En förutsättning för ett levande land är att alla delar av landet prioriteras. Trots olika behov, förutsättningar och möjligheter är det av viktigt att ge likvärdiga grundläggande förutsättningar i hela landet. Idag finns Stadsmiljöavtalet som främjar hållbar utveckling av stadsmiljöer, men det saknas liknande insatser mot utveckling av landsbygden. Landsbygden besitter både utmaningar och möjligheter för utveckling, därför är det viktigt att hitta lösningar som bidrar till en hållbar utveckling av landsbygden och framtidens Sverige. För att lyckas behöver det politiska styret ta steget från teori till praktik för att hela Sverige ska ges samma möjligheter att leva. Denna studie syftar till att undersöka de behov, förutsättningar och möjligheter som finns för ett möjligt landsbygdsavtal. Ett landsbygdavtal skulle skapa möjligheter för tillväxt, kompetensförsörjning och omställning till fossilfritt transportsystem samt bidra till en hållbar utveckling av landsbygden. Inblick i arbetet på kommunal, regional och statlig nivå har legat till grund för att se vad de anser behövas för att lyckas med landsbygdsutveckling samt tankar kring ett framtida landsbygdsavtal. Tillvägagångsättet i studien har inneburit två metoder, intervjuer och fallstudier. Fem intervjurespondenter gav inblick i kommunala, regionala och statliga verksamheter. Fallstudierna grundar sig i ett urval av fyra ansökningar till Trafikverkets stadsmiljöavtal. Slutligen granskades intervjuerna och fallstudierna för att sedan sammanställas och analyseras för att få fram ett resultat. Resultatet visar att det brister i satsningar på landsbygden trots stort intresse, men det finns en svårighet i att göra insatser på landsbygden eftersom dessa nyttjas av färre och det missgynnar landsbygdens utveckling. Tillgängligheten med god infrastruktur och digitalisering är en grundförutsättning för en levande landsbygd och för att bibehålla service. Studiens resultat visar att mindre kommuner inte besitter samma ekonomiska medel eller resurser som krävs för utveckling av deras landsbygd. Responsen om ett möjligt landsbygdsavtal har mottagits mycket positivt. För ett möjligt avtal bör definitionen av begreppet landsbygd tydliggöras för att skapa likvärdiga bedömningar. Framtidens landsbygd behöver nödvändigtvis inte se ut som idag, den behöver utvecklas i takt med resterande delar av landet men anpassat efter sina förutsättningar. Ett landsbygdsavtal kan vara en lösning för att lyckas med landsbygdsutveckling, men det förutsätter att det finns en sammanhållen politik som visar viljan till insatser på Sveriges landsbygder. / For a prosperous country it is required that all regions are prioritized, both urban and rural areas. It is important that everyone is given the same basic conditions for sustainable development. The Swedish Traffic Authority has the Urban Environment Agreement (Stadsmiljöavtalet) which promotes sustainable traffic solutions in urban areas, the is a lack of the same type of contribution for rural areas. There are both challenges and opportunities in the rural areas. It is therefore important to find solutions that contribute to the sustainable development of rural areas and the future of Sweden. To succeed the politics needs to take the step from theory to practice for the whole of Sweden to be given the same opportunities to prosper. This study aims to investigate the needs, conditions and opportunities that for a possible Rural Environment Agreement. A rural agreement would create opportunities for growth, supply of skills and conversion to fossil-free transport systems and contribute to sustainable development of rural areas. An insight of the work at municipal, regional and state level has been the base to see what they think is needed to succeed with rural development and thoughts about a future Rural Environment Agreement. The approach taken in this study has been two methods, interviews and case studies. Five interviewees provided insight into municipal, regional and state work. The case studies are based on a selection of four applications to the Swedish Transport Administration's Urban Environment Agreement. Finally, the interviewees and the case studies were analyzed to produce a result. The result has indicated that there are shortcomings in investments in rural areas even though there is an interest. There is a difficulty in making efforts in rural areas, as it is lived in by fewer people. Accessibility, such as infrastructure and digitizing, is necessary for a living rural area and for maintaining service. It has emerged that smaller municipalities do not have the same financial means or resources as are required for the development of rural areas. A Rural Environment Agreement is seen to have major positive effects where the municipality and the region cannot provide support. For a possible agreement, the definition of the concept of rural areas must be made clear in order to create equivalent assessments. The rural areas of the future do not necessarily have to look like they do today, it needs to be developed in step with the country, while adapted to its conditions. A Rural Environment Agreement can be a solution for rural development.

