I ett samhälle där föremåls värde ofta går förlorat och produkter slängs långt innan de är förbrukade är det hög tid att påbörja en beteende förändring. Denna studie är ett designdrivet forskningsarbete som har undersökt kopplingen som kan uppstå mellan användare och produkt vid ett kreativt och individuellt lagande. Studien har dessutom undersökt de tillvägagångsätt som motiverar användare att börja laga kreativt och hur detta skulle kunna implementeras i en produkt för att således bidra med en förändring i deponibeteendet. Arbetet har utgått från de två designteorierna emotionell design och design for repair. Forskningsarbetet inleddes med att undersöka utgångspunkten för trasiga saker i samhället samt hur det arbetas med lagning idag med hjälp av metoder så som fältstudie. Efter detta undersöktes kopplingen mellan kreativ lagning och användare samt vad som får användarna att kunna tänka kreativt med metoder så som observation och probes. Med den insamlade informationen genomfördes sedan en längre idégenereringsprocess som avslutades i framtagande av ett designbidrag för att besvara uppsatsens forskningsfråga. Design bidraget utformades som ett system som användare kan utnyttja för både donation av gammalt pyssel som de sparat, och köp av kit bestående av det återanvända materialet för att inspirera dem till kreativ lagning, detta i form av en varuautomat. / In a society where the value of objects is often lost and products are thrown away long before their useful life, it is high time to start working towards a behavioral change. This study is a design-driven research project that has investigated the connection that can arise between user and product during creative and individual repair work. The study has also investigated the approaches that motivate end users to start repairing creatively and how this could be implemented in a product to contribute to a change in deposit behavior. The work has been based on the two design theories, emotional design and design for repair. The research work began by examining the starting point for broken things in society and how repairs are done today, using methods like field studies. After this, the connection between creative repair and users was investigated, as well as what makes the users able to think creatively with methods such as observation and probes. With the collected information, a longer idea generation process was then carried out, which ended in the production of a design contribution to answer the essay’s research question. The design contribution was designed as a system that users can use for both the donation of old crafts they have saved and the purchase of kits consisting of the reused material to inspire them to creative repair, this in the form of a vending machine.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hållfastheten på protesbasmaterialet polymetylmetakrylat med förstärkning (CrNi-tråd, glasfiber eller metallnät) i materialet i samband med tillverkning eller vid lagning samt jämföra med orörd protesbasmaterial och konventionell lagning. Material och metod: Sammanlagt tillverkades 80 provkroppar i varmpolymerisat (FuturAcryl 2000). Efter tillverkningen förvarades provkropparna i avhärdat, rumstempererat vatten under testperioden. Provkropparna delades upp i två huvudgrupper, tillverkning och lagning. Varje huvudgrupp hade 40 provkroppar varav 30 var förstärkta. De övriga 10 var kontrollgrupp från tillverkningsgruppen och konventionell lagning från lagningsgruppen. Provkropparna i lagningsgruppen termocyklades innan de knäcktes för att sedan förstärkas, lagas och återigen termocyklas. Till lagningen användes kallakrylat (FuturaPress N). Tillverkningsgruppen förstärktes innan termocykling. Till sist utfördes trepunktsböjhållfasthetstest. Resultatet analyserades med One-way ANOVA, Tukey´s test och Student t-test. Signifikantnivån var α = 0,05. Resultat: Kontrollgruppen hade högst böjhållfasthet, ett medelvärde på 90 MPa och lägst hade lagningsgruppen med ett medelvärde på 47 MPa. Den förstärkning som hade högst värde i tillverkningsgruppen var glasfiber och i lagningsgruppen var det gruppen med metalltråd. Slutsats: Böjhållfastheten på orört protesbasmaterial är det optimala. Protesbasmaterial lagad med konventionell lagning bör förstärkas med glasfiber eller metalltråd. Det finns en skillnad mellan tillverkningsgruppen och lagningsgruppen, och därmed kan nollhypotesen förkastas

Complaints, due to broken products, are today mostly handled in two ways in the fast fashion industry. These two ways are replacement of goods or a refund. This paper investigates whether repair of the product would be an acceptable option for the consumer. This is investigated by analyzing consumer attitudes to garment repair instead of traditional complaint alternatives. Repair of the product includes repair in store, the consumers repairing the garment themselves for a compensation or the company offering a sewing kit to the consumer to repair the garment themself. Solomon, Bamossy, Askegaard and Hoggs (2013) ABC-model is applied to analyze consumer attitudes. The purpose is to investigate female consumers attitudes towards complaint alternatives in physical stores, as well as their attitudes to less occured options in the fast fashion industry. The empirical data consists of focus groups. In order to achieve the purpose of this paper, the empirical data has been analyzed with previous research and the theoretical model. The theory and the previous research addresses areas such as complaint, sustainability, behavior and attitudes. The study's conclusion is that shop repair is an option if the repair is done without waiting and a warranty of the garment is given. That the consumers themself should repair the garment for a compensation is only an option if the consumer has the knowledge and competence to repair. However, there is skepticism to this option because consumers perceive it as the company's responsibility to remedy. The alternative offering a sewing kit is not an acceptable option for the consumers. It will be a process to apply new complaint alternatives because the customer needs time to accept these alternatives. The consumer's responsibility lies in the choice making. In order for consumers to make alternative choices in complaint situations companies should offer the alternatives as well as encourage and inspire consumers to make the right choice for the environment. / I dagsläget hanteras reklamationer främst på två sätt i fast fashion-branschen, byte av vara eller återbetalning. Uppsatsen undersöker därför om lagning av produkten skulle vara ett acceptabelt alternativ för fast fashion-konsumenten. Detta undersöks genom att analysera konsumenters attityd till lagning av plagg istället för de traditionella reklamationsalternativen. Lagning av plagg innefattar lagning i butik, konsumenten får laga plagget själva mot ersättning eller erbjudande om sömnadskit för att laga varan själva. För att analysera konsumenters attityder tillämpas Solomon et als. (2013) ABC-modell. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnliga konsumenters attityder till reklamationer i fysisk butik, samt deras attityder till mindre förekommande reklamtionsalternativ inom fast fashion-branschen. Empirin består av resultatet från fokusgrupper. För att uppnå uppsatsens syfte har empirin analyserats med tidigare forskning och teori. Teorin och den tidigare forskningen behandlar områden som reklamation, hållbarhet, beteende och attityder. Studiens slutsatser är att lagning i butik är ett alternativ om reparationen sker utan väntetid och en garanti på plagget utlovas. Att konsumenten själv ska laga plagget mot en ersättning är endast ett alternativ om konsumenten innehar kunskap och kompetens att laga felet. Det finns dock en skepticism mot detta alternativ då konsumenterna uppfattar det som företagets ansvar att åtgärda felet. Alternativet erbjudande av sömnadskit är inget acceptabelt alternativ för konsumeterna. Det kommer att vara en process att tillämpa andra alternativ vid reklamation då konsumenten behöver tid att acceptera de mer hållbara alternativen. För att konsumenterna ska kunna göra alternativa val vid reklamation bör företagen erbjuda detta samt uppmana och inspirera konsumenterna att göra de hållbarhetsmässigt rätta valen.

It is no secret that the world is facing major climate challenges. One of the aspects that can contribute to a greener future is to reconsider our means of transport. That bicycles is part of the solution and also contributes to the public health is something that is gaining more and more traction in society. An aspect though, that has received far too little attention and is the basis of this work is broken-down, stationary bicycles. Something that neither benefits the individual nor society at large. What this work aims to explore is why this happens, how it can be avoided and how to get bike owners to actually repair their bikes. This through a user-centered design process that is based on the users' situation and needs. This project is a bachelor’s thesis within industrial design engineering that has been carried out during spring 2022 at Luleå University of Technology. Through a user-centered process based on several methods such as guerilla interviews, participatory observation, and context research, a broad picture of the current situation was created. Based on this, creative methods such as brainstorming and workshops were then used to create a large number of ideas based on the users' needs. A thorough idea evaluation, mockups and a dot-voting then sifted these ideas down to a final concept where wireframes and prototyping ensured that the concept could be realized. The result of the project was the following; users don’t repair their bikes because they are insecure, lack knowledge and do not trust their abilities. They consider repairing to be a project that feels tedious and difficult to begin with. The users need a simple, clear solution that creates security and presents relevant information. The solution landed in the concept  A rolling bicycle consisting of two parts and a total of three steps. The first part is a number of posters to create incentives to repair one's bike and the second part an application that contains both a guide before the repair, but also instructions during the repair itself. The flow is a result of the needs and function analysis that was carried out and whose components are intended to meet the needs and conditions of users to get more people to fix their bike. / Att världen står inför stora klimatutmaningar är ingen hemlighet. En av de aspekter som kan bidra till en grönare framtid är att se över vårt val av transportmedel. Att cykeln är en del av lösningen och som även bidrar till folkhälsan är något som får allt större plats i samhället. En aspekt som fått allt för lite uppmärksamhet och som är grunden till detta arbete är trasiga, stillastående cyklar. Något som varken gynnar individen eller samhället i stort. Det här arbetet utforskar varför detta sker, hur det kan undvikas och hur man kan få cykelägare att faktiskt reparera sin cykel. Detta genom en användarcentrerad designprocess som utgått från användarnas situation och behov. Projektet är ett examensarbete på kanditatnivå inom utbildningen teknisk design. Projektet har utförts under läsperiod 4, vårterminen 2022 på Luleå tekniska universitet. Genom en användarcentrerad process grundad i flertalet metoder såsom gerillaintervjuer, deltagande observationer, och kontextundersökning skapades en bred bild av nuläget. Baserat på detta gjordes sedan kreativa metoder såsom brainstorming och workshops för att skapa ett stort antal idéer utifrån användarnas behov. En grundlig idéavaluering, mockups samt en dot-voting sållade sedan ner dessa idéer till ett slutkoncept där wireframes och prototypande såg till att konceptet kunde förverkligas. Resultatet av arbetet blev följande; användarna reparerar inte sina cyklar för att de är osäkra, saknar kunskap och inte litar på sin egen förmåga. De anser lagning vara ett projekt som känns jobbigt och svårt att påbörja. Användarna har ett behov av en enkel, tydlig lösning som skapar en trygghet och presenterar relevant information. Denna lösning landade i konceptet En rullande cykel som består av två delar och totalt tre steg. Den första delen är ett antal affischer för att skapa incitament till att laga sin cykel och den andra delen en applikation som innehåller både en guide inför reparation, men också instruktioner under själva reparationen. Detta flöde är ett resultat av den behovs och funktionsanalys som utfördes och vars komponenter har som avsikt att bemöta användarnas behov och förutsättningar för att få fler att laga sin cykel.

This thesis investigates how Large Language Models can be used to repair Solidity Smart Contracts automatically through the main contribution of this thesis, the Transformative Repair Tool. The Transformative Repair Tool achieves similar results to current state-of-the-art tools on the Smartbugs Curated Dataset and is the first published tool that uses Large Language Models to repair Solidity Smart Contracts. Moreover, the thesis explores different prompt strategies to repair Smart Contracts and assess their performance. / Detta masterexamensarbete undersöker hur stora språkmodeller kan användas för att automatisk laga solidity smarta kontrakt genom verktyget Transformative Repair Tool, som är detta masterexamensarbete huvudsakliga bidrag. Transformative Repair Tool presterar liknande som dagens bästa verktyg inom automatisk lagning av smarta kontrakt på Smartbugs Curated datasettet och är det första publicerade verktyget som just använder stora språkmodeller för att reparera solidity smarta kontrakt. Dessutom så utforskar denna rapport olika textprompts och dess prestanda för att laga smarta kontrakt