The adoption of Blockchain technology looks promising in many areas. However, it is still a relatively new area of research, and implementations are not entirely free of challenges. This study focuses on the potential benefits of blockchain adoption in the public sector, with the potential to enhance democratic processes. Blockchain technology is, by design, apt at managing several significant challenges regarding communication and security in digital networks. This includes maintaining data integrity, enhancing security and privacy, and to mitigate fraud and manipulation. Possible issues that might arise when applied to the public sector is regarding law and regulation compliance. To cover the current state of the field, an exploratory literature review has been conducted. Among the results are several interesting blockchain projects around the world with emphasis on civic dialogue. Studying possible network architectures it appears that Hyperledger Fabric is the most prominent when it comes to implementations in the public sector. Based on this study, and on input from experts within the field, a proposed model that could be implemented and tested on a smaller scale is presented. The purpose is to record and track expenditures on public sector projects and make them available to the public. / Antagandet av Blockchain-teknik ser lovande ut på många områden. Det är dock fortfarande ett relativt nytt forskningsområde, och implementeringar är inte helt fria från utmaningar. Denna studie fokuserar på de potentiella fördelarna med blockchain-tillämpningar i den offentliga sektorn, och dess potential att förbättra demokratiska processer. Blockchain-tekniken är designad för att hantera flera viktiga utmaningar när det gäller kommunikation och säkerhet i digitala nätverk. Detta inkluderar upprätthållande av dataintegritet, förbättrad säkerhet och integritet för att minska risken för bedrägerier och manipulation. Möjliga problem som kan uppstå när de tillämpas på den offentliga sektorn handlar om efterlevnad av lagar och förordningar. För att täcka fältets nuvarande tillstånd har en undersökande litteraturstudie genomförts. Bland resultaten finns flera intressanta blockchain-projekt runt om i världen med tonvikt på medborgardialog. När man studerar möjliga nätverksarkitekturer verkar det som att Hyperledger Fabric är den mest framträdande när det gäller implementeringar i den offentliga sektorn. Baserat på denna studie och på input från experter inom området presenteras en föreslagen modell som kan implementeras och testas i mindre skala. Syftet är att registrera och spåra utgifter för projekt inom den offentliga sektorn och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Bakgrund: Döendet är naturlig del i livet som berör alla människor. Sjuksköterskor möter döende patienter i vården. Anhöriga beskriver att den döende närstående är i behov av information och närvaro från vårdpersonal. Ibland beskriver anhöriga att vårdpersonal brister i kommunikation och tillgänglighet i den döendes vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter. Metod: Elva artiklar analyserades med kvalitativ metod genom systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Två teman och fem tillhörande subteman framkom. Temat Relationella utmaningar med tre subteman Att samspela med patienter, Att samspela med anhöriga och Att samspela i vårdteamet. Det framkom att det ibland var utmanande för sjuksköterskor att samspela med patienter, anhöriga och andra professioner. Temat Existentiella utmaningar synliggjorde två subteman Att vara närvarande och Att bli personligt påverkad. Det framkom att sjuksköterskor blev påverkade i vården av döende patienter och hade varierande sätt att bearbeta sina emotioner. Slutsats: Sjuksköterskornas samspel med döende patienter, anhöriga och vårdteamet var av betydelse för bemötande. Sjuksköterskornas närvaro främjade trygghet hos döende patienter. Sjuksköterskor blev ofta personligt påverkade av relationen till döende patienter och dess anhöriga som bearbetades genom exempelvis fysisk aktivitet. / Background: Dying is natural and affects all people; nurses will face dying in the care of patients. The relatives' perspective is that the dying person is in need of, among other things, information and the presence of healthcare staff. Relatives sometimes describe that care staff lack communication and accessibility in the dying person's care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients. Method: Eleven articles were analyzed by a qualitative method through systematic literature study with descriptive synthesis. Results: Two themes and five associated sub-themes emerged. The theme Relationship Challenges, which provided three sub-themes: Interacting with patients, Interacting with relatives and Interacting in the care team. It was discovered that it was sometimes challenging for nurses to interact with patients, relatives and other professions. The theme Existential Challenges highlighted two sub-themes Being Present and Being Influenced. Analysis showed that nurses were influenced in the care of dying patients and had varying ways of processing their emotions. The presence of nurses created security for dying patients. Conclusion: The nurses' interaction with dying patients, relatives and the care team was important in meeting their varying needs. The presence of the nurses promoted the safety of dying patients. Nurses' risk of being personally affected by the relationship with dying patients. The personal impact was processed through, for example, physical activity.

Bakgrund: I Europa rapporterar ungefär hälften av arbetstagarna att arbetsstress är ett vanligt problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste åren där hälso- och sjukvården är ett av de mest drabