Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid. / The purpose of this bachelor’s thesis is to chart and analyse how the legislation about countryside development in areas close to shores (LIS) is applied, by studying the county administrative boards in Sweden and the municipalities of Mariestad, Färgelanda, Munkedal and Mellerud. Since February 1 st 2010, it’s possible for the municipalities to point out LIS-areas in the comprehensive plans and it’s the county administrative boards’ responsibility to look after the purposes of the shore protection, so these won’t be opposed in an unacceptable way. A number of county administrative boards in Sweden have written advices about how the municipalities should act when they are pointing out LIS-areas. These advices differ somewhat from each other, both according to extent and content. However, we think that several of these differences may be explained by unintended variances in the county administrative boards’ way of writing and that a trial, irrespective of which county administrative board, possibly could lead to the same result. It’s obvious that there is a conflict of interests between the purposes of the shore protection and LIS. The county administrative boards emphasize, in their written advices, the importance of long-term planning by the municipalities and that the LIS-areas are not to be pointed out carelessly. The municipalities, that we have been studying, have chosen a comparatively large number of LIS-areas, of which several are located by the lake Vänern. An expanded shore protection prevails at Vänern and in addition LIS should be used restrictively if there is a high interest in building. The municipalities planning look different and have different level of details; some have made detailed thematic additions to the comprehensive plans while some has made a comprehensive thematic planning support. In the county administration board’s utterance criticism emerges against several LIS-areas, about everything from details to the suitability of whole LIS-areas. The criticism is considered by the municipalities in varying extent, but BACHELOR’S THESIS iii when it comes to the LIS-areas that the county administration board finds unsuitable the municipalities often choose to keep these. This, in combination with the municipalities’ way to describing and motivate their LIS-areas, makes us question how great the possibilities are to carry through, at least in a foreseeable future.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar. I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige. Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet. Förutom att studien visade att ideologiska faktorer utgjorde motsättningar till både miljömålsarbetet och det generella miljöarbetet, så visade studien även på hur det fanns organisatoriska brister.

När det kommer till den kommunala planeringen anses staden vara det primära utvecklingsområdet. Att förbättra och utveckla staden ses oftast som det centrala i den kommunala planeringen. Vilket har med fört att landsbygden ofta blir placerad i periferin samt marginaliserad. Det urbana perspektivet som lyfts fram av media idag, kan påverka vissa prioriteringar i beslut som tas. Stadskärnan ses oftast somdet centrala medan landsbygden hamnar i skymundan. Landsbygden beskrivs oftast som en naturskön plats med möjlighet till närproducerad mat samt en arenaför rekreation och återhämtning. Det innebär att landsbygden inte enbart är en plats på karta. Den har under de senaste åren kommit att bli mer multifunktionell, vilket har medfört att landsbygden inte längreendast står för det traditionella användningsområdet, det vill säga som en arena för primärproduktion avråvaror. Syftet med denna studie är att förstå och bidra med fördjupande kunskaper om landsbygdens roll i kommunal planering. Studien är en jämförande dokumentstudie och genomförs med en kvalitativt riktad innehållsanalys och datainsamling. Det gör att detta arbete kan ses som ett bidrag till diskussionen förhur landsbygden inkluderas i den kommunala planeringen. Nio olika kommuners översiktsplanerkommer att bearbetas och tillsammans med teori och tidigare forskning besvara studiens syfte. För att besvara och uppnå studiens syfte har dessa två frågeställningar varit utgångspunkten:- Hur beskrivs landsbygdsutveckling i kommunernas olika översiktsplaner?- Vilken roll ges landsbygden i utvecklingen mellan att vara en produktions - eller konsumtionsarena i den kommunala planeringen? I analysen och slutsatsen framgår det hur kommunerna beskriver landsbygdsutveckling. Det genom attarbeta för att utveckla landsbygden inom vissa fokusområden som stärker landsbygdens roll. De mindre kommunerna hade ett större huvudfokus på landsbygden som en fortsatt produktionsarena, där arbete med skog-och jordbruk var det primära fokusområdet i deras planeringsstrategi för utveckling av landsbygden. De större kommunerna hade istället fokus på att nyttja landsbygden som en konsumtionsarena, med betoning på utvecklingen av turism och friluftsliv samt rekreationsområden. Att se landsbygdens roll som enbart en arena för produktion respektive konsumtion var inte så uppenbar. Det då kommuner främst arbetar för att implementera landsbygdsutveckling som bidrar till att selandsbygden som både en konsumtion- samt produktionsarena.

Kommuner tillsammans med regioner, grannkommuner och länstrafiken planerar och ansvarar för kollektivtrafiken. Idag arbetas det i många kommuner och regioner med effektivisering av kollektivtrafiken och strategiska placeringar av hållplatser och stationer. Att arbeta utifrån dessa aspekter för att nå en hållbar och effektivkollektivtrafik är ett bra tillvägagångssätt inne i städer och täta områden. Det uppstår dock problem om samma strategiska tillvägagångssätt med fokus på befolkningstäthet och reseunderlag följs i mindre orter. Vilka effekter får det för de mindre orterna att samma strategi används i både städerna och på landsbygden? Syftet med studien är att belysa problematiken kring att befolkningsmängd och potentiella användare ligger till grund för planering av tågtrafik och tågstopp, även fö rmindre orter. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter det finns för mindre orter att få tågstopp för på- och avstigning vid ortens station samt vad det innebär för samhället i den mindre landsbygdsorten. Genom att undersöka två orter i södra Sverige och det arbete som de genomfört har empiri samlats in och grunden till studien lagts.

Den svenska allemansrätten syftar bland annat till att stränder ska finnas tillgängliga för alla genom att ge goda förutsättningar för biologisk mångfald. För detta behövs ett strandskydd som skyddar mot exploatering men som kan tillåta ny bebyggelse, bland annat bebyggelse som leder till landsbygdsutveckling.Studien behandlar strandskyddet och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) utmed norrlandskusten utifrån problematiken att utse nya LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen är ett tillägg i den svenska strandskyddslagstiftningen och tillkom 2009 med syftet att utveckla landsbygden genom att lätta på strandskyddet och tillåta ny bebyggelse i attraktiva strandområden. LIS infördes som särskilt skäl i Miljöbalken och yrkar på att kommuner ska peka ut LIS-områden i sina översiktsplaner. LIS kan tillämpas i hela Sverige, med vissa undantag, och i LIS-områden är det sedan lättare att få beviljad dispens om åtgärden som dispensen avser bidrar till en utveckling av landsbygdenSyftet med den här studien är att underlätta utpekandet av LIS-områden rent geografiskt, men också på ett långsiktigt hållbart sätt så att landsbygdsutveckling skapas. Tidigare studier visar att det saknas tydliga kriterier som visar hur LIS-områden ska se ut för att nå LIS-tilläggets syfte med landsbygdsutveckling. Målet med studien är därför att ge förslag på kriterier som kan användas när nya LIS-områden ska utses.Studien utfördes som en fallstudie där fyra olika metoder tillämpades. I urvalet utsågs 17 kommuner efter norrlandskusten som var lämpliga kandidater för studien. Därefter genomfördes lagtolkning, enkätundersökning, intervjuer och områdesanalys.Resultatet visar ett flertal kriterier som används för att utse nya LIS-områden. En mall för LIS kriterier har tagits fram för att underlätta arbetet med LIS och för att få en samsyn om hur LIS ska pekas ut i landet. Mallen kan tillämpas i ett geografiskt informationssystem (GIS) som en multikriterieanalys (MCA).Kommuner misstolkar ofta lagstiftningen om LIS som leder till att felaktiga beslut tas om strandskydd och LIS-områden. Kommuner använder sig av kriterier för att utse LIS-områden men kriterierna ser olika ut och tillämpas på olika vis. LIS kan utvecklas så att landsbygdsutveckling nås i större utsträckning i framtiden med gemensamma mål och strategier. / Swedish public law aims to make shores accessible to everybody and provide good conditions for biodiversity. For this, a shore protection is needed that protects against exploitation, but which can allow new development, including buildings that lead to rural development.This essay is about shore protection, rural development in shore sites based on the problems in pointing out new areas for rural development in shore sites. These areas are called LIS-areas, a shortening for Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen. Rural development in shore sites is a law from 2009 that made it possible to develop certain areas in the countryside with new buildings. LIS was added to the Environmental code with the purpose to repeal shore protection in rural areas so that municipalities could designate LIS-areas in their comprehensive plans. LIS is applicable throughout Sweden, with few exceptions, and in these certain areas it will be easier to get a dispensation approved if the dispensation will develop the rural area.The aim of this study is to facilitate the designation of LIS areas geographically, but also in a long-term sustainable way so that rural development is created. Previous studies show lack of criteria that show what LIS areas should look like and how large the areas should be in order to achieve rural development. The objective of the study is to provide suggestions on criteria that can be used when selecting new LIS areas.The study was conducted as a case study in which different methods were applied. The selection identified 17 municipalities along the coastline of northern Sweden that were suitable candidates for the study. Subsequently, reviews on LIS-areas, surveys, interviews and interpretation of the LIS-law were done.The result shows a number of criteria used to designate new LIS areas. A template for LIS criteria has been developed to facilitate the work with LIS and to obtain a consensus on how LIS should be identified in the country. The template can be applied in a geographical information system (GIS) as a multi-criteria analysis.Municipalities often misinterpret the legislation on LIS, which leads to incorrect decisions about shore protection and LIS areas. Municipalities use criteria to designate LIS areas, but the criteria look different and are applied in different ways. LIS can be developed so that rural development can be achieved to a greater extent in the future by common goals and strategies.

I den genomförda studien undersöktes om det finns förutsättningar för en allt mer avfolkad landsbygd att skapa en ny flyttkedja från staden för en bättre social hållbarhet på kommunal nivå. Ingelstad, en mindre tätort i Växjös omnejd, ska tillsammans med Växjö kommun skapa en attraktivare centrumkärna genom förtätning. Att utveckla landsbygden kräver mod och nytänkande. Kan ett progressivt alternativ utmana den rådande stadsbyggnadspraxisen, med en förtätning som tar tillvara landsbygdens värden och förutsättningar?Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att skapa en attraktiv centrumkärna i ett mindre samhälle och resonera om hur stadsliv kan framkallas på mindre orter likt Ingelstad. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag av ett kvarter i Ingelstad centrum. Gestaltningsförslagets utformning och innehåll bygger dels på teoriersom omfattar vad som kännetecknar ett levande stadsliv och vad som anses vara attraktivt stadsbyggande, dels observationer. Informationen från intervjuerna har utgjort underlag för diskussioner om teorins validitet och reliabilitet samt gestaltningsförslagets utformning och attraktivitet.Studien visar ett samband mellan undersökt teori och intervjuinnehåll, där det presenterade gestaltningsförslaget bör upplevas som attraktivt. Verktygen och teorinuppvisar kännetecken för att uppnå ett attraktivt stadsliv, även om det behövs fler utvärderingar hur de kan appliceras i planeringsprocesser.

Strandskyddets historiska syfte har sedan införandet av strandskyddslagstiftningen 1950 främst varit att stärka allemansrätten och säkerställa allmänhetens tillgång till friluftsliv och rekreation. Sedan 1975 råder ett generellt strandskydd i Sverige. Det innebär att alla kuster och strandlinjer är belagda med strandskydd. 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att även omfatta skydd för djur- och växtliv. Andra lagreformer som genomförts är exempelvis införandet av LIS-systemet, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, 2010 som syftade till att göra stradskyddsregleringen mer anpassningsbar och främja Sveriges landsbygdsutveckling. 2014 infördes vissa lättnader i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag som skulle bidra till en mer långsiktigt hållbar utveckling av strandskyddet och landsbygderna. I mars 2022 överlämnades den senaste propositionen (2021/22:168) om förslag till nya strandskyddsregler som ska göra strandskyddet mer flexibelt, öka möjligheterna att anpassa regleringen efter behovet av strandskyddslättnader respektive utveckling i hela landet. Det lokala inflytandet föreslås öka och det ska även bli betydligt enklare att bygga i lands- och glesbygd samt i mindre tätorter. Propositionen har fått utstå stark kritik och många riksdagspartier ställer sig negativa till förslaget. Den här uppsatsen behandlar Sveriges strandskyddslagar ur ett historiskt, nuvarande respektive framtida perspektiv. Den analyserar även några utvalda förslag från regeringens senaste proposition. Genom analysen av förarbeten och tillhörande följdmotioner försöker vi utläsa vilka konsekvenserna lagförslaget skulle kunna få vid eventuellt ikraftträdande. Uppsatsen syftar till att svara på frågeställningarna “Hur har strandskyddet utvecklats över tid och varför har utvecklingen sett ut så som den har gjort?” samt “Vilka lagändringar vill regeringen nu genomföra och varför? Vilka konsekvenser skulle ändringarna innebära i förhållande till de nuvarande bestämmelserna?” I dagens lagstiftning finns många gränsdragningsproblem och benämningar som öppnar upp för stora tolkningsskillnader. Det finns grund för att tro att regeringens proposition inte kommer röstas igenom eftersom det uttryckliga stödet från flera riksdagspartier är svagt. Det återstår att se när regeringsförslaget kommer röstas om i kammaren. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser, då detta är en fråga om politik och i sin förlängning valstrategi. Uppsatsens slutsats är att ett strandskydd är nödvändigt men att det bör regleras mer efter lokala förutsättningar och exploateringsgrader. / This essay interprets the Swedish shore protection laws from a historical, current and future perspective. Since the introduction of the shore protection legislation in 1950 the historical purpose of shore protection has mainly been to fortify the right of public access and ensure the public's access to outdoor life and recreation. In 1994, the purpose of shore protection was extended to include the protection of animal and plant life. Since 1975, there has been shore protection in place in Sweden which means that all coasts and shorelines are protected from exploitation. Other law reforms that have been implemented are, for example, the introduction of the LIS system (rural development in coastal locations) in 2010. In 2014, certain reliefs to the shore protection legislation was introduced regarding small lakes and watercourses that would contribute to a more long-term sustainable development of shore protection alongside the countryside. In March 2022 the latest bill (2021/22:168) was submitted. The proposals for new shore protection legislation included rules that will ensure a more flexible shore protection law which takes rural development into account. The new proposal also aims to increase the possibility of adapting the regulations based on the local need for shore protection. The new legislation will increase the municipal authority and influence and should also make it easier to exploit in rural and smaller urban areas. The bill has received strong criticism and many parliamentary parties are negative to the proposal. By analyzing preparatory work and associated follow-up motions, we try to forecast what the consequences of the bill could be in the event of its entry into force. The purpose of the essay is to answer the issues “How has shore protection legislation developed over time and why has the development looked the way it has?" and “What legislative changes does the government now want to implement and why? What consequences would the changes have in relation to the current regulations?” In today's legislation, there are many demarcation problems as well as legal concepts which can create large differences in the interpretation. There is reason to believe that the government's bill will not be voted through because the explicit support from several parliamentary parties is weak. It remains to be seen when the government proposal will be voted on. It is difficult to draw any concrete conclusions as this is a matter of politics and, by extension, an election strategy. The essays' conclusion is that shore protection plays a necessary role in today's urban planning but that it should be regulated more according to local conditions and degrees of exploitation

Uppsatsen behandlar hur traditionell nyhetsmedia har rapporterat om vindkraftsetableringen i Ockelbo och vilka perspektiv som synliggjorts och förbisetts. Studien har genomförts med kodning av drygt 130 artiklar som är kopplade till vindkraft i Ockelbo kommun mellan 2005 och 2013. Kodningen gjordes schematiskt utifrån bland annat artikelns tonalitet, vilka de synliga aktörerna var och ämneskategori. Utöver det plockades delar av artikeln ut för att kunna sammanställa vilka argument som användes av vilka aktörer och samtidigt få en djupare insikt i hur aktörerna porträtterades av medierna. I resultatet presenteras hur vindkraften har skildrats över tid. Undersökningen kommer fram till att medierapporteringen inte var nyanserad med avseende vilka aktörer som synliggjordes då vindkraftsentreprenörer fick stort utrymme i nyhetsartiklarna till skillnad mot lokalsamhällena under den studerade perioden. Nyhetsartiklarna som publicerades var övervägande positiva och neutrala i sin skildring och problematiserade sällan ämnet eller vindkraftsbolagens uttalanden. Lokalborna porträtterades som passiva mottagare i stället för en aktiv aktör i energiomställningen

The demographic and structural changes which have taken place in Sweden have brought challenges to its rural areas. Sweden's growth policy has been influenced by neoliberal growth concepts, which has led to a change in the responsibility of service. The need for citizen involvement to maintain services in rural areas has increased, where the citizens are to a greater extent attributed responsibility for the development in rural areas.The municipality of Falun has large rural areas where residents living outside the urban area have felt that they have not been prioritized in previous decision-making. The government of the municipality has therefore strategically been working on strengthening the identity and faith of the citizens living in rural parts through the foundation ”Fritidens främjande i Falu kommun” with the aim of developing leisure activities for children and young people in rural areas. As regard of this basis, we ask questions such as; What makes active citizens in rural areas of Falun municipality get involved in developing the local area? How do citizens active in associations experience the ascribed responsibility for the development of leisure activities in rural areas and What added values can we see that the government of the municipality's initiative for citizen involvement has contributed to the local communities in Falun?The intention has been to investigate how the municipality of Falun’s initiative for citizen involvement in rural development has been experienced by those who are active in associations and what effects the foundation has contributed to the districts. Through qualitative semi-structured interviews and a thematic analysis, we wanted to gain an increased understanding based on nine respondents' experiences. The active citizens described the foundation has brought values such as pride, increased commitment to the community and the feeling that the rural perspective has been prioritized in decision-making. There were also perceived to be some challenges with the citizen-driven projects, where the active citizens described lack of time in addition to the main employment, limited resources and a wish for increased collaboration. In spite of this, the impression is given that the members of the association experienced great gratitude to the municipality of Falun for the initiative with the foundation, which has made it possible for association life for children and young people to develop in the local community. / Demografiska och strukturella förändringar som ägt rum i Sverige har medfört utmaningar för landsbygderna. Sveriges politik har influerats av nyliberala tillväxtkoncept, något som har lett till ett ansvarsskifte av service. Behovet av medborgares involvering för att upprätthålla service på landsbygden har blivit alltmer tydlig, där de i större utsträckning tillskrivs ansvar för landsbygdsutveckling.Falu kommun har en stor andel landsbygdsareal där invånare bosatta utanför tätorten har upplevt att de inte blivit prioriterade vid tidigare beslutsfattande. Kommunen har därför arbetat för att stärka kommundelarnas identitet och framtidstro genom stiftelsen för ”Fritidens främjande i Falu kommun” med syftet att utveckla fritidsaktiviteter för barn och unga på landsbygden. Med detta som grund ställer vi oss frågor som; Vad är det som gör att föreningsaktiva medborgare på landsbygden i Falu kommun engagerar sig för att utveckla den lokala bygden? Hur upplever föreningsaktiva medborgare det tillskrivna ansvaret för utveckling av fritidsaktiviteter på landsbygden och vilka mervärden kan vi se att kommunens initiativ till medborgarinvolvering har bidragit med till de lokala bygderna i Falu kommun?Avsikten har varit att undersöka hur Falu kommuns initiativ för medborgarinvolvering upplevts av de som är föreningsaktiva samt vilka effekter stiftelsen haft på landsbygderna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och tematisk analys ville vi få en ökad förståelse utifrån nio respondenters upplevelser av projekt drivna genom initiativet med stiftelsen. De föreningsaktiva beskrev värden som stolthet, ökat engagemang i bygden och upplevelsen av att landsbygdsperspektivet prioriterats vid beslutsfattande. Det upplevdes också finnas vissa hinder med de medborgardrivna projekten. De föreningsaktiva beskrev utmaningar som avsåg brist på tid, begränsade resurser och en önskan om forum för samverkan. Intrycket är ändå att de föreningsaktiva upplever stor tacksamhet till kommunen för initiativet med stiftelsen som möjliggjort att föreningslivet för barn och unga utvecklats i bygden.

The structure of the Swedish public library field has been evolving during the last decades. The traditional mission of educating the citizens to become responsible, democratic and knowledgeable members of society has in a way led to the integration between public and school libraries. Lately new co-operational models have been under debate and a sense of resistance has arisen because of the economical and market influences. In parallel with closure of library branches new libraries have evolved in malls and wash houses and some with self-service with no use of librarians. This work shows how co-operation in rural areas finds the common goals for the people living there who are concerned about keeping the service needed including the public library and thus using existing means and crossing borders of commercial thinking. Participators in the project are interviewed to find out their various wishes and a mutual goal. The degree of local democracy is also investigated. The outcome of this thesis is that in rural areas with tough municipal economy the citizens co-operate over borders to keep the services they want, and in this specific case it is found to be a meeting spot in the centre of the village, where also the library will be located, together with the country store.