Bakgrund: Orsaken till uppkomsten av myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom är inte helt utredd men vanligtvis debuterar sjukdomen efter en infektionssjukdom, exponering av miljögifter eller vid stress och större livshändelser. Symtomen är många och svårighetsgraden varierar. Det är en svårdiagnostiserad sjukdom utan specifika biomarkörer för diagnosställning. Sjukdomen är ännu outforskad vilket försämrar sjuksköterskans möjlighet att hjälpa personerna på ett personcentrerat sätt. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av att leva med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar användes. Analys av resultatartiklarna genomfördes enligt Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier följt av åtta underkategorier. Resultatet visade att sjukdomen upplevdes ge fysiska och psykiska konsekvenser. Sjukdomens svårighetsgrad varierade men gemensamt var upplevelsen av stora begränsningar. Begränsningarna ledde ofta till frustration, ensamhet och ett behov att omvärdera sin identitet. Personer med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom upplevde en oförståelse och okunskap hos omgivningen och inom vården. Resultatet visade också en stor variation av känslor rörande acceptans och återhämtning bland personerna. Konklusion: För att vården ska förbättras och tillvaron förändras för personer som lever med ME/CFS behövs mer kunskap och förståelse kring sjukdomen. / Background: The cause of myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome is not completely understood, but usually the disease debuts after an infection, exposure to environmental toxins or during stress and major life events. The symptoms are many and varies in severity. It is difficult to diagnose the disease and there are no specific biomarkers for diagnosis. The disease is still unexplored which makes it hard for nurses to help these people in a person-centered way. Purpose/Aim: The purpose was to highlight experiences of living with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. Method: The study was designed as a general literature study, where ten result articles were used. Analysis of the result articles were done according to Popeneo et al. (2021). Results: In the results, three main categories were identified, followed by eight subcategories. The results showed that the disease was perceived to give physical and psychological consequences. The degree of severity of the disease thus varied, but in general was the experience of major limitations. The limitations often led to frustration, loneliness and a need for re-evaluate one’s identity. Strategies for coping and an everyday planning was common. The lack of understanding and ignorance about the disease, created an obstacle between the healthcare and the patients. In addition, the results showed that feelings about recovery and acceptance varied. Conclusion: In order for care to improve and life to change for people living with ME/CFS, more knowledge and understanding about the disease is needed.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning är utrikesfödda, en faktor som innebär en ökad risk för sämre hälsa för individen. Många av barnen inskrivna i barnhälsovården har minst en utrikesfödd förälder. Detta ställer höga krav på BHV-sjuksköterskors kompetens. Forskning visar att BHV-sjuksköterskor upplever svårigheter med kommunikation med utrikesfödda föräldrar, vilket ger en oro för barnens hälsa. De utrikesfödda föräldrarna å sin sida upplever brister i bemötandet med sjukvården. För att säkerställa en jämlik vård är det av stort värde att få en bild av kunskapsläget kring utrikesfödda föräldrars upplevelser av barnhälsovården.  Syfte: Att beskriva utrikesfödda föräldrars upplevelser av primärvården med fokus på barnhälsovården.   Metod: Litteraturöversikt med 16 kvalitativa intervjustudier från olika länder. Deduktiv ansats med fem teman utifrån Madeleine Leiningers konsensusbegrepp miljö, hälsa, omsorg, människa och begreppet livsvärld.  Resultat: Huvudfynden utgjordes av rädsla för myndigheter, upplevelser av diskriminering och fördomar, upplevelser av dåligt bemötande kopplat till ursprung och svårigheter att navigera i sjukvårdssystemet, språkbarriärer och svårigheter med tolkanvändning. Särskilt rädslan för att barnet skall omhändertas av myndigheterna var stark och spridd över länderna i översikten. Dåligt bemötande kopplade ofta föräldrarna till sitt ursprung. Negativa upplevelser ledde ibland till att föräldrarna undvek hälso- och sjukvården om de kunde.   Slutsats: Gott bemötande är grundläggande för tilliten till vårdpersonal inom BHV. Detta belyser vikten av att lagar och policys som understryker likabehandling och gott bemötande efterlevs. Resultatet av denna litteraturöversikt kan användas som reflektions- och diskussionsunderlag inom de verksamheter som möter denna patientgrupp. / Background: A large part of the population in Sweden is foreign-born, a factor increases the risk of poorer health for the individual. Many children enrolled in child health care (CHC) have foreign-born parents. This places high demands on the competence of CHC-nurses. Research shows that CHC-nurses experience communication difficulties with foreign-born parents, which causes concerns for the childrens' health. The foreign-born parents experience shortcomings in treatment from healthcare staff. To ensure equality in care, it is important to explore the state of knowledge regarding foreign-born parents' experiences of CHC.  Aim: To describe foreign-born parents' experiences of primary care with focus on CHC.  Method: Literature review with 16 qualitative interview studies from different countries. Deductive approach with five themes based on Madeleine Leininger's concept of environment, health, care, human and the construct of worldview.  Results: The main findings consisted of fear of authorities, experiences of discrimination and prejudice, experiences of poor treatment and difficulties in navigating the healthcare system, with language barriers and interpreters. Fear that the child will be taken into care by the authorities was strong and widespread. Parents often linked poor treatment to their ethnicity. Negative experiences sometimes led parents to avoid health care.  Conclusion: Kind treatment is fundamental for trust in healthcare personnel within CHC. This highlights the importance of complying with laws and policies that emphasize equal and kind treatment. The results of this literature review can be used as a basis for reflection and discussion within the units attending to this group.

Introduction: In Sweden, approximately 57,000 people suffer from Healthcare associated infection (HAI) annually, of which half of the infections are estimated to be avoidable. This can lead to consequences such as extended treatment time, increased costs for the patient and increased patient mortality as well as increased care costs. Today, there is a large scientific base on prevention and the cause of HAI from a healthcare perspective. However, there is a lack of evidence regarding patients' experience of having suffered a HAI. Attention to patients' experiences contributes to increased knowledge among healthcare personnel, which can enable improved care that can be adapted to the patient's needs. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of being affected by a healthcare-associated infection. Method: The study has a literature study as a method with a descriptive design and a qualitative approach, which was based on eleven original scientific articles. Result: The analysis of the articles resulted in two categories with four subcategories each. The category An inner perspective of HAI described patients' experiences of HAI on a personal level, where patient experiences of being affected, isolated, limitation, impact on social relationships, new routines and behaviors were identified. The category An external perspective of HAI describes patients' experience of HAI influenced by factors from the environment where experiences in information, communication, care management, finances and the accusation have been identified. Conclusion: Many and different dimensions of experiences emerged throughout the HAI course that affected the quality of life physically, emotionally and socially. Patients' experiences could be traced to various causes that could have been addressed. The result indicated a lack of care management in the form of substandard communication, information, knowledge and hygiene routine. Also a lack of care management regarding person-related care with a lack of awareness that patients had emotional experiences and how these could be responded to. Keywords: Literature study, nursing, patient perspective, healthcare-associated infection, care science / Introduktion: I Sverige drabbas cirka 57 000 personer årligen av en vårdrelaterad infektion (VRI) varav hälften av infektionerna uppskattningsvis kan undvikas. Det kan leda till konsekvenser som förlängd vårdtid, ökade kostnader för patienten och ökad patientdödlighet samt ökade vårdkostnader. Det finns idag ett stort vetenskapligt underlag om prevention och orsak till VRI ur ett vårdperspektiv. Däremot förekommer bristande underlag om patienters upplevelse av att ha drabbats av VRI. Uppmärksamhet av patienters upplevelser och erfarenheter bidrar till ökad kunskap hos vårdpersonal, vilket kan möjliggöra förbättrat omhändertagande och förbättrande åtgärder som kan anpassas till patienternas behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att drabbas av en vårdrelaterad infektion Metod: Studien har litteraturstudie som metod med deskriptiv design och kvalitativ ansats, som baserades på elva vetenskapliga orginalartiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera. Kategorin Ett inre perspektiv av VRI beskrev patienters upplevelser av VRI på det personliga planet där patientupplevelser av att drabbas, isolering, begränsning, påverkan på sociala relationer samt nya rutiner och beteenden identifierats. Kategorin Ett yttre perspektiv av VRI beskriver patienters upplevelse av VRI påverkat av faktorer från omgivningen där upplevelser inom information, kommunikation, vårdhantering, ekonomi samt ansvarsfrågan identifierats.  Slutsats: Det framkom många och olika dimensioner av upplevelser genom hela VRI- förloppet, som påverkat livskvaliteten fysiskt, emotionellt och socialt. Patienters upplevelser kunde härledas till olika orsaker som hade kunnat åtgärdas. Resultatet visade på bristande vårdhantering i form av undermålig kommunikation, information, kunskap och hygienrutin. Även bristande vårdhantering gällande personcentrerad vård med avsaknad av en medvetenhet kring att patienter hade emotionella upplevelser och hur dessa kunde bemötas. Nyckelord: Litteraturstudie, omvårdnad, patientperspektiv, vårdrelaterad infektion, vårdvetenskap

Bakgrund: Ordet stöd kan innebära olika saker och uppfattas på olika sätt av patienter. Sjuksköterskor bör se patienter som unika individer och erbjuda stöd utifrån de individuella behoven som finns hos patienter. Sjuksköterskor bör utgå ifrån att arbeta personcentrerat, för att skilja på behoven hos patienter. Syfte: Syftet för detta examensarbete var att beskriva patienters erfarenheter av stöd ifrån sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie har genomförts och tolv vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i detta examensarbete. Resultat: Två teman kunde identifieras i arbetet, dessa två var kommunikationens betydelse och delaktighetens betydelse. Efter att två teman identifierats skapades fyra subteman. Det framkom att patienter erfor stöd ifrån sjuksköterskor genom att patienter blev lyssnade till, att de fick information, fick medverka i sin egen vård samt bygga upp förtroendefulla relationer. Slutsats: Stöd kan upplevas och erfaras olika utifrån varje enskild individ, det vill säga att alla människor är unika och har olika behov av stöd. Vidare dras slutsatser att stöd i olika kontexter är betydelsefulla för att patienter ska känna sig stöttade. En del patienter beskriver att stöd kunde uppfattas som negativt i olika situationer, därav finns det behov av mer forskning på varför patienter erfor detta stöd negativt. / Background: The word support can mean different things and is perceived in different ways by patients. Nurses should see patients as unique individuals and offer support based on the individual needs of patients. Nurses should start from person-centered work, in order to differentiate between the needs of patients. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of support from nurses. Method: A literature study was used as a method in this degree project and twelve nursing articles were included in this thesis Results: Two themes could be identified in the work, these two were communication and the importance of participation. After two themes were identified, four subthemes were created. It emerged that patients experienced support from nurses through patients being listened to, receiving information, participating in their own care and building caring relationships. Conclusion: Support can be perceived and experienced differently based on everyone, that all people are unique and have different needs for support. Furthermore, conclusions are drawn that support in different contexts is important for patients to feel supported. Some patients describe that support could be perceived as negative in various situations, hence there is a need for more research into why patients experienced this support negatively.

Bakgrund Målet med palliativ omvårdnad är att lindra lidande, främja välbefinnande och ge patienter ökad livskvalitet. Det är sjuksköterskan som har det övergripande ansvaret att se till att dessa delar efterföljs. Tidigare forskning belyser patienters och anhörigas upplevelser av palliativ omvårdnad där det framkommer att flertalet brister finns. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat I analysen framkom tre teman och sju subteman. Första temat, Att erfara känslomässigt engagemang, genererade subteman Meningsfullhet i yrket och Personlig påverkan. Det andra temat, Hinder för god palliativ omvårdnad, genererade subtemanKunskapsbrist och känslan av otillräcklighet och Brister i omvårdnadsarbetet. Tredje temat, Möjligheter för god palliativ omvårdnad, genererade subteman Kunskap i omvårdnadsarbetet, Samarbete i omvårdnadsteamet samt Betydelsen av kommunikation. Slutsats Sjuksköterskor upplevde hinder i den palliativa omvårdnaden genom avsaknad av utbildning inom palliativ omvårdad samt brist i kommunikationen med patienter och derasanhöriga. Även brist på sjuksköterskor upplevdes vilket medförde en känsla av otillräckligheti professionen. Patienter och anhöriga ansåg att sjuksköterskorna var omhändertagande och att omvårdnaden var god, men uppmärksammade även brister i kommunikationen samt atttidsbristen sänkte omvårdnadens kvalitet. / Background The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote well-being and give patients an increased quality of life. The nurse has the overall responsibility to ensure that these parts are being followed. Previous research sheds light on patients’ and relatives’ experiences of palliative care, where a lot of deficiencies appears. Aim To describe nurses’ experiences of palliative care. Method Literature study with descriptive synthesis. Results The analysis revealed three themes and eight subthemes. The first theme, To experience emotional commitment, generated subthemes Meaning in the profession and Personal influence. The second theme, Obstacles to good palliative care, generated subthemes Lack of knowledge and the feeling of inadequacy and Deficiencies in the nursing work. The third theme, Opportunities for good palliative care, generated subthemesKnowledge in nursing, Collaboration in the nursing team and Supportive communication. Conclusion Nurses experienced obstacles in palliative care due to a lack of training in palliative care and a lack of communication with patients and their relatives. There was also a shortage of nurses, which led to a feeling of inadequacy in the profession. Patients and relatives considered that the nurses were caring and that the care was good, but also noticed shortcomings in communication and that the lack of time reduced the quality of care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom där antalet insjuknade ökar för varje år. Att vara ung vuxen med en kronisk sjukdom kan leda till omställningar när det nya självständiga livet och sjukdomen behöver samverka. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med Diabetes mellitus typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Åtta kvalitativa studier granskades enligt Olsson och Sörensens mall för kvalitativa studier. Analysen utfördes med hjälp av Popenoe et al. (2021) analysmodell.  Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Att hantera sin egenvård upplevdes utmanande, rädslor för hypoglykemi gjorde att många misskötte sin diabeteshantering. Att känna sig annorlunda gjorde att strävan efter ett liv utan diabetessjukdomen var stor, där olika hanteringsstrategier hjälpte att successivt bearbeta acceptansen. Slutligen, stöd från anhöriga och närståendes men även från sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Konklusion: Unga vuxna upplevde sig vara i en fas i livet där de ständigt ställs inför nya utmaningar. Att dessutom ha en kronisk sjukdom upplevdes leda till ytterligare utmaningar och omställningar i livet att anpassa sig till. Omvårdnaden inkluderar att främja personens helhet, stödja delaktigheten och hitta strategier för egenvårdshantering. / Background: Type 1 diabetes mellitus is an autoimmune disease where the incidence of diagnosis increases annually. Being a young adult with a chronic disease can lead to readjustment when the new independent life and disease need to cooperate. Aim: To illuminate young adults' experience of living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A qualitative literature study was performed. Database searches were done through CINAHL and PubMed. Eight qualitative studies were reviewed using Olsson and Sorensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis method was accomplished by means of Popenoe et al. (2021) analysis model.  Results: The result was compiled into three main categories and eight subcategories. Manage self-care were perceived as challenging where fear of hypoglycemia led to miss care of diabetes management. To feel different increased the aspire for life without diabetes, where different management strategies were a successive help for acceptance. Finally, support from relatives and healthcare professionals was perceived as meaningful. Conclusion: Young adults experienced a phase in life where they constantly faced new challenges. Having a chronic disease leads to further challenges and readjustments in life to adjust to. Nursing care includes encouraging the person as a whole, supporting participation, and finding strategies for self-care management.

