In the final of magistral work I investigate increase of efficiency of industrial companies. I am mostly concentrated in creation of model for increase of efficiency of manufacturing. That will mostly be appropriate for industrial companies that are specialized in metal manufacturing and welding. In the first part analysis of scientific – methodic literature on theme of manufacturing efficiency increase is described by me including the essential notions. I have investigated various aspects of manufacturing organization. I have deepen in principles of possession of manufacturing and have analyzed principles of selection of Lean tools paying attention on criteria set in companies. In the second part information about surveys of trends of development of industrial companies is being given. I have invoked data of the Department of statistics. Questionnaire has been concluded and sent to industrial companies. In the third part model of increase of manufacturing efficiency is chartered. Also model of installment stages is drawn and divided. In each stage installment steps are named together with which the tool appropriate for installment of this is offered. Advantage of the model is such that all steps are shown in priorities together with the offered tools. For i have been in lack of this after analyzing suggested by other authors, I have a mind that my model would be very helpful for the beginning companies for the installment of Lean. The final work is consisted of four parts:... [to full text] / Baigiamajame magistro darbe nagrinėju pramonės įmonių gamybos efektyvumo kelimą. Labiausiai koncentruojos ties gamybos efektyvumo kelimo modelio sukūrimu. Kuris labiausiai tiks pramonės įmonėms, kuriuos specializuojasi metalo apdirbimo ir suvirinimu. Pirmoje dalyje atlikta mokslinės - metodinės literatūros analizę gamybos kelimo efektyvumo tema aprašiau pagrindines sąvokas. Išnagrinėjau įvairius gamybos organizavimo aspektus. Įsigilinau į gamybos valdymo principus bei išanalizavau Lean įrankių pasirinkimo principus atsižvelgdamas į įmonėse nusistatytus kriterijus. Antroje dalyje yra pateikiama pramonės įmonių plėtros tendencijų tyrimus. Pasitelkiau Statistikos departamento teikiamus duomenys. Buvo sudaryta klausimų anketa ir išsiustos į pramonės įmones. Trečioje dalyje aprašytas mano sukurtas gamybos efektyvumo kelimo modelis. Taip pat nubražytas ir suskirstytas į modelis į diegimo etapus. Kiekviename etape yra įvardijami diegimo žingsniai, šalia kurių yra pasiūlytas tam žingsniui idiegti, galimas įrankis. Modelio privalumas tame, kad visi žingsniai yra parodyti eiles tvarka ir šalia pasiūlyti įrankiai. Kadangi išnagrinėjes kitų autorių pasiūlytus to pasigedau, manau kad mano modelis labai padėtų pradedančioms įmonėms įsidiegti Lean. Baigiamaji darba sudaro keturios dalis: įvadas, mokslinės literatūros analizė, empiriniai tyrimai ir sukurto modelio aprašymas kartu su įgyvendinimu. Taip pat patektos išvados bei pasiūlymai, literatūros sąrašas ir priedai. Darbo apimtis - 92p... [toliau žr. visą tekstą]

Mapping a process enables a greater understanding of the work, and is standard to evaluate and improve a process. This thesis is conducted at Test Bed Mechanical Design at Scania in Södertälje. Test Bed Construction is a complex process, characterized by a large amount of creative work, technical challenges and coordination between different people and different organizational functions. The aim of the thesis was to identify the Test Bed Construction Process and to develop a visual model of the workflow that also served as support for the engineers in their daily work. During the mapping process, comparisons were made with previous research in lean product development to identify process improvement. A literature review on process mapping and process visualisation resulted in a method for process mapping. The study showed that research on process visualisation is neither structured nor well defined. Nevertheless, there are attempts to create a framework to facilitate the selection of modelling technology. The framework used in this thesis categorizes modelling techniques according to the purpose of the model and the models change tolerance. The literature review also led to the identification of a number of success factors for lean product development. A qualitative case study on UTTD mapped the Test Bed Construction Process as well as the engineer's experiences of their work process. The study resulted in a flow chart of the Test Bed Construction Process and a number of areas where the process could be improved. The process improvements essentially related procedures for documentation and coordination.

If Sweden want to be able to compete internationally with its production capacity,it is important to work actively with production development and production ofresource-and time-efficient. This report is a bachelor thesis of 15 hp conducted atthe University of Halmstad. Using the principles of continuous improvement andLean Production, the author developed a concept for HAGS Aneby AB to changeto the customer order driven assembly of spring toys.First of all, the theories of Lean Production, logistics and ergonomics are used tobuild and present a theoretical framework for further examination. Then, toachieve the target, the current assembly process is analyzed to develop some firstconceptual ideas for improvement. In order to develop the best advice, theconcepts are evaluated against the company’s requirementsThe developed action plan gives recommendations on how the company shouldrestructure their assembly process and the organization of the related departmentin order to produce spring toys in a more time efficient and lean way. The resultsshow the extent of economic improvements as well as the amount of time savingsthat can be realized through the improved assembly process. The concept could bepartially implemented in the company and there is an optimistic view of HAGSAneby AB to achieve more efficiency in their assembly process in the future.

Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project. / Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat.  Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.

Bakgrund: I Sverige har managementfilosofin Lean Production (Lean) fått ett stort genomslag inom offentliga verksamheter. Lean, som har sitt ursprung i den japanska biltillverkningsindustrin, handlar om att öka värde för kund, effektivisera verksamheten genom atteliminera resursslöseri och arbeta med ständiga förbättringar. Migrationsverkets beslutade 2010 att införa arbetssättet Lean i hela verksamheten. På grund av eskalerande konflikter runt om i världen, speciellt i Syrien, briserade flyktingströmmarna under 2015 och människor flydde mot Europa och Sverige för att söka skydd undan krig och förödelse. Efterfrågan på Migrationsverkets tjänster ökade således enormt och myndigheten försattes i en krissituation vars storlek aldrig tidigare upplevts. Arbetet enligt Lean sattes på prov och så även myndighetens krishantering.  Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen av hur tillämpningen av Lean inom offentlig verksamhet påverkas i en krissituation, samt att identifiera centrala leanattribut att utveckla för krishantering. Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie av Migrationsverket. Den bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Studien har en övergripande induktiv forskningsansats och utgår således från empirin.  Slutsats: Studien visar att Lean fungerade som en stödstruktur för Migrationsverket vid hanteringen av flyktingkrisen 2015. Teamarbete och mötesstruktur fick en viktig betydelse för meningsskapande för medarbetarna. Samtidigt anpassades förbättringsarbetet och processflödet till krissituationen och blev mer kortsiktigt. / Background: In Sweden, the management philosophy of Lean Production (Lean) has had amajor impact on the public sector. Lean originated from the Japanese automotive industry and involves aspects such as increasing value for customers, optimize operations by eliminating waste and continuous improvements. In 2010 the Swedish Migration Agency decided to apply Lean on the whole organisation. Because of escalating conflicts around the world, especially in Syria, the refugee stream in 2015 increased and people fled to Europe and Sweden to seek protection from war and devastation. The demand for the Migrations Agency’s services thus increased enormously and the authority found itself in a crisis which magnitude had not been experienced before. Thus, the Lean strategy as well as the crisis management of the Migrations Agency was tested. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of how the application of Lean in the public sector is affected during a crisis, and to identify key aspects of Lean to develop within crisis management. Methodology: This is a qualitative case study within the Swedish Migration Agency which is built upon semi structured interviews and document studies. The thesis has an inductive approach. Conclusion: The thesis shows that Lean functioned as a supportive structure for the Swedish Migration Agency during the immigration crisis in 2015. Teamwork and meeting structure had a great importance for sensemaking among the workers. The continuous improvement and process flow was affected by the crisis situation and adjusted to the crisis situation and became short-term.

Bakgrund: Matsvinn har på senare tid fått stor medial uppmärksamhet samtidigt som konsumenters miljömedvetenhet har ökat. Matsvinn uppstår i hela produktflödet och anses vara ett stort miljöproblem samtidigt som det utgör en kostnad för företag. Det finns ett flertal identifierade reaktiva åtgärder för hur distributions- och butiksledet ska kunna minska detta. Däremot saknas kunskap beträffande orsaker för uppkomsten av matsvinn samt proaktiva åtgärder för att minska detta. Tidigare forskning pekar på att effektivisering av produkters flöde skulle kunna minska matsvinn. Stora livsmedelskedjor utomlands har implementerat styrningsverktyget lean för att effektivisera dess verksamhet samt minska dess matsvinn. På grund av bristen när det gäller forskning om proaktiva åtgärder samt implementering av lean-verktyg för att minska matsvinn krävs ytterligare studier för att undersöka verktygets möjlighet inom svensk dagligvaruhandel. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa faktorer som kan förklara uppkomsten av matsvinn av färskvaror inom dagligvaruhandeln. Vidare syftar studien till att redovisa en flödeskartläggning och en beskrivning av beställningsprocessen för att undersöka vilka verktyg inom styrningsverktyget lean som kan implementeras för att leda till en minskning av matsvinn. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en multipel fallstudiedesign. Dess empiri är insamlad från fyra organisationer inom dagligvaruhandeln där intervjuer utförts på både distributionsenheter samt livsmedelsbutiker. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats. Slutsats: Studien konstaterar att vissa styrningsverktyg inom lean kan implementeras på företag inom den svenska dagligvaruhandeln för att minska matsvinn. Däremot har en problematisk balansgång mellan minskat matsvinn och kund nöjdhet identifierats vilket hämmar matsvinnsreducering en. Vidare har studien gett praktiska tillvägagångssätt för att effektivisera distributions- och butiksledet. Dessa hjälpmedel ska användas för att reducera aktörernas matsvinn vilket leder till minskad negativ miljöpåverkan samt ökad lönsamhet.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur materialhantering från inleverans till förmontering i ett tillverkande företag av kundanpassade produkter kan förbättras med avseende på kvalitet. Följande två frågeställningar ska uppfyllas för att besvara syftet: 1. Vilka faktorer påverkar materialhanteringen från inleverans fram till förmontering? 2. Hur kan faktorerna förbättras för att erhålla en effektiv materialhantering från inleverans fram till förmontering? Metod – En fallstudie genomfördes på ett företag inom husvagnsindustrin för att samla in empiriskt material. Intervjuer och observationer användes under fallstudien. Vidare genomfördes en litteraturstudie för att skapa ett teoretiskt ramverk. Den insamlade datan jämfördes och analyserades gentemot det teoretiska ramverket. Resultat – Flera faktorer som påverkar materialhanteringen har identifierats. Dessa var mänskliga faktorer och av Liker’s (2009) åtta slöserier var det sex stycken som identifierades. Flera potentiella förbättringsförslag rekommenderas till att förbättra respektive faktor. Några av förslagen till en mer effektiv materialhantering är bättre kommunikation och kontroll, standardiserade arbetsmoment samt implementering av periodinspektionssystem. Genom bättre samverkan mellan anställda kan bättre förståelse till varandras processer skapas vilken kan leda till att anställdas kompetens utnyttjas. Implikationer – Studien har visat på flera olika faktorer som påverkar materialhanteringen. Förbättringsförslagen som har rekommenderats till att effektivisera materialhanteringen är utav olika karaktärer vilken gör att implementationer kan vara både enkla och svåra. Det är viktigt att företag identifierar sina egna påverkande faktorer när de ska effektivisera materialhanteringen. Begränsningar – Under datainsamlingen har en enfallsstudie med en analysenhet genomförts. Dock kan en flerfallsstudie genomföras i syfte att generalisera studiens resultat ytterligare. Vidare har fokus varit från inleverans fram till förmontering. Detta har begränsat arbetet från andra avdelningar som kan ge andra perspektiv på materialhanteringen. / Purpose – The purpose of this study is to examine how the material handling from receiving to pre-assembly of a manufacturing company of customized products can be improved in terms of quality. The following two issues must be met in order to answer the purpose: 1. What factors influence the material handling from receiving until the pre-assembly? 2. How can the factors be improved to obtain an effective material handling from receiving until the pre-assembly? Method – A case study was conducted at a company in the caravan industry in order to gather empirical material. Interviews and observations were executed during the case study. Further on, a literature study was conducted to create a theoretical framework. The collected data was compared and analyzed against the theoretical framework. Findings – Several factors that affect the material handling have been identified. These were human factors and from Liker´s (2009) eight wastes were six identified. Several potential improvement methods were suggested for each factor. Some of the proposed improvement methods for a more efficient material handling is better communication and control, standardized operations and implementation of periodic inspection system. Through better collaboration between employees, a better understanding of each other's processes can generate a better use of their expertise. Implications – The study has revealed several factors that affect the material handling. Suggestions that have been recommended for improving the efficiency of material handling are based of different nature which means that the implementations can both be easy and difficult. It is important that companies identify their own influencing factors when they are going to improve the efficiency of material handling. Limitations – During the data collection, a single-case study with one analyzing unit was performed. However, a multi-case study can be performed in order to further generalize the results from the study. Furthermore, the focus has been from receiving until the pre-assembly. This has limited the work from other departments that can provide a different perspective on material handling.

Bakgrund: Miljöhänsyn utgör en påtaglig konkurrensfaktor hos dagens företag. Samtidigt finns barriärer mot grönare verksamheter. Miljöaktiviteter upplevs problematiska att operationalisera och att affärsmässigt motivera. Forskare har identifierat lean-modellens resurseffektivitet och operationaliseringsverktyg som en potentiell lösning. Däremot finns begränsat stöd för hur lean kan miljöanpassas i en inomorganisatorisk kontext. Således är det relevant att kartlägga hur svenska lean-företag organisatoriskt samordnar miljöaspekter och lean-aktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att utreda hur miljöaspekter och lean-aktiviteter organisatoriskt kan samordnas för att realisera de fördelar ett integrerat arbetssätt kan medföra. Därtill ger studien konkreta rekommendationer för verksamheter liknande de studerade. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi. Den empiriska undersökningen utgörs av en fler-fallstudie innefattande 23 intervjuer med lean- och miljörespondenter på 12 företag. Företagen har klassificerats i en kartläggande analysmodell för att ge upphov till diskussion om styrningsområdenas integreringspotential. Slutsats: Resultatet visar trots positiv teoretisk motivering samt förståelse för lean-modellens positiva miljöpåverkan att majoriteten av de studerade verksamheterna inte nått höga integreringsnivåer. Vi menar att miljöarbetet bör anpassas för att passa lean-modellens struktur. En tydligare miljömässig ansvarsfördelning, tvärfunktionellt arbete, ned-brutna miljömål, integrerad måluppföljning samt inkludering av miljö-aspekter i daglig styrningsmetodik kan medföra såväl kostnads-besparingar som stärkt miljömässig hållning. / Background: In today’s businesses the awareness is increasing on the environmental impact as a significant competitive factor. At the same time, companies face barriers developing into a greener company. The environmental activities are experienced as challenging to operationalize and commercially justify. Researchers have identified resource efficiency and the operationalizing tools of the lean model as potential solutions. However, there is limited research on how lean can be adapted to environmental aspects in an organizational context. This study is therefore essential to chart how Swedish manufacturing companies co-ordinates the lean and environmental activities organizationally. Aim: The purpose of the study is to investigate how lean and environmental activities can be coordinated organizationally to obtain the advantages of an integrated approach. This in order to present recommendations for similar companies. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy. The empirical study includes 23 interviews with lean and environmental respondents from 12 manufacturing companies in a multiple case study design. The companies have been charted in an analytical model to provide a discussion on potential integration of the management areas. Conclusion: The findings of the study indicate that the majority of the companies have not reached a high integration level despite theoretical statements and the awareness that positive effects of the lean-model can be obtained through an environmental perspective. We consider that the environmental activities should be adapted into the lean-model structure. More distinct delegation of environmental responsibilities, cross-functional teams, degraded goals, integrated measuring systems and inclusion of the environmental aspects in the daily management can result in financial savings and enhanced environmental sustainability.

Detta examenarbete redogör och belyser hur en lokalisering av förbättringsområde inom en producerande process kan ske. Rapporten har sin grund i ett sökande efter var en effektivisering kan genomföras. Hur uppnås målet och finns det metoder som kan appliceras på en diversifierad mängd områden. Många företag och verksamheter har idag ett stort behov av förbättring. Detta för att kunna överleva det allt tuffare klimatet på marknaden. En konkurrenskraftig produkt både är pris- och kvalitetsmässigt i framkant krävs för att nå marknadsandelar. Undersökningen grundar sig i en nulägesanalys på ett verkligt företag för att göra undersökningen så rättvisande som möjligt. Rapporten redogör även för en undersökning av olika metoder från tidigare forskning inom lean och theory of constraints. Genom att använda sig av verktyg som 5S, JIT och koncept i sin helhet som lean och TOC kan en lokalisering av förbättringsområden ske. Genom att studera koncept som lean och TOC lokaliseras förbättringsområden med hjälp av deras grundläggande filosofi. De delar som finns i produktionen som bör tas i beaktning är omställningar, slöserier och begränsningar. Dessa tre faktorer påverkar en process negativt om de inte lokaliseras och effektiviseras eller elimineras. Den metod som bör användas varierar från fall till fall och det är av yttersta vikt att hitta en metod som fungerar bra för den egna processen. Det första som bör göras är att bli väl påläst och vara tydlig med vad metoden ska bidra med. De metoder som denna studie har granskat och visat sig fungera i en producerande process är: 5S, JIT, SMED samt TOC:s läran om flaskhalsar och leans läran om slöserier. Metoderna bidrar med olika sätt för lokalisering av förbättringsområden. / This report describes and illustrates how to locate an area for improvement in a producing process. The report is based on a search for where the streamlining can be performed. How can we achieve the goal, and are there methods that can be applied to a diverse range of areas. Many companies and businesses today have a great need for improvement, this in order to survive the increasingly tougher climate on the market. Where you now must be able to deliver a competitive product that is both price and quality at the forefront. The study is based on a situation analysis on a real business company, with a producing process, to do the survey as accurate as possible. The report also describes a study of the different methods from previous research in lean and TOC. By using tools such as 5S, JIT and concepts in its entirety as lean and TOC can you locate each one's areas of improvement. By studying the concept of lean and TOC makes you localize areas of improvement with the help of their basic philosophy. The parts that are in production that should be taken into consideration are transitions, waste and limitations. These three factors affect the process negatively even if they are not localized and streamlined or eliminated. The method you should use will vary from case to case and it is important that you find a method that works well for one's own process. The first thing you should always do is to be well prepared and be clear about what you want the method to contribute with. The methods of this study has been reviewed and concluded that: 5S, JIT, SMED and TOC's doctrine of bottlenecks and leans doctrine of wastes will work. All these practices help with ways for locating areas of improvement.

When applied successfully, the QM initiatives TQM and Lean enhance an organization´s ability to meet and exceed the expectations of the customers as well as co-workers and other stakeholders. There are however also QM initiatives that fail and one reason for this is the organization’s inability to create a supportive culture, a culture that rests on a number of values which aim at improving the quality and thereby customer satisfaction. Even though this is known by both practitioners and researchers, little has been written on how to achieve a QM culture in practice and there are not many methodologies and tools designed directly with purpose of creating this culture. In addition, the measurements used for monitoring organizational success focus mainly on ‘hard’ process or financial measures such as lead-time reduction and operating income.   The purpose of this thesis has been to ‘examine how a strong organizational culture can be created and to contribute with knowledge about how to create and measure a QM culture’. To fulfill this purpose, a number of case studies have been carried out and a questionnaire has been developed in order to measure the presence and importance of a number of QM values. The research presented in this thesis reinforces the fact that culture is an important factor to take into account when applying QM initiatives. A structured way of working with culture and the development of a strategy on how the culture in the organization will be changed is needed. This in combination with methodologies and tools aiming directly at enhancing a QM culture. The research also shows that the relationship between organizational culture, values and behaviors needs to be considered when working to create a strong QM culture. Most of the methodologies and tools found in the case studies aim directly at reinforcing the ‘right’ behaviors in the organization, hence enhancing the underlying values. For instance, the way an organization works with selection, e.g. recruitment and promotion, based on behaviors rather than documented merits is one methodology found in the research. The leadership was found to be important when it came to building or strengthening the culture. Managers are considered key players and need to act as role models, displaying the desired behaviors themselves. The managers need to be present among their co-workers and aware of how their own actions affect the possibility to build a strong QM culture. Another conclusion drawn is the need to measure the ‘softer’ side of QM. One starting point when applying a QM initiative should be the assessment of the existing culture in the organization as a complement to the ‘harder’ measures. The research presented in this thesis suggests that the questionnaire that has been developed could be an appropriate tool for this purpose. If the existing culture in an organization does not support the values within QM, the behaviors of managers and co-workers that are needed to improve quality and thereby customer satisfaction could be hard to achieve. / Framgångsrikt tillämpade kan kvalitetsledningsinitiativ (QM initiativ) som TQM och Lean förbättra organisationers förmåga att möta och överträffa kundernas likväl som medarbetarnas och andra intressenters förväntningar. Det finns dock QM initiativ som misslyckas och en av anledningarna är oförmågan att skapa en stödjande kultur. En kultur som vilar på ett antal värderingar med syfte att förbättra kvaliteten och därmed kundtillfredsställelsen. Även om detta är känt av både praktiker och forskare så finns det inte mycket skrivet om hur man uppnår denna kultur i praktiken. Dessutom finns få utvecklade metoder och verktyg som syftar direkt till att skapa en QM kultur. Förutom detta så är de flesta mätningar som används för att följa organisationers utveckling främst av det hårda slaget, dvs. finansiella eller processorienterade mätningar t.ex. ledtidsreducering och rörelsekapital. Syftet med den här avhandlingen har varit att "undersöka hur en stark organisationskultur kan skapas och att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur". För att uppfylla detta syfte har ett antal fallstudier genomförts och en enkät har utvecklats för att mäta förekomsten och betydelsen av ett antal QM värderingar. Den forskning som presenteras avhandlingen stärker det faktum att kulturen är en viktig faktor att ta hänsyn till vid tillämpningen av QM initiativ. Det finns ett behov av ett strukturerat arbetssätt för att påverka kulturen samt att utveckla en strategi för hur kulturen i organisationen ska kunna skapas. I kombination med detta så finns även att behov av metoder och verktyg som syftar direkt till att stärka QM kulturen. Forskningen visar också att sambandet mellan organisationskultur, värderingar och beteenden måste tas i beaktning när man arbetar för att skapa en stark kultur. De flesta metoder och verktyg som påträffats i fallstudierna syftar direkt till att stärka "rätt" beteenden i organisationen, och därigenom förstärka de underliggande värderingarna. Även ledarskapet är viktigt när det gäller att skapa eller stärka kulturen. Chefer är nyckelaktörer och måste agera som förebilder och själva uppvisa önskade beteenden. Hur organisationer arbetar med urval, dvs. rekrytering och befordran, baserat på beteenden snarare än dokumenterade meriter är en metod som påträffats i forskningen. En annan metod funnen är ”storytelling” som kan användas för att återberätta historier från organisationen som visar på beteenden som stärker önskade värderingar. En slutstats som dras är att det finns ett behov av att mäta de ”mjukare” sidorna av QM. Utgångsläget vad gäller den befintliga kulturen när man ska tillämpar QM initiativ bör mätas för att komplettera de ”hårdare” mätetalen. Forskningen som presenteras i avhandlingen visar att den enkät som utvecklats skulle kunna användas som ett verktyg för att göra dessa mätningar. Antingen för att mäta utgångsläget innan man börjar tillämpa Lean eller TQM eller som ett sätt att kontinuerligt följa upp och behålla fokuset på värderingar och kulturen i en organisation. Om kulturen som råder i en organisation inte stödjer QM värderingar kan det vara svårt att få de beteenden från chefer och medarbetare som krävs för att förbättra kvaliteten och därmed kundnöjdheten.