Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer. Dessa begrepp är genomgående i vårt arbete gällande både teorin och undersökningen. I vår undersökning intervjuade vi aktiva lärare om vad de har för syn på temaarbete. Lärarna var överens om vilka förutsättningar som behövs för att arbeta tematiskt och de menar att de viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Lärarna upplevde att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre och det har gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan på grund av den nya läroplanen Lgr11. De menar att den är väldigt styrande och att man inte enbart kan lägga tid på planering utan att det är mycket runt om just undervisningen i klassrummet. Det finns fördelar och nackdelar med alla arbetssätt, men genom granskning av arbetssättet temaarbete ser vi det som en användbar metod som gynnar fler elever än missgynnar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att den nya kursplanen, Lgr11, har en ny struktur och en ny betygsskala. I textanalysen framkommer det att områden har tillkommit, tagits bort och lyfts fram. Lärarnas uppfattning är att kursplanen har blivit tydligare och mer strukturerad. Lärarna har blandade känslor inför det nya betygssystemet men är överens om att betygsskalan med flera steg är bättre än vad den var innan. Man är även överens om att den nya kursplanen fokuserar mer på att bild är ett kommunikationsämne samt att bildhantering med hjälp av digitala tekniker har fått mer plats. Samtliga lärare i studie har på något sätt behövt strukturerar om sin undervisning i och med införandet av den nya kursplanen, Lgr11.

Sammanfattning:   Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation.   Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet.   Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet.   Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande.

No description available.

Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare. Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används. Studien visar också att lärarna har svårt att motivera ämnet.

Syftet med studien var att genom intervjuer med kuratorer, belysa hur elevhälsan berättar om hur de förhåller sig till och arbetar med elever i skolan som är eller riskerar att bli skolfrånvarande. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer som gjordes med sex kuratorer som arbetar på kommunala skolor i årskurs sju till nio. Resultatet visar att arbetet med skolfrånvarande elever är individanpassat. Elevens känsla av trygghet, goda relationer, god skolmiljö, samverkan, och tidigare indentifiering av skolfrånvarande elever är faktorer som främjar skolnärvaro. Bland skolfrånvarande elever förekommer det psykisk ohälsa. Handlingsplan/tillvägagångssätt samt det hälsofrämjande/förebyggande arbetet är i praktiken svårt att implementera, detta då skolfrånvarande elever inte är en homogen grupp och arbetet måste anpassas efter individen. Resultatet är tolkat utifrån Bronfrenbrenners ekologiska modell. Resultatet visar att påverkan och samspel mellan alla Bronfrenbrenners system finns i arbetet med skolfrånvarande elever.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6  att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3. På vilka grunder upplever elever i årskurs 4-6 att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa? Metod I studien har en kvalitativ ansats använts i form av intervjuer. Urvalet är tolv stycken elever i årskurs 4, 5 och 6 (två pojkar och två flickor från varje årskurs). Metoden har använts för att få vida och djupa svar på frågeställningarna. Resultat Resultatet visar att eleverna har stor kunskap om begrepp och det centrala innehållet i Lgr 11.  Enligt eleverna är idrott och hälsa ett viktigt ämne men ändå verkar de inte uppfatta lärandet som värdefullt: de beskriver ämnet som ”en paus från skolan” och att det ”är bra för att man får röra på sig, så man slipper bli tjock”. De menar också att andra ämnen är ”viktigare” i skolan. Eleverna är medvetna att de blir bedömda och deras lärare är för det mesta tydlig med vad de ska uppnå och hänvisar ofta till styrdokumenten. Trots det, tror de flesta elever att de blir bedömda efter attityd och  inställning på lektionerna. Eleverna lär sig att ta avstånd från tävling och att agera efter ”låt gå”. Lektionerna präglas av lek och rekreation, enligt eleverna. Slutsats Trots att eleverna är väl insatta i begreppen och kan förklara dem är deras svar på vad syftet är med idrott och hälsa är, vad de bedöms i, vad de lär sig och varför ämnet är viktigt, inte alltid överenstämmande med kursplanen. Elevernas lärare arbetar för att få bort föreningsidrotten från ämnet idrott och hälsa i skolan och fokuserar mer på att lära eleverna det ”sociala spelet”. Resultaten visar vad för slags egenskaper/kunskaper läraren värderar hos eleverna.Eleverna uppfattar också  att det är de egenskaperna som har en stor del i lärarens bedömning Eleverna säger bl.a. att de lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra. Däremot framkommer att elevernas syn på ämnets syfte endast är av kroppslig karaktär. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning?  * Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven?  * Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet?  *  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever?  Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet. Två av de intervjuade lärarna var kvinnor (L2 och L3) och två var män (L1 och L4). L1 och L2 har även arbetat som lärare en längre tid, medan L3 och L4 är relativt nyexaminerade. L4 gjorde även sin lärarutbildning i Norge.  Resultat: Lärare i idrott och hälsa anser att dem har bra kännedom om kunskapskraven i Lgr11, men att bedömningsmetoderna ser olika ut. Lärarna anser att bedömningen sker i relation till kunskapskraven. Alla lärarna använder sig utav formativ- samt summativ bedömning, där det formativa arbetet skiljer sig i den grad att tre av lärarna använder sig av främst feedback medan den sista använder sig av själv- och kamratbedömning. Lärarna tycker att arbetet med reliabilitet och validitet är svårt, vilket gör att arbetet med detta ser olika ut.   Slutsats: Lärarna känner att de har bra kännedom om kunskapskraven, men att bedömningen ser annorlunda. Lärarna i studien arbetar även med formativ bedömning och ser även vikten av att använda sig av denna. En tredje slutsats är att arbetet med reliabilitet och validitet ser annorlunda ut för de olika lärarna. / Abstract Aim: The aim with the study is to see how the assessment in Physical Education is in relation to the knowledge requirements from The Swedish National Agency for Education. How do teachers work in order to reach a good level of reliability and validity when assessing. Do teachers use formative- and summative assessment in their education?  * How is the assessment in Physical Education in relation with the knowledge requirements? * How do four Physical Education teachers work with formative- and summative assessment in the subject?  *  How do four Physical Education teachers work to reach a good level of reliability and validity when assessing pupils?  Method: The method that was used is a qualitative method with interviews. The study consists of interviews with four teachers in Physical Education, from different schools in the Stockholm area. Two of the interviewed teachers were women (L2 and L3) and two were men (L1 and L4). L1 and L2 have worked as teacher for a long time, while L3 and L4 are relatively new in teaching. L4 did his teacher education I Norway.  Results: The results that emerged from the study are that teachers in Physical Education find that they have good knowledge of the knowledge requirements in Lgr11, but the assessment methods are different. The teachers find that the assessment is in relation to the knowledge requirements. The teachers use formative- and summative assessment, where the formative work differs in the way that three of the teachers uses mainly feedback while the last uses self- and peer assessment. The teachers think that the work with reliability and validity is hard, which makes that the work looks different.   Conclusion: The teachers feel that they have good knowledge of the knowledge requirements, but that the assessment looks different. The teachers in the study also work with formative assessment and also see the weight of using this. A third conclusion is that the work with reliability and validity looks different for the various teachers. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>