjälklaget och byte av fönster. Den andra handlar om installationstekniska lösningar, vilka är montering av Wanpan golvlist och installering av solfångare. Resultatet från utförda energiberäkningar visar att transmissionsförlusterna minskas från 47 % till 24 % om de föreslagna byggnadstekniska åtgärderna följs. Dessutom besparas totalt 116 700 kr/år . Till slut kan konstateras att möjligheten att skapa lågenergihus finns, men om ytterligare åtgärder införs. Det är svårt att bestämma vilka åtgärder är effektivast eftersom det beror i första hand på vilka förutsättningar som finns. Varje byggnad är unik och har sina speciella förutsättningar, så därför är det viktigt att studera den som ett helt system.</p>

Miljonprogrammet var en tidsepok som pågick mellan åren 1965-1974. Under epoken uppfördes en miljon bostäder i Sverige. Föråldrad byggnadsteknik samt byggnadskomponenter som nått slutet av sin livslängd har lett till att dessa bostäder idag är i stort behov av renovering. Då över en tredjedel av flerbostadshusen i Sverige var uppförda under 1960- och början av 1970-talet har detta även blivit ett samhällsproblem. Med byggnadskomponenter vars U-värden ligger långt över dagens moderna byggnadskomponenters U-värden, har detta gjort de ej åtgärdade miljonprogramsbyggnaderna, till stora energibovar. En av dessa byggnadskomponenter som använt sig av föråldrad byggnadsteknik samt nått slutet av sin livslängd, är byggnadernas fönster. I detta arbete har en avgränsning skett mot just fönster och dess påverkan på den specifika energianvändningen. Två olika fönsterrenoveringsåtgärder har undersökts och jämförts för att få fram den åtgärd som visar störst ekonomisk lönsamhet. För att se vilken av fönsteråtgärderna som ger lägst specifik energianvändning har energisimuleringar genomförts i programmet BV2. För att se vilken av åtgärderna som visar på störst ekonomisk lönsamhet har ekonomiska beräkningar genomförts. Två olika metoder har använts; en LCC-kalkyl samt Pay-off metoden. Ur Pay-off metoden fås en återbetalningstid på den angivna åtgärdens investeringskostnad. I LCC-kalkylen visas istället totalkostnader för respektive åtgärd under utvalda tidsperioder, i denna undersökning kallade kalkylperioder. Resultatet från LCC-kalkylen visar att åtgärden med extraglas är den åtgärd som visar på störst ekonomisk lönsamhet, om optimala förutsättningar ges. Om fönstren däremot är i bristande skick och i behov av renovering, är åtgärden med nya fönster att rekommendera för största ekonomiska lönsamhet. Utifrån Pay- off metoden visade det sig att åtgärden med extraglas har en återbetalningstid på 9,7 år medan åtgärden med nya fönster har en återbetalningstid på 24,6 år. / The million programme was a period of time between 1965 and 1974. During the period one million homes were built in Sweden. Outdated building technology and building components that have reached the end of their lifespan have led to the fact that these homes are currently in urgent need of renovation. When more than a third of multi-family houses were built in the 1960s and early 1970s, this has also become a social problem. With building components which U-values are well above the current U-values of today’s modern building components, this has made the unreacted million programme buildings into major energy thieves. One of these building components that has used outdated building technology and reached the end of its lifespan is the windows of the buildings. In this work, a delimitation has been made of the windows and its impact on the specific energy use. Two different window renovation methods have been investigated and compared to find out which method that shows greatest economic profitability. To see which of the window renovation methods that provides the lowest specific energy usage, energy simulations has been made in BV2. To see which of the methods that shows the greatest economic profitability, economic calculations have been made. Two different methods have been used; an LCC-calculation and the Pay-off method. The Pay-off method shows the repayment for the investment cost of the selected window renovation method. In the LCC- calculation, total costs are shown for each renovation method during selected time periods, in this survey called calculation periods. The result of the LCC-calculation shows that the method with extra glass is the method that shows the greatest economic profitability, if optimal conditions are given. If, on the other hand, the windows are in poor condition and in need of renovation, the method with new windows is recommended for maximum economic profitability. Based on the Pay- off method, the results showed that the method with extra glass has payback time of 9.7 years, while the method with new windows has a payback time of 24.6 years.

If one of the two poles will trip for some reasons in a regular bipolar HVDC transmission without a return conductor, it is necessary to block the other pole temporarily during the transition to a monopolar operation with metallic return, this procedure will take 1-2 seconds and will affect the connected AC networks by extra disturbances. The object of this survey has been to answer the question if it is possible to have a balanced bipolar transmission without a return conductor and during a trip of one pole control it as an HVDC transmission with series connected converters by adding the by-pass switches and the logic for a series connected HVDC converter system which means that a shutdown of the transferred power during the transition phases is not necessary. The survey has been performed with the software PSCAD where an already existing series connected converter circuit had been modified to a bipolar system and the control logic for the transition phases has been created. There were some problems with various control signals between the software HiDraw and PSCAD, this was solved by different methods and the result shows that it is possible to have a transition between bipolar operation and monopolar operation with metallic return without the need to totally shut down the power transfer completely. But this requires a large capacitor.

I detta examensarbete har två ventilationssystem konstruerats och jämförts gällande dimensionering, investerings- och livscykelkostnader. Alternativ A har utformats för konventionell luftomsättning medan alternativ B har utformats för att hantera en relativt hög luftomsättning. Idén till jämförelsen kom från ny forskning som har visat på att en relativt hög luftomsättning och resulterande lägre koldioxidhalt kan ha stor inverkan på den kognitiva förmågan hos individerna inom systemet. Utformning och dimensionering av systemen har gjorts med hjälp av programvarorna MagiCAD och Pro Unit. Arbetet har visat på tydliga skillnader i dimensioneringen av respektive system. Alternativ B kräver mer utrymme än alternativ A. I vissa delar av systemet är det till och med tveksamt om alternativ B är praktiskt möjligt att installera på grund av sitt behov av större kanaldimensioner. När det gäller investeringskostnad så har det under detta arbete visat sig att alternativ A är ungefär 30 % billigare än alternativ B om projektering, rivning av befintligt system, installation och material tas i beaktande. Detta var en oväntat liten prisskillnad i förhållande till den förväntade, men eftersom vissa delar av ventilationssystemet inte är inkluderade i konstruktionerna, som till exempel kanaler för ute- och avluft samt motoriserade spjäll för variabelt flödesbehov kan skillnaden i den slutgiltiga investeringskostnaden visa sig bli större i framtiden för alternativ B. Jämförelsen mellan livscykelkostnad för alternativen är central i detta arbete. En modell för att beräkna livscykelkostnader för respektive system har skapats i Excel. Livscykelskostnadsmodellen visar att alternativ B kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt redan vid små tilläggskostnader för minskad kognitiv förmåga för alternativ A. Avslutningsvis så pekar detta examensarbete på att mer forskning behövs angående hur luftomsättning i ventilationssystem påverkar kognitiv förmåga hos individer inom systemet samt vilka konsekvenser och möjligheter detta kan innebära. / In this thesis two different ventilation systems have been designed and compared due to design, investment costs and life cycle costs. Option A was designed for conventional air circulation while Option B was designed to handle a relatively high air circulation. The idea for comparison came from new research that shows that a relatively high air flow and resulting lower carbon dioxide levels can have a big impact on the cognitive abilities of individuals within the system. Design and dimensioning of the systems has been done with software such as MagiCAD and Pro Unit. The work has shown clear differences in the design of each system. Option B requires much more space than option A. In some parts of the system, it is doubtful that alternative B is practical to install because of its needs for larger channel dimensions. Regarding the investment costs for each option this work has shown that option A is about 30% cheaper than alternative B when differences in design, demolition of existing parts, installation and new materials had been taken into consideration. This was a surprisingly small price difference in relation to what was expected. The comparison between life cycle costs of the two different alternatives has been a central part of this work. A model for calculating the life cycle costs of each system was created in Excel and the model showed that systems with relatively high air circulation could be preferable even at small additional costs for reduced cognitive performance for conventional flow systems. This thesis points out that more research is needed on how the air circulation in the ventilation system affects the cognitive skills of individuals within the system.

<p>As a result of increased energy prices more and more energy-efficient homes are coveted. An energy-efficient alternative is passive houses, which is characterized by an extremely well insulated building envelope that recovers the heat without the use of radiators or under floor heating. But a passive house requires a higher investment cost than a conventional building project, since it will require more construction materials, training of construction workers, greater land area, and long construction period. But the lower operating cost expects to pay back the higher cost of investment. We therefore question how profitable a passive house is in relation to houses built according to modern conventional building techniques.</p><p>The aim of our study is to investigate the viability of passive houses compared to convent­ional houses. By using economic tools we intend to pursue this question of profitability to see where, when and how costs and revenues emerge.</p><p>Our report resulted in a case study where we looked closer at the passive house project Oxtorget and the conventional project Apollofjärilen, which both are owned by Finnveds­bostäder in Värnamo. Through interviews with Per-Magnus Rylander, project manager for Oxtorget, and Jan-Olof Fag, operation manager for Oxtorget, we got access to sufficient infor­mation about the two projects to compare the various profitability calculations, to finally discover which of the two projects that was most profitable.</p><p>With the help of our collected empirical data and economic tools, we concluded that Oxtorget became an unnecessarily expensive passive house project. This is because Oxtorget was built in such an early stage that information and experience from passive technology was missing, which involved a cost to the construction team to learn new technologies. Besides, there were only two offers, which meant less competition and therefore a high price. But it is primarily Oxtorgets planning cost that has affected our profitability calculations adversely. Since the building was appealed it required two planning’s which made Oxtorgets investment cost more difficult to recoup. But thanks to government contributions and low rates, we could still come to the conclusion that Oxtorget was a profitable venture, but nowhere near as profitable as we initially expected. Finally, we found out that we believe that if a similar comparative study carried out in which the passive house project follows a normal building process we will see a significant change of the result. We have also realized that the rate plays a significant role on projects profitability. For this reason, we have finally found that minimized investment costs are the most important thing to ensure that a passive house is more profitable than a convent­ional house.</p>