Bakgrund: Anhörigas delaktighet i den palliativa vården förser patienter med viktigt stöd. Situationen kring den döende patienten påverkar anhöriga. Detta bidrar till att anhöriga ställs inför utmaningar i vården. För att kunna möta upplevelserna behövs stöd. Sjuksköterskor kan förse anhöriga med kunskap och stöd för att klara upplevelserna. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av stöd i palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fem subteman. Tema 1) Upplevelse av förståelse inkluderar: Vikten av känslomässigt stöd, Vikten av individanpassat stöd och Vikten av praktiskt stöd visade på hur anhöriga upplevde det stöd de fick och hur väl de kände sig förstådda. Tema 2) Upplevelse av delaktighet inkluderar: Vikten av inkludering och Vikten av kommunikation visade på anhörigas upplevelser av delaktighet för att bibehålla positiva upplevelser av vården. Slutsats: Anhöriga upplevde att en stark vårdrelation var viktig för att öka delaktigheten i vårdandet. Med bra känslomässigt och praktiskt stöd från sjuksköterskorna kände anhöriga lugn och trygghet i den palliativa vården. Utan en stark vårdrelation kände anhöriga att de var i vägen vilket ledde till osäkerhet kring den egna förmågan. Nyckelord: Anhöriga, Upplevelser, Palliativ vård, Stöd, Systematisk litteraturstudie. / Background: Relatives participation in palliative care provides patients with crucial support. The situation surrounding the dying patient (may) affect relatives. This contributes to challenges relatives face during care. Support is needed to accommodate for these experiences. Nurses can provide relatives with knowledge and support to manage these experiences. Aim: The aim was to describe the relatives’ experiences of support in palliative care. Method: A systematic literature study with a qualitative approach according to Evan’s descriptive synthesis. Results: After the analysis, two themes and five subthemes emerged. Theme 1) Experience of understanding includes: The importance of emotional support, The importance of individualized support and The importance of relief showed how relatives experienced the support they received and how well they felt understood. Theme 2) Experience of participation includes: The importance of inclusion and The importance of communication showed relatives' experiences of participation to maintain positive experiences of care. Conclusion: Relatives felt that a strong care relationship was important to increase participation in care. Relatives experienced peace and security in the palliative care with good emotional and practical support from the nurses. However, without a strong caring relationship, relatives felt that they were in the way, which led to uncertainty about their own abilities. Keywords: Experience, Palliative care, Relatives, Support, Systematic literature study.

SAMMANFATTNING Introduktion Mäns våld mot kvinnor har under lång tid varit ett utbrett samhällsproblem. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att identifiera och erbjuda stöd vid våldsutsatthet. Kunskap om bemötande vid våld i nära relation ökar kvinnors benägenhet att berätta om sin utsatthet.  Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvård hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation.  Metod En litteraturstudie med deskriptiv design och en kvalitativ ansats som grundar sig på tio orginalartiklar. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2014-2024 och har analyserats tematiskt. Den teoretiska referensramen i arbetet utgörs av Hildegaard Peplaus interaktionsteori. Huvudresultat Resultatet synliggjorde våldsutsatta kvinnors upplevelser av faktorer som varit stödjande respektive hämmande i vårdens bemötande. Syftet besvarades i huvudkategorierna stödjande och hämmande faktorer, vilka innehöll fem respektive fyra underkategorier. Huvudkategorin stödjande faktorer täckte underkategorierna avlastning, tillit, information, samhörighet och tillgänglighet. Huvudkategorin hämmande faktorer täckte underkategorierna hotad integritet, bristande engagemang, diskriminering samt förminskande och skuldbeläggande.  Slutsats De primära resultaten i studien visade att hämmande faktorer har påverkat kvinnors relation till vården negativt och att stödjande faktorer har påverkat relationen positivt, vilket ökat kvinnors möjlighet att ta emot stöd. Kvinnor har genomgående beskrivit att raka frågor, initiativtagande och individanpassat stöd varit framgångsfaktorer i vårdens bemötande. / ABSTRACT Introduction Men's violence against women has long been a widespread social problem. The healthcare system has a responsibility to identify and offer support in cases of intimate partner violence. Knowledge of how to respond to intimate partner violence increases women's inclination to talk about their vulnerability. The aim The purpose of the literature study was to describe experiences of treatment from healthcare in women who were exposed to intimate partner violence. Method A literature study with descriptive design and qualitative approach based on ten original articles. The included articles had been published between 2014 and 2024 and have been analyzed thematically. The theoretical frame of reference in the work is Hildegaard Peplau's interaction theory.  Results The results showed female victims of intimate partner violence's experiences of supporting as well as inhibiting factors, in the treatment from healthcare. The aim was answered in the main categories supporting and inhibiting factors, which contained five, respectively, four subcategories. The main category supporting factors covered the subcategories unburdening, trust, information, affinity and availability. The main category inhibiting factors covered the subcategories threatened integrity, lack of commitment, discrimination, diminishing, and victim blaming. Conclusion The primary results showed that inhibiting factors have negatively affected women's relationship with healthcare and that supporting factors have positively affected the relationship, increasing women's ability to receive support. Throughout, women have described forward questions, taking initiative, and inividualized support as success factors in the treatment from healthcare.

Poetry often exists as a neglected form within high school English Language Arts classrooms. Whether taught with trepidation or avoided with anxiety, few teachers feel adequately equipped to teach the reading and writing of poetry. This may feel obvious in an era fixed on quantification of one variety or another. How could poetry—that, allegedly, most luxurious of linguistic forms—flourish in the STEM-nutrient-rich soil of contemporary educational priorities? By first charting the historical precedent for today’s poetry pedagogy, then considering why teachers bother to incorporate the form, and, finally, framing the classroom as a site for communal practice and formation, this dissertation works to build a robust sense of poetry’s educational possibilities for student and teacher alike. Relying on qualitative interview conversations with three public high school English Language Arts teachers who lead poetry-rich classrooms, I draw from the fields of English education, practice theory, educational philosophy, and ritual studies to offer a rehabilitated, prismatic conception of the teaching of poetry. Further, this dissertation argues for a definition of poetry teaching as a particular practice that embodies a character of community, quality of inhabitance, and concern with meaning in ways essential for our contemporary educational moment.

I Sverige drabbas omkring 2% av befolkningen av hjärtsvikt, således är det sannolikt att den grundutbildade sjuksköterskan kommer att behöva bemöta samt vårda denna patientgrupp. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom där hjärtats funktion är nedsatt, detta innebär en livslång behandling med ansvar på patienten att följa egenvårdsråd och monitorera sina symtom. För att i bästa mån kunna bedriva god omvårdnad och stödja patienterna i sin hjärtsvikt, krävs det att sjuksköterskan är införstådd i patientens perspektiv. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av hur hjärtsvikt påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats, där litteratursökningen av kvalitativa empiriska studier utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Tolv artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall. En innehållsanalys utfördes enligt Popenoe m.fl. metod för dataanalys av kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Personliga besvär av att leva med hjärtsvikt, Hinder i det dagliga livet samt Strategier för att hantera livet med hjärtsvikt. Patienterna besvärades av fysiska, psykiska samt existentiella besvär. Till följd av besvären blev patienterna begränsade, både kroppsligt, mentalt och socialt, där de kroppsliga och mentala begränsningarna resulterade i att patienterna hamnade i beroendeställning av andra. Slutligen framkom strategier som patienterna hade skapat för att hantera livet med hjärtsvikt. Konklusion: Ur litteraturstudiens resultat kan det påvisas att hjärtsvikt hade påverkan på patienternas dagliga liv. Flera aspekter och dimensioner av patienternas vardag blev påverkade. Om sjuksköterskor får ökad förståelse för patienternas perspektiv av sjukdomen, kan deras professionsutövande utvecklas i positiv riktning. / Circa 2% of the Swedish population suffer from heart failure, therefore there is a possibility that every nurse will at least once need to attend to this patient-group. Heart failure is a chronic condition where the heart function is reduced, this leads to life-long treatment with the patient being responsible for following self-care instructions and monitoring their symptoms. In order to provide the best possible care for patients with heart failure, it is necessary that nurses understand the patient’s perspective of their condition. Aim: The aim of the literature study was to illustrate patients’ experiences of how heart failure affects daily life. Method: The literature study was based on a qualitative study design. The database search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Twelve scientific articles were quality checked according to SBU’s review template. The data analysis was performed using Popenoe’s et al. method for analysing qualitative articles. Results: Three categories and eight subcategories emerged from the data analysis. The main categories were: Personal difficulties due to living with heart failure, Obstacles in daily life and Strategies to cope with living with heart failure. The patients were troubled by physical, psychological and existential difficulties. Because of the difficulties, the patients became hindered in physical, mental and social aspects of life. The physical and mental obstacles resulted in patients becoming dependent on others in their daily life. Finally, the results showed that patients created strategies to cope living with heart failure. Conclusion: The literature study’s result demonstrated that heart failure affects patients’ daily lives. Several aspects and dimensions of the patients’ daily lives were affected. If nurses were to gain a deeper understanding of patients' experiences of heart failure, then their professional practice could develop in a positive direction.