Under vår lärarutbildning i Idrott och hälsa har vi observerat utbildade lärare i deras yrkesutövande. Efter att ha sett hur lärare i Idrott och hälsa använder sina egna undervisningsverktyg fastnade en tanke hos oss. Hur ser tillgången ut av professionellt utgivna läromedel? Efterforskning visade att läromedel fanns, både analoga och digitala, och att lärarna faktiskt efterfrågade dem.  Då den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa genom åren har fått ett utökat hälsofokus bestämde vi oss för att undersöka om läroboken Idrott och hälsa 7-9 (2016) samt den digitala uppdaterade utgåvan (2022) hade designats och anpassats i enlighet med kursplanerna Lgr11 och Lgr22. Syftet var att undersöka hur detta läromedel relaterar till hälsobegreppet i den kursplan det är skapat för. Dessutom avsåg studien att jämföra den valda läroboken i analog och digital form när det gäller hälsa och olika perspektiv på hälsobegreppet. Vi använde oss av en kvantitativ metod när vi jämförde förekomsten av hälsorelaterat innehåll i kursplanen med frekvensen av hälsorelaterade elevfrågor i de båda utgåvorna av läromedlet. Resultatet påvisade en viss diskrepans mellan kursplanerna och läromedlen gällande hälsofokus och att det fanns en inneboende potential kopplat till hälsa i Idrott och Hälsa 7-9 som en yrkeskunnig lärare kan utnyttja.

Undersökningen handlar om hur verksamma idrottslärare uppfattar betydelsen av de olika delarna i det centrala innehållet i det nya styrdokumentet, LGR 22 samt hur det centrala innehållet synliggörs i idrottslärares pedagogiska planeringar. Flera forskningsstudier visar att elever inom idrott och hälsa får möta ett begränsat antal aktiviteter under idrottslektionerna vilket medföljer att eleverna inte får möta allt inom det centrala innehållet. Aktiviteterna eleverna får möta är främst bollspel eller lekar med fokus inom tävlingsidrotter. Studiens resultat grundas på 8 intervjuades lärare samt 13 analyserad pedagogiska planeringar. Resultatet visar att idrottslärare upplever LGR 22 som tydligt men något fri att tolka. Konsekvenserna med att läroplanen är tolkningsbar upplevs vara att det inte blir en likvärdig undervisning för eleverna. Resultatet visar också utifrån analysen av planeringarna att rörelse är delen som får störst plats med lekar och bollspel som aktiviteter som förkommer mest. I diskussionsdelen jämför vi resultatet från studien med tidigare forskning där diskussionen utgår från Lindes läroplansteori. Undersökningens slutsats blev att idrottslärare upplever det svårt att få till en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa när LGR 22 är så pass fri att tolka.

This study investigates the portrayal of Sweden's five national minorities in textbooks adapted for the Swedish National Curriculum (Lgr11) in grades 7-9. In 2022, the curriculum and syllabi (Lgr22) for compulsory school, compulsory special needs education, Sámi school, and special schools were revised. This, coupled with the varied availability of updated textbooks across Sweden, indicates a risk that the teaching taking place in the subject of social studies in grades 7-9 may present Sweden's five national minorities in a manner inconsistent with Lgr22. To address the study's research questions, a critical multimodal discourse analysis was employed, revealing that textbooks adapted for Lgr11 present the national minorities in a manner incongruent with Lgr22 and highlighting challenges in how the national minorities are represented in the textbooks. There is a need for a more diverse and inclusive treatment of these groups to promote a fairer and more representative portrayal of society. Textbooks must acknowledge and incorporate various perspectives and experiences from national minorities to foster understanding and respect for diversity in society. Thus, it can also be argued that the need for updated textbooks on the subject of social studies is of paramount importance.

Svenska skolor måste erbjuda ämnet svenska som andraspråk om elever är i behov av det. Under de senaste åren har det skett en förändring i antal elever som läser ämnet och elevantalet har ökat. Därför är det relevant att ta reda på hur undervisning i ämnet kan gå till, särskilt när undervisning sker i gemensamt klassrum med ämnet svenska. Studien syftar till att bidra med kunskapstillskott för att öka förståelsen om hur undervisning i svenska och svenska som andraspråk i ett gemensamt klassrum bedrivs i praktiken. Studien ämnar att undersöka några lärares genomförande, för- och nackdelar samt hur de blickar framåt om hur kommande arbete i ett flerspråkigt klassrum med två kursplaner kan se ut. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer, för att få ett möjligt varierat resultat av lärares erfarenheter. Studiens syfte utgår studien från det sociokulturella perspektivet, vilket betraktar lärande som något som skapas och sker i samspel med andra. Studien innefattar även interkulturalitet som teoretisk utgångspunkt, vars premiss är flerspråkighet och hur det på olika sätt kan tillvaratas och vara en tillgång vid lärande. Sammanfattningsvis resulterar studien i att medverkande lärare överlag anser flerspråkighet som något viktigt och värdefullt. Lärarna upplever kursplanernas innehåll som ganska lika och majoriteten av undervisningstiden sker därför i ett gemensamt klassrum oavsett vilken kursplan elever läser. Dock finns tillfällen när uppdelning av elevgrupper sker. Undervisning om jämförelser med modersmål upplever lärarna som svårt och det finns önskan om förbättrat samarbete med modersmålslärare och modersmålsundervisning. / In Sweden, schools are required to offer Swedish as a second language as part of the syllabus to students who are in need of it. During the last couple of years a shift has changed and increased the number of students who take Swedish as a second language. Hence, it’s relevant to further research how the subjects Swedish and Swedish as a second language can be taught, especially in a joint classroom. This study aims to contribute with additional knowledge to increase the understanding of how teaching Swedish and Swedish as a second language in a common classroom is conducted in practice. The research will be based on the current experiences and reflections of four teachers and how they regard teaching in a classroom with students who study Swedish or Swedish as a second language. The study also aims at exploring the teacher’s perceptions and practices, as well as their thoughts about future syllabus and how to further develop the two course plans are planned to be structured in multilingual class rooms. Semistructured interviews are conducted and chosen as research method to gain various experiences from the teachers. The study is based on a social cultural perspective, which sees learning as a construct made together with others. Interculturality is also used as theoretic standpoint with the aim to discover how multilingualism can be captured as an asset during teaching. To conclude the result of this study, all participating teachers state that multilingualism is important and valuable. They also state that the contents of the syllabuses is perceived as similar for both subjects and are therefore taught in a joint classroom during a majority of the time, regardless of the subject. Although, there are occasions where classes are divided. Furthermore, the teachers experience difficulties when it comes to teaching about comparisons with mother tongue language and wish to improve their collaboration with mother tongue teachers to learn about teaching methods regarding mother tongue education.

En esta tesina se reporta una investigación sobre las expectativas y la motivación que los alumnos tienen en la escuela obligatoria, noveno grado, con respecto a la asignatura de español como lengua extranjera. El estudio se basa en un cuestionario y cinco entrevistas. El resultado, que ha sido analizado en base en la teoría de las expectativas y la teoría de la motivación, se presenta con la ayuda de gráficos de barras y muestra que las expectativas de los alumnos cambian a medida que cambian sus notas a lo largo de los años que estudian. Así pues, algunos resultados indican que la mitad de los alumnos están motivados para aprender más español, ya que el interés por viajar es una motivación que aporta más allá del objetivo y de las metas establecidas en el plan de estudio. También la relación entre el profesor y el alumno es un factor importante que contribuye a cumplir con las expectativas que crea el alumno. Con una buena relación y comunicación se pueden cumplir las expectativas y conducir a una actitud positiva. Una actitud positiva a menudo afecta positivamente la motivación de los alumnos y puede conducir a la continuación de los estudios en la asignatura. / This study investigated the expectations and motivations of ninth grade students towards learning Spanish as a foreign language. The study is based on one questionnaire and five interviews. The analyzed results are based on the expectancy theory and the motivation theory and are presented in columns to show that the students’ expectations gradually change alongside their advancement through the grades during the years they spend studying the subject. The results indicate that half of the students are more motivated to expend their knowledge of Spanish, travelling being the main driver contributing to a rise in motivation, rather than the curriculum´s purpose and goals. An additional contributing factor to raise motivation among students was found to be how well the relations between teacher and student are developed and maintained. A well maintained relationship between teacher and student, with room for communication and expectations leads to a positive attitude towards the subject. A positive attitude often leads to motivational gains towards expanding its knowledge in the subject.