As a result of increased energy prices more and more energy-efficient homes are coveted. An energy-efficient alternative is passive houses, which is characterized by an extremely well insulated building envelope that recovers the heat without the use of radiators or under floor heating. But a passive house requires a higher investment cost than a conventional building project, since it will require more construction materials, training of construction workers, greater land area, and long construction period. But the lower operating cost expects to pay back the higher cost of investment. We therefore question how profitable a passive house is in relation to houses built according to modern conventional building techniques. The aim of our study is to investigate the viability of passive houses compared to convent­ional houses. By using economic tools we intend to pursue this question of profitability to see where, when and how costs and revenues emerge. Our report resulted in a case study where we looked closer at the passive house project Oxtorget and the conventional project Apollofjärilen, which both are owned by Finnveds­bostäder in Värnamo. Through interviews with Per-Magnus Rylander, project manager for Oxtorget, and Jan-Olof Fag, operation manager for Oxtorget, we got access to sufficient infor­mation about the two projects to compare the various profitability calculations, to finally discover which of the two projects that was most profitable. With the help of our collected empirical data and economic tools, we concluded that Oxtorget became an unnecessarily expensive passive house project. This is because Oxtorget was built in such an early stage that information and experience from passive technology was missing, which involved a cost to the construction team to learn new technologies. Besides, there were only two offers, which meant less competition and therefore a high price. But it is primarily Oxtorgets planning cost that has affected our profitability calculations adversely. Since the building was appealed it required two planning’s which made Oxtorgets investment cost more difficult to recoup. But thanks to government contributions and low rates, we could still come to the conclusion that Oxtorget was a profitable venture, but nowhere near as profitable as we initially expected. Finally, we found out that we believe that if a similar comparative study carried out in which the passive house project follows a normal building process we will see a significant change of the result. We have also realized that the rate plays a significant role on projects profitability. For this reason, we have finally found that minimized investment costs are the most important thing to ensure that a passive house is more profitable than a convent­ional house.

Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna. Boendesvanor gällande hushållsel kommer inte att tas upp i denna rapport. De föreslagna åtgärderna berör endast byggnadsteknik och installationsteknik. Nybyggnation av passivhus i kvarteret Berggrottan har redovisats för att ge insikt om de olika byggnadstyperna gällande energiförbrukning och byggnadsteknik. Passivhuskonceptet har diskuterats för att ge inspiration och vetskap om hur man kan applicera passivhustekniken vid ombyggnation och för att se om det är möjligt att skapa ett lågenergihus vid ombyggnation eller inte. Den undersökta byggnaden är en av de typiska trevåningars lamellhus som har producerats i stort antal under perioden 1960-1975. Detta arbete ska fungera som ett utvecklingsunderlag för Mimer som satsar på energifrågorna och vill göra besparingsåtgärder i sina gamla flerbostadshus särskilt de som förbrukar mycket energi. De studerade förslagen har indelats i två kategorier. Den ena handlar om byggnadstekniska åtgärder, vilka är tilläggsisolering av fasader, tilläggsisolering av vindsbjälklaget och byte av fönster. Den andra handlar om installationstekniska lösningar, vilka är montering av Wanpan golvlist och installering av solfångare. Resultatet från utförda energiberäkningar visar att transmissionsförlusterna minskas från 47 % till 24 % om de föreslagna byggnadstekniska åtgärderna följs. Dessutom besparas totalt 116 700 kr/år . Till slut kan konstateras att möjligheten att skapa lågenergihus finns, men om ytterligare åtgärder införs. Det är svårt att bestämma vilka åtgärder är effektivast eftersom det beror i första hand på vilka förutsättningar som finns. Varje byggnad är unik och har sina speciella förutsättningar, så därför är det viktigt att studera den som ett helt system.