Syftet med min undersökning var att bidra med ökade kunskaper om vilka uppfattningar som finns bland fjärdeklasselever gällande syftet med NTA i kemi, och om dessa överensstämmer med lärarens syfte. Datainsamlingen har gjorts via gruppintervjuer med femton elever och deras lärare. Intervjusvaren har sedan kategoriserats induktivt. Resultatet har visat att eleverna inte uppfattar syftet med NTA-lådan så som läraren tänkt. Det verkar som att eleverna ser ett mer närliggande syfte och fokuserar på vad som händer. Läraren, å andra sidan, tycks ha ett mer övergripande syfte som utgår från kunskapskraven men som hon inte fullt ut lyckas kommunicera till eleverna. Hon syftar även till att eleverna utvecklar sin resonemangsförmåga genom diskussioner i helklass. Eleverna tycker dessutom att helkassdiskussionerna är intressanta och lärorika. Tid läggs på diskussionerna vilket ger en möjlighet till en naturvetenskaplig literacitet. / The purpose of my study was to contribute with increased knowledge on what ideas fourth grade pupils have about the aims of NTA in chemistry, and if their ideas correspond with the teachers´ aims. The data collection is made through group interviews with fifteen pupils and their teacher. The answers in these interviews have been inductively categorized. The results have shown that pupils don´t see the aims of the NTA-boxes as the teacher have in mind. It seems like the pupils´ see aims in each lesson and focus on what is happening. The teacher, on the other hand, has a much more overall aim that originates from the curriculum, but which she doesn´t manage to fully communicate to the pupils. She also intends that the pupils should develop their capability of reasoning, which they do during classroom discussions. In addition to this, the pupils also find classroom discussions both interesting and educational. Time is given for classroom discussions which gives an opportunity for scientific literacy.

This thesis is about sustainability within chemistry, the so-called, green chemistry. With this work  I seek to combine green chemistry with sustainable  development  and find methods for teaching green chemistry in a laboratory environement.  I have designed  and tested two labs with ingredients of green  chemistry and sustainable development in my study. I wanted to determine if my design model  leads to conception for the students. The students have through forms and interviews declared their perspective on the education and their conception. In a laboratory environment the pros of a laboratory way of work should be recognized. Pre- and post-work puts the lab in a context. The students understand the concepts better if they are allowed to test their knowledge in a discussion. The teachers role in the discussion should be to lift the level of the discussion by controlling the conversation and in a constructiveway contribute to making the discussion move forward whenever necessary. / Denna uppsats behandar hållbarhet inom kemi, den så kallade gröna kemin. Med arbetet söker jag förena grön kemi med hållbar utveckling och hitta metoder för att undervisa grön kemi i en laborativ miljö. I undersökningen har jag designat och testat två laborationer med inslag av grön kemi och hållbar utveckling. Jag ville undersöka om undervisningsmodellen leder till en begreppsutveckling hos studenter och elever. Studenterna/eleverna har genom enkäter och intervjuer uttalat sig om dels sina egna kunskaper och dels om undervisningens inslag och dess bidrag till deras begreppsutveckling. I ett laborativt sammanhang bör fördelarna med ett laborativt arbetssätt utnyttjas. Förarbete och efterarbete ger laborationen ett sammanhang. Studenten/eleven förstår begreppen bättre om de får testa sina kunskaper i en diskussion. Lärarens roll i diskussionen bör vara att lyfta diskussionsnivån genom att styra samtalet och på ett konstruktivt sätt bidra till att föra diskussionen framåt när det är nödvändigt.

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed. / Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare beskriver att de arbetar för att utveckla de matematiska förmågorna hos elever. Detta tog vi oss an genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare i F-3 att de arbetar för att ge elever möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? och Vilka utmaningar beskriver lärarna att de upplever i att ge eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? Vi har intervjuat åtta lärare från olika skolor, kommuner och årskurser för att besvara studiens forskningsfråga. Vi använde oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss av de matematiska förmågorna som teoretiskt ramverk för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att flera lärare beskriver att de fokuserar på arbete i läroboken för att utveckla de fem matematiska förmågorna. Resultatet visade också att lärarna upplever att det inte finns tillräckligt med förutsättningar och tid för att arbeta med alla förmågor. Det finns ambitioner hos lärare att nå alla elever för att utveckla förmågorna, däremot finns det utmaningar som gör det svårt och därför förblir det ibland ett önskemål. / The purpose of this study was to gain more knowledge of how primary school teachers work to develop pupils’ five mathematical competencies. We addressed the purpose by answering the following research questions: How do primary school teachers describe that they teach to give pupils the opportunity to develop the five mathematical competencies? and What challenges do primary school teachers describe that they experience in giving the pupils opportunities to develop the five mathematical competencies? We have interviewed eight teachers from different schools, municipalities and grades to answer our research question. We used a qualitative approach with semi structured interviews. We have chosen to use the mathematical competencies as a theoretical framework to analyze the results of the study. The result shows that many of the teachers describe that they focus on working in the mathematics textbook to develop pupils’ five mathematical competencies. The result also showed that the teachers experience that there are no prerequisites nor enough time to be able to work with all the competencies. There are ambitions among the teachers to reach all pupils to develop their competencies, however, there are challenges that makes it hard and so their ambitions sometimes remain as a wish.

Detta examensarbete undersöker om ett skolprogram på Vetenskapens Hus har förmågan att skapa en bro mellan gymnasieelevers matematikkunskap, universitetsmatematik och dess praktiska tillämpning för att därmed öka deras intresse och motivation för inlärning av matematik- och fysikämnen. Skolprogrammets tema är fourieranalys och dess tillämpning inom ljudsyntes och digital ljudbehandling (DSP). Skolprogrammet har att göra med matematik, fysik och IT, vilket gör programmet tvärvetenskapligt. En viktig del av detta arbete är också att vidareutveckla detta skolprogram med avseende på resultaten från denna undersökning. Resultaten är baserade på kvalitativa data från enkäter och intervjuer med eleverna som deltog i testfallen av skolprogrammet och deras lärare samt på litteraturstudier. Information samlades också in under en iterativ process av programmets vidareutveckling. Denna rapport inleds med motivering till genomförandet av detta arbete, studiens syfte- och målsättning samt formulering av huvudfrågeställningar. Därefter beskrivs metoder som användes för att besvara frågeställningarna. I mitten av rapporten sammanfattas litteratur och forskningsstudier inom undervisning, intresse och motivation samt sammanfattas en vetenskaplig bas för innehållet i skolprogrammet inom fourieranalys. Därefter beskrivs utvecklingsprocessen av skolprogrammet. Detta följs av en presentation av resultaten från testning av skolprogrammet med gymnasieelever med avseende på hur deras intresse och motivation påverkas av det. Rapporten avslutas med diskussion av dessa resultat och dess trovärdighet. Resultaten visar att den sista versionen av den laborativa aktiviteten, som vidareutvecklades inom ramen av detta arbete, väcker elevernas intresse och motivation för temat av skolprogrammet. Resultaten visar också att vissa komplexa begrepp (både nya och de som eleverna lär sig i skolan) blir klarare för eleverna efter skolprogrammet, vilket potentiellt kan leda till ökning av deras motivation till att lära sig matematik och naturvetenskap generellt. Problemet är dock att skolprogrammet testades med för få gymnasieklasser för att kunna generalisera resultatet över hela målgruppen av gymnasieelever. / This thesis investigates the ability of a lab exercise in House of Science (Vetenskapens Hus),Stockholm, to create bridges between upper-secondary school students’ knowledge, university mathematics and practical application of that knowledge, thus increasing their motivation and interest to learn more mathematics and physics. The topic of the lab exercise is Fourier analysis and its practical application in Digital Sound Processing (DSP). The lab exercise deals with mathematics, physics and IT-technology thus making the activity interdisciplinary. An important part of the work is also to improve this lab exercise based on the results of this study. The result is based on qualitative data from interviews, questionnaires filled by students and their teachers and also on literature studies. Some data is also collected through an iterative process of improving the lab exercise. This report starts with justification for conducting this work, setting the goals and objectives and formulating main questions. Then the methods, which were used in order to answer these questions, are described. The middle part of the report summarizes literature and research studies in education, interest and motivation of students and also summarizes a scientific basis for the content of the school program in Fourier analysis. Next, the development process of the school program is described. This is followed by a presentationof the results of testing the school program with upper secondary school students with regard to how their interest and motivation are affected by it. The report ends with a discussion of these results and its credibility. The result shows that the final version of the lab exercise, that is modified within the framework of this study, wakes students’ interest and motivation towards the topic of the exercise. The result also shows that some complex concepts (both new and those which are learned in school) become clearer for the students after the exercise which could potentiallylead to an increase in their motivation for learning the mathematics and physics in general. The problem is that the lab exercise was tested on too few classes for being able to generalize the result over the whole target group of the upper-secondary school students.