Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet. Utöver dessa variabler påverkas utrikesfödda av villkoren i sitt ursprungsland och av själva migrationsprocessen. Datamaterialet till denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB) och analyseras med hjälp av multinomial logistisk regression. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan migrationsålder och religiositet, och för dem som migrerade i vuxen ålder även ett negativt samband mellan vistelsetid och religiositet, vilket kan tyda på en potentiell sekulariseringsprocess av utrikesfödda i Sverige. Bland utrikesfödda som har en religionstillhörighet har religionen inget samband med religiositet, och det finns ingenting som tyder på att utrikesfödda muslimer skulle vara mindre motståndskraftiga mot sekularisering. För fortsatta studier av sekularisering behövs paneldata.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella könsskillnader i löneförmåner på den svenska arbetsmarknaden. Detta görs utifrån två frågeställningar; (1) Finns det en könsskillnad i sannolikheten att ha förmåner, och hur ser den i så fall ut? (2) Kvarstår en eventuell könsskillnad vid kontroll för lön och faktorer som i tidigare forskning tillskrivits betydelse för könslönegapet på arbetsmarknaden?Datamaterialet som studien grundar sig på kommer från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 och analyseras med logistisk regressionsanalys. I analyserna ingår 2867 individer. Resultaten indikerar att det finns en könsskillnad på den svenska arbetsmarknaden avseende löneförmåner då kvinnor har en signifikant lägre sannolikhet att ha löneförmåner. Könsskillnaden består, men minskar i omfattning, vid kontroll för andra faktorer. Vidare visar resultaten att arbetsledande position, hög lön och anställning inom den privata sektorn har en positiv påverkan på sannolikheten att ha löneförmåner. Det föreligger även en signifikant negativ interaktion mellan variablerna kvinna och offentlig sektor. Fördelningen av löneförmåner tycks således följa samma mönster som för könslöneskillnader, där kvinnor, speciellt i den offentliga sektorn, tenderar att ha både lägre löner och färre förmåner.

It is well known that a parental break-up in childhood has a negative influence on the intergenerational contact in adulthood. The intergenerational contact within dissolved families is less frequent than in intact families. Nonetheless, even among families that experienced a break-up in childhood, differences in contact frequency are observable. How come those individuals seem to be affected in different ways by a parental break-up? Previous research is lacking the answer to this question. Thus, the aim of this thesis is to contribute to research on dissolved families by exploring which conditions influence intergenerational contact among adult children and their divorced/separated parents. The data used in this thesis come from the Swedish Level of Living Survey and the analyses are conducted using OLS-regressions. First, it was verified that dissolved families have a less frequent intergenerational contact than intact families in contemporary Sweden, however, with the exception of the contact between divorced/separated mothers and their daughters. Second, the variation in contact among dissolved families is, to a large part, explained by differences in living distance between the adult child and the parent. Furthermore, it was found that conflict between the respondent and the parent in childhood has a significant influence on intergenerational contact in adulthood. The results thus highlight the importance of including childhood events other than the divorce/separation when investigating intergenerational contact.

Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Resultaten visar att par vars åldersskillnad skiljer sig från genomsnittet inte är mindre jämställda när mannen är äldre eller mer jämställda när kvinnan är äldre.

Transnational perspectives on migration have challenged conventional understandings of migrant assimilation. However, theories on the relation between transnational engagement and integration are still offering a quite dualistic picture. Until today, few quantitative studies have been conducted on the consequences of transnational activities for immigrant integration, especially within the European context. The objective of this study is to provide empirical knowledge that enables a further evaluation of the accuracy of classic assimilation theory in a society where a growing part of the population is believed to maintain cross-national ties. With the use of data from The Swedish Level of Living Survey of Foreign Born (LNU-UFB) the study focuses on three different aspects of integration outcomes: social, cultural and economic integration. The study finds significant correlations between transnational activities and all three integration outcomes, also when well-known determinants of integration are controlled for. The directions of these associations are similar across each aspect of integration but vary with type of transnational activity. Whilst sending remittances and travelling frequently to the country of origin are positively associated with social, cultural and economic aspects of integration, longer duration of stay in the country of origin is negatively associated with integration outcomes. Both number and length of visits are additionally found to be more important for migrants who have recently come to Sweden and were older when migrating than those having lived in Sweden a longer period of time or from young ages.  Noting the underlying and multi-directional causality, the results overall imply a further critique of the classic assimilationist view, supporting a more pragmatic view of both integration and transnational activities as parts of the same processes.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor. För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat. Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända. Den bivariata analysen pekar på en högre medellön för de individer som genomgått personalutbildning. De tre multivariata analyserna visar resultat i samma riktning. Vidare konstateras könsskillnader i offentlig sektor, till mäns fördel, avseende avkastningen från personalutbildning. Inga signifikanta könsskillnader i avkastning från personalutbildning hittas i privat sektor.

Cities throughout Europe, including Växjö, a college city in the south of Sweden, have been developing and managing their city brands actively to attract young talents and students. Växjö has been a destination for students from Sweden and all over the world to study in Linnaeus University (LNU). However, the city, and according to its managers, has not been able to keep students in it after completing their studies. There are many previous studies that focus on destination and place marketing in general, however, only a few highlight the topic of city brands and branding.   This research has been conducted in order to explore the factors that can contribute to Linnaeus University students’ (customers) satisfaction with the city of Växjö, and examine the relationship between Customer satisfaction and Customer retention and Intention to switch in relative to Växjö. Qualitative and quantitative methods have been used. The primary data for this research has been collected through an online questionnaire survey from 84 LNU students who fitted the target sample criteria, and 6 semi-structured interviews. The findings of this research suggest that majority of the students are satisfied with Växjö as they take their current situation as students into consideration, however, they have shown a low rate of city retention, and a high rate of intention to switch to another place in future. The results are limited to the city of Växjö.

Background: Earlier research within “auditor selection” has found that reputation is a big contributing factor when clients are choosing their CPA (Certified Public Accountant) firm but there is no explanation to why this is. By combining the literature from “auditor selection” to the literature from “auditor reputation” and “corporate reputation” possible explanations can be found. By studying these areas of research two perspectives were distinguished from which the impact of the CPA firm’s reputation on the auditor selection process could be examined. With these perspectives we believe ourselves able to contribute to a deeper understanding of the relevance of reputation in the auditor selection process. Purpose: The purpose of this study is to examine the impact of the CPA firm’s reputation on the auditor selection process from an internal and external perspective. Method: By creating an internal and external perspective the study aims to dig deeper into the impact of reputation in an auditor selection process. These perspectives are used to categorise underlying motives for choosing a CPA firm over another. By dividing benefits gained by choosing a particular CPA firm to the external and internal perspective we can examine the the what kind of reputation has an impact on the respondents individual auditor selection process. Because of the difficulty of assessing the quality of the audit upfront the clients are forced to listen to the reputation of the CPA firms to receive desirable attributes according to the internal perspective. The external perspective believes that the CPA firm’s reputation can be used to manipulate the clients external stakeholders to benefit the client. Conclusion: This study shows that reputation is used as a selection criterion more than a determining factor in the auditor selection process. The final decision in not determined by positive reputation but a negative reputation can on the other hand terminate a CPA form from the selection process. Thereby a negative reputation is more impactful than a positive reputation on the auditor selection process. What kind of a reputation affects the client is based on their situation at the time of the selection process and their knowledge in accounting. The CPA firm’s reputation concerning all additional services was more impactful to the auditor selection process than the reputation concerning the audit. The respondents choice of a particular CPA firm were influenced by either the reputation of the CPA firm or earlier experiences of the firm. We found that earlier experiences were more impactful than a CPA firm’s reputation on the selection process. / Bakgrund: Att rykte har stor påverkan på klienters val av revisionsbyrå är något som tidigare forskning har kunnat konstatera. Dock vad detta beror på är inte utrett. Genom att kombinera litteraturen från “auditor selection” med litteraturen från “auditor reputation” och “corporate reputation” kan motiven bakom valet utredas. Genom att studera dessa litteraturområden kan två perspektiv urskiljas utefter vilka ryktets påverkan på valet av revisionsbyrå kan undersökas. Genom detta anser vi oss kunna ge en djupare förståelse till ryktets relevans i sammanhanget val av revisionsbyrå. Syfte: Studien syfte är att undersöka hur revisionsbyråns rykte kan påverkar klientens val av revisionsbyrå utifrån ett internt och ett externt perspektiv. Metod: Genom uppbyggnaden av studiens två idealtyper har ryktets påverkan på valet av revisionsbyrå utretts utifrån det interna och externa perspektivet. Dessa perspektiv används för att förklara bakomliggande motiv för att välja en revisionsbyrå framför en annan. Dessa har studerats genom att delas upp i olika nyttor som respondenterna vill förvärva. Då revisionens kvalitet är svår att utreda på förhand tvingas respondenterna lyssna till revisionsbyråns rykte för att finna dessa nyttor enligt det interna perspektivet. Det externa perspektivet söker istället revisionsbyråers rykte som anses kan påverka klientens externa intressenter till fördel för klienten. Slutsats: Studien visar att rykte är ett urvalskriterium snarare än en faktor som avgör valet. Det slutliga valet av revisionsbyrå baserades sällan på positiva rykten dock kan negativa rykte diskvalificera revisionsbyråer från urvalet. Därav har även ett negativt rykte större påverkan än ett positivt. Vilka rykten respondenterna lyssnade till är, enligt denna studie, beroende på klienternas situation samt deras kunskap inom revision. Revisionsbyråns rykte kring samtliga tilläggstjänster var av större vikt för valet än byråns rykte gällande kvaliteten på dess revisionstjänster. Respondenternas val påverkade antingen av rykte eller tidigare erfarenheter, där tidigare erfarenheter hade större påverkan än rykte.