Diss. Uppsala : Univ., 2002.

Rural development in western Europe has seen a policy change since the 1990's, heading towards a focus on local and regional identity, with increasing emphasis on locally led development. This study focuses on a rural area in commuting distance to the city of Umeå, Sweden. The aim of this thesis is to explore the experiences of local actors in non-profit associations devoted to local development, sports and local heritage. To do this, a case study was conducted where local actors as well as the municipality's rural strategist were interviewed. The results of the study show that the local actors take on large responsibilities and find that recruiting new actors can be problematic. This thesis also discusses inclusion and exclusion in rural development, both on the local scale and the municipality's policies and guidelines.

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

Denna deduktiva fallstudie har genomförts på företaget Duveds Framtid AB som arbetar med hållbar och innovativ landsbygdsutveckling. Företaget arbetar i projektform utan en specifik projektmodell. I nuläget är processen för projekt förankrat i två individer i stället för i en projektmodell. Studien avsåg att undersöka hur projekt drivs i verksamheten samt hur förbättringar som underlättar för att nå verksamhetens mål kan tas fram. Det övergripande syftet med studien var att ta fram en projektmodell som kan förbättra processen för projekt. Den förbättrade projektmodellen har som syfte att hjälpa verksamheten att bli delbara.     Studien har tillämpat lämpliga metoder anpassade efter syftet och verktyg relevanta för institutionen för kvalitetsteknik. Datainhämtning har skett genom intervjuer och dokumentinsamling. Ett nu och nyläge har fastställts för att definiera var verksamheten är i dagsläget samt konkretisera hur en optimal process för projekt kan se ut. Slutsatser visar att det finns delar i det nuvarande sättet att driva projekt på som inte tillåter verksamheten att utvecklas i den mån det finns möjlighet för. Studiens slutsats, den teoretiska referensramen samt tidigare studier tyder på att en anpassad projektmodell med tydliga faser och rutiner som tar hänsyn till hörnstensmodellens värderingar kan förenkla och effektivisera den nuvarande projektprocessen. Analysen visar att nyläget kan förenkla vägen till verksamhetens mål. / This deductive case study has been implemented at the company Duveds Framtid AB, which works with sustainable and innovative rural development. The company works in project form without a specific project model. At present, the process for projects is anchored in two individuals instead of in a project model. The study was intended to investigate how projects are run in the business and how improvements that facilitate the achievement of the business' goals can be developed. The overall purpose of the study was to develop a project model that can improve the process for projects. The purpose of the improved project model is to help the business become divisible.   The study has applied appropriate methods adapted to the purpose and relevant tools for the department of quality technology. Data collection has taken place through interviews and document collection. A current and new situation has been established to define where the business is at present and to specify what an optimal process for projects could look like. The conclusion shows that there are parts of the current way of running projects that doesn’t work optimally which decrease the companies development potential. The conclusion of the study, the theoretical frame of reference and previous studies indicate that an adapted project model with clear phases and routines that includes the cornerstone model's values ​​can simplify and streamline the current project process. The analysis shows that the new situation can simplify the path to the business's goals.

The purpose of this study was to investigate how the planning tool LIS, countryside development in areas close to shores has been applied in Norrbotten County. And what problems the municipalities experience in the planning process. Today's regulations for rural development in coastal locations have been criticized in investigations and by politicians for lacking geographical flexibility and that the planning tool isn’t adapted for sparsely populated areas. The study is a case study where the empirical evidence is mainly based on documents and investigations linked to rural development in coastal locations. The analysis has been carried out using broad thematic concepts. To get a greater understanding of how the planning tool is used in Norrbotten, interviews have been conducted with three municipalities with large rural areas. All those interviewed work with or have experience of the planning tool. The study shows that rural development in coastal locations has several problems with the enforcement and interpretation of the regulations. And that the planning tool itself does not contribute to rural development but that it can be seen as part of a larger context. However, two of the municipalities express that LIS is important to their municipalities to be able to offer attractive beach plots. A new report presented in December 2020, which aims to improve current regulations, has been received with some positive caution. The municipalities believe that the presented improvements are a step in the right direction towards a more geographically flexible regulatory framework. But that there are still major shortcomings in the enforcement of the regulations and that the municipalities need to have a greater influence in decisions regarding establishment in rural areas.

Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden. / The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.

Strandskyddet upprättades för att trygga tillgången till strandområden för allmänheten och för att skydda djur- och växtliv från exploatering. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) togs fram för att inom ramen av översiktsplanering ge kommuner möjlighet till utveckling av landsbygden. LIS har dock visat sig otillräckligt i vissa avseenden och många kommuner i Sverige har uttryckt missnöje med strandskyddslagen. Syftet med studien är att bidra till en bättre landsbygdsutveckling genom att undersöka hur kommunernas framtagande av LIS-områden ser ut i Dalarnas län. Förslag på förändringar pågår i en strandskyddsutredning och därför ska studien även undersöka hur kommunerna i fortsättningen tänker arbeta med strandskyddsutredningen. Studien använder sig av tre olika metoder. Inledningsvis granskades miljöbalken, översiktsplaner samt strandskyddsutredningen. Vidare genomfördes intervjuer och enkäter, som besvarades av utvalda personer på kommunerna. Kommunerna använder sig av ytterligare kriterier i deras översiktsplaner som inte förekommer i lagtexten. Exempel på dessa kriterier är vatten och avlopp, infrastruktur, service och attraktivt område. Dessa kriterier är mer av betydelse för de ekonomiska faktorerna. Kommunerna i denna studie är positiva till att strandskyddslagstiftningen ses över, eftersom de anser att LIS-tillägget är svårtolkat. Kommunerna har däremot många åsikter om strandskyddsutredningen och menar att den fokuserar på fel saker. Länsstyrelsen kommer fortfarande ha stort inflytande och kommunerna menar att beslut om att helt eller delvis upphäva strandskydd i stället bör ske på en kommunal nivå eftersom lokalkännedomen är högre hos kommunerna. Resultatet av studien är en mall med kriterier för kommunerna i Dalarnas län som kan användas vid utpekning av LIS-områden och fungerar som underlag för kommuner att använda i geografiska informationssystem samt multikriterieanalyser för att utveckla landsbygden. Mallen visar att kriterier som biologisk mångfald; riksintresse naturvärden; landsbygdsutveckling samt befintlig bebyggelse värderas högt av kommunerna. / The Swedish shore protection law aims to make shores accessible to the public and provide good conditions for plants and animals. Therefore, a shore protection law was established that protects against exploitation. Rural development in shore sites (LIS) was implemented within the boundaries of city planning, as a tool for the Swedish municipalities to develop the countryside. LIS has proven to be insufficient, and a lot of the Swedish municipalities have expressed dissatisfaction with the LIS addition. The purpose of this study is to contribute to an improved rural development by examining the process behind the selected rural development sites (LIS) by the municipalities. The Swedish government is currently investigating the public shore protection laws, and the investigation might lead to significant changes to the laws. This study will also compile the municipalities view on the ongoing investigation and how it might impact rural development in the future. This study utilizes three different methods. Initially a document study was performed in order to gain knowledge on the subject, followed by an interview and survey by the participating municipalities. When suggesting suitable locations for LIS, the municipalities use some criteria beyond the ones addressed by the Shore Protection laws. Examples of these type of criteria are sewer systems, infrastructure, service, and attractiveness of the area. These criteria are highly valued because of the economic opportunities that they provide. Every municipality’s overall perception of which areas that are suitable for LIS, is based on a selection of different criteria. These areas are further investigated to decide whether exploitation is possible. This investigation is done with different aspects in mind, such as, natural values, cultural environment and flooding. The municipalities in this study are all in favor of changing the public shore protection laws because the execution is problematic and difficult to interpret. However, they proclaim that the ongoing investigation by the government is focusing on the wrong areas and that the suggested law changes are not enough to further enhance the development of the Swedish countryside. The result of this study is a table containing different criteria that the municipalities in Dalarna county can use when designating their rural development shore sites (LIS) in geographical information systems. The criteria table shows that public health, biodiversity, rural development, natural values and existing buildings, are highly valued by the municipalities.

More people are drawn towards cities for better opportunities of work and studies. This makes it difficult for Swedish rural municipalities to attract and retain residents. Rural development in areas with close proximity to water, LIS, aims to enable exemptions from coast protection in order to develop the rural areas where exploitation of attractive environments becomes possible. The aim of this thesis is to study LIS as a tool for rural development in order to understand which opportunities and challenges the tool generates in the planning process. Our collection of empirical data has primarily consisted of interviews and document analysis which, together with theories about rural areas, attractive housing and the planning process, has created an understanding of what opportunities and limitations LIS has at present. This case study investigates two rural municipalities’ development by LIS. The main findings of this study are that different interpretations of the legislation limit communication between central parties in the planning process and that the legislation today is not adapted to rural municipalities conditions. / Allt fler människor söker sig till städer för arbete och studier vilket gör det svårt för svenska landsbygdskommuner att locka och behålla kommuninvånare. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, syftar till att möjliggöra för dispens från strandskydd i syfte att utveckla landsbygden där bebyggelse i attraktiva miljöer blir möjlig. Syftet med uppsatsen är att studera LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling för att förstå vilka möjligheter och utmaningar verktyget kan generera i planeringsprocessen. Vår empiriinsamling har primärt bestått av intervjuer och dokumentanalys som tillsammans med teorier om landsbygd, attraktivitet och planprocessen skapat en bild om vilka möjligheter och begränsningar LIS i dagsläget besitter. Genom att studera två kommuners utveckling av strandnära lägen har vi genom en fallstudie belyst hur olika tolkningar av lagstiftningen begränsar kommunikationen mellan centrala parter i planprocessen samt att lagstiftningen idag inte är anpassad efter landsbygdskommuners förutsättningar.

Landsbygden saknar i stor utsträckning tillräcklig kollektivtrafik och har i dagsläget få alternativ till självständigt resande. Befintliga mobilitetstjänster är inte tillräckligt anpassade efter landsbygdens förutsättningar vilket blir särskilt märkbart i samhällen med varierande befolkningsmängd. Eftersom användningsgraden har stor betydelse är det problematiskt att engagera användare på landsbygden. Istället för att lita på flexibla mobilitetstjänster för att säkerställa utbud mot efterfrågan oavsett säsong, används föreningslivet som en stabil grund till en fallstudie av förutsättningarna för effektiv användning av mobilitetstjänster på landsbygden. Föreningslivets gemenskap med gemensamma syften och mål skapar gynnsamma förutsättningar för mobilitetstjänster på landsbygden. Studiens resultat visar andra faktorer av betydelse för mobilitetstjänster i föreningslivet såsom ansvar, samordning, motivation, samhörighet, flexibilitet och trygghet. Även om föreningslivet ger grundläggande motivation och önskan om att samåka så behöver mobilitetstjänsterna förenkla flexibiliteten och inte påtvinga strikta planer, vilket upplevs som minskad kontroll. Framgångsfaktorerna kan vara gynnsamma för mobilitetstjänster på landsbygden även utanför föreningslivet, vad som är avgörande är inriktningen till sociala aktiviteter. Genom samåkning till sociala aktiviteter kan mobilitetstjänsterna användas oavsett säsong eftersom reseutbudet inte blir beroende av användningsgraden. Resultatet av studien visar att föreningslivets förutsättningar bidrar till en robust lösning för mobilitetstjänster som blir oberoende av den säsongsbetonade varierande befolkningsmängden. / The rural society lacks sufficient public transport to a large extent and currently has few alternatives for independent travel. Existing mobility services are not sufficiently adapted to rural conditions, which becomes particularly noticeable in communities with varying population sizes. Since the degree of use is of great importance, it is problematic to engage users in rural areas. Instead of relying on flexible mobility services to ensure supply versus demand regardless of season, association life is used as a solid foundation for a case study of the conditions for effective use of mobility services in rural areas. The community of associations with common purposes and goals creates favorable conditions for mobility services in rural areas. The results of the study show other factors of importance for mobility services in association life such as responsibility, coordination, motivation, belonging, flexibility and security. Although associational life provides basic motivation and the desire to carpool, mobility services need to simplify flexibility and not impose strict plans, which is perceived as reduced control. The success factors can be favorable for mobility services in rural areas even beside association life, what is decisive is the focus on social activities. By carpooling to social activities, the mobility services can be used regardless of the season, as the supply does not depend on the level of use. The results of the study show that the conditions of association life contribute to a robust solution for mobility services that are independent of the seasonally varying population.