I have in my thesis examined what a leisure pedagogue does in school. I have asked the questions how it is with interaction between leisure pedagogues and teachers according to policy documents and according to the interviews I did with three professionals. In the literature part I began by describing the historical background to the after-school and leisure pedagogue profession until the new teacher education in 2011th.  My theory section, in previous research and theory, focuses on interaction between leisure pedagogue and teacher. In the research part I describe the interviews I did with three leisure pedagogue on three separate occasions. The results show that there are variations in the profession and that the interaction takes place if the teacher and the principal want. Also that reality is not as it is written in all policy documents. In my conclusion and discussion I talk about the leisure pedagogue’s competence, interaction and life skills for a discussion on how it looks according to the leisure pedagogues I interviewed, but also based on previous literature that I have also mentioned. I am here writing about the answer to my questions that I partly have been able to answer based on my investigation.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer. Relationen mellan praktisk och teoretisk kunskap diskuteras samt hur känslor kan användas som kunskapskälla. Jag för också en diskussion om de egenskaper jag anser vara viktiga hos lärare och fritidspedagoger, för att ha förmågan att hjälpa barn i svåra livssituationer. Jag undersöker vad som står i skolans styrdokument om det här problemområdet och hur det enligt dessa kan eller bör behandlas. Slutsatsen är att det många gånger är ett svårt arbete att hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer och att lärare och fritidspedagoger ständigt behöver reflektera över och diskutera möjliga metoder i arbetet. / The purpose of this experience-based scientific essay is to reflect on the experiences, relevant literature and research to examine different approaches for teachers and leisure pedagogues to help and support children in difficult life situations. The essay begins with three stories about children in difficult life situations, after that follows a clarification of the dilemma in the stories. The study links the problems in the stories with different approaches on how teachers and leisure pedagogues can help children in difficult life situations. The positive and negative aspects of the different methods are also discussed. By reflecting on the problem area knowledge and awareness arises which is useful for teachers and leisure pedagogues to support and help children in difficult life situations. The relation between practical and theoretical knowledge is discussed as well as how emotions can be used asa source of knowledge. I also discuss the features I think are important to teachers and leisure pedagogues, to have the ability to help children in difficult life situations. I investigate if the national curriculum says anything about this problem area and how it describes that it should be addressed. The conclusion is that it often is a difficult job to help and support children in difficult life situations and teachers and leisure pedagogues constantly need to reflect on and discuss possible methods of work.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser. Undersökningens metod är kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades tre fritidspedagoger och tre grundskollärare.   Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger och grundskollärare anser att det finns ett samarbete mellan skola och fritidshem. Yrkeskategorierna samarbetar tillsammans genom att de planerar skolverksamheten tillsammans. När det gäller inställningen till ett gemensamt samarbete så är flertalet av pedagogerna positiva. Yrkeskategorierna är bra på att ta vara på varandras kompetenser då man inom arbetslaget talar om vilka kompetenser som finns inom olika områden. Resultatet visar att flertalet av yrkeskategorierna är nöjda med det samarbete som är idag men det finns även pedagoger som inte tycker att det fungerar lika bra. Undersökningen visar att samarbete är viktigt. Vidare visar resultatet att mer gemensam planeringstid krävs för att skapa och utveckla samarbetet. / The survey aims to investigate how primary teachers and leisure-pedagogues collaborate. In the paper, the cooperation between school and leisure will be elucidated. It will examine what works well and what possible defects that may exist in the cooperation between primary teachers and leisure-pedagogues. To clarify the purpose it will examine the approaches that are available in occupational categories in terms of collaboration between schools and leisure centers. Furthermore it will examine how leisure-pedagogues and teachers communicate each other their skills. The survey method is qualitative interviews.  Total sample three leisure-pedagogues and three primary school teachers. The results of the survey shows that leisure-pedagogues and primary school teachers believe that there is cooperation between schools and leisure centers. Occupation categories are collaborating together through the planning school activities together. When it comes to setting a joint collaboration is the majority of the educators positive.  Occupation categories are good at taking advantage of each other's skills when the team talks about what skills are in different areas.  The result shows that the majority of occupational categories are pleased with the cooperation that is today but there are also teachers who do not think it works as well.The survey shows that collaboration is essential. Furthermore, the results show that more common planning time required creating and developing cooperation.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:</p><p>– Vad innebär ledarskapet?</p><p>– Vad är det som påverkar ledarskapet?</p><p>– Hur kan man utveckla sig själv som ledare?</p><p>– Vilken sorts ledare behöver barn idag?</p><p>Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen.</p> / <p>The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been:</p><p>- The meaning of the leadership?</p><p>- The factors which affect the leadership?</p><p>- How can one develope ones leadership?</p><p>- What kind of leader do children of today need?</p><p>The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. / The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords:  Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet,  sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes