De senaste åren har en nationell ödehusrörelse vuxit fram i Sverige. Många initiativ går att spåra till Facebook-gruppen Jag räddade ett ödehus! med drygt 20 000 medlemmar. En rörelse där kärleken till landsbygden och miljön är påtaglig. Ödehusrörelsens framgång och det ökande intresset för ett miljövänligt liv på landet kan sägas motverka den destruktiva utvecklingen med avfolkning på landsbygden. Därför är syftet med den här studien att undersöka hur ödehusen kan omvändas till en resurs och således driva på en viss kontraurbanisering. Kontraurbanisering ses som något positivt som kan leda till en mer geografiskt jämställd välfärd. Uppsatsens studieområde är Skellefteå kommun, men använder ett kombinerat mikro- och makroperspektiv och därför kan delar av studien förhoppningsvis även vara applicerbar på andra områden. Studiens metod är uteslutande kvalitativ och utgörs främst av en intervjustudie med två “husräddare”, en mäklare som specialiserat sig på landsbygden i Norra Västerbotten samt två kommunala representanter. Resultatet indikerar en landsbygdsutveckling där ödehusen kommer att utgöra en ny form av resurs och med det nya möjligheter, om än mycket är beroende av en fortsatt kunskapsspridning.

Gotland is famous around the world for its unique nature. The agriculture here has always been an important source of income and part of the identity of the island. But today the profession has low status and hard to survive. How can the interest for farming be increased? Gotlandsgården is an investigation about how the agriculture could develop. It strives to re-establish the status of the farmer profession and to become the node for the Gotland's farmers, inhabitants and the tourists.  an investigation about how the agriculture could develop. It strives to re-establish the status of the farmer profession and to become the node for the Gotland's farmers, inhabitants and the tourists. / Gotland är känt för sin fantastiska natur. Lantbruket här har alltid varit en viktig inkomskälla och har alltid varit en viktig del i Gotlands identitet. Idag har inte bondeyrket samma rykte som förr och det är svårt att få tillräckligt med elever till lantbruksskolan i Roma. Hur kan man öka intresset för yrket och Gotlands landsbygd. Det här projektet är en undersökning i hur man genom arkitektoniska tillägg kan skapa en grön nod för Gotlands gröna näringar och lantbruksskola och på det sättet blåsa nytt liv i landsbygden på Gotland.

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service than the infrastructure although some wished to have a better supply of groceries and an easy solution when you have children in school to enable longer visits in the second home. Provided that the respondents were able to continue working from home in the future, 86% of the respondents were positive to the idea of spending more time in Kultsjödalen. Noticeably fewer respondents could imagine becoming permanent residents, about 33%. On the other hand, from a local perspective these respondents are still of great importance since they bring extra tax incomes for the municipality and consumption power to the local services. Second home tourism overall brings a certain problem in the sense of that more and more tourists dwell in the area whilst the municipality in question experience a negative population development when tax payers move out from the municipality. This leads to a higher strain on infrastructure and service that don’t have the capacity to manage this type of tourism.Developing infrastructure and service so that it can facilitate flexible working might attract more people to move permanently to Kultsjödalen. This would favour the municipality in form of extra taxes and also the local entrepreneurs by increased consumption power during the entire year, even off season.

Folkets verk är ett folkets hus riktat till lokalsamhället med samlingslokaler, mötesrum, ytor för evenemang, fest, men också en plats för skapande och vårdande med utgångspunkt i återbruk. Med återbruk som centralt fokus kan lokalsamhället lära sig om det ökande behovet av att återbruka i teorin, att laga och vårda i praktiken och samtidigt få tillgång till en plats där detta kan göras tillsammans med andra. Utöver en öppen, lättillgänglig plats och byggnad för allmänhetens alla behov av att samlas finns verkstäder för trä, metall, textil, färg och montering för att återbruk och upcycling ska vara möjligt. Även inlämning, sortering och lager för omhändertagande av produkter finns i byggnaden och sköts av en kommersiell verksamhet. Material och produkter som inte verksamheten vill/behöver använda sig av tillgängliggörs för allmänhetens brukande. Då byggnaden ska uppfattas som tillgänglig, öppen och ödmjuk är gestaltningen enkel, rationell och bekant. Byggnaden har placerats ödmjukt på en plats där lite inverkan behöver göras för att byggnaden ska kunna uppföras. Trä är både bärande material och klär byggnaden. Byggnaden är rationell och konstruktivt läsbar. Som motvikt till det strikta har variation skapats genom accentuerade entréer, i taklandskapets olika utformning och genom uppbrytningar och en bearbetad detaljering i fasader. / Folkets verk is a community center for the local community with meeting rooms, areas for events, parties, but also a place for creating and caring for the already produced through recycling. With recycling as the central focus, the local community can learn about the growing need to recycle in theory, to repair and care for in practice and at the same time gain access to a place where this can be done together with others. In addition to an open, easily accessible place and building for the general public's need to gather, there are workshops for wood, metal, textiles, painting and assembly to make recycling and upcycling possible.  As the building is to be perceived as accessible, open and humble, the design is simple, rational and familiar. The building has been humbly placed in where the building can be erected without much impact in the existing environment. Wood is both the load-bearing material and clothes the building. The building is rational and constructively readable. As a counterweight to the strict, variation has been created through accentuated entrances, in the different design of the roof landscape and through detailing in facades

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

<p>Rural development in Southeast Sweden</p><p>- three different views and their consequences for the agrarian landscape</p><p>This paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.</p><p>Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals – and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape. What shapes the development of the rural areas is to have – or should have – remains to be seen, but regardless form or shape it will effect the agrarian landscape.</p>

No description available.

Rural development in Southeast Sweden - three different views and their consequences for the agrarian landscape This paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas. Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals – and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape. What shapes the development of the rural areas is to have – or should have – remains to be seen, but regardless form or shape it will effect the agrarian landscape.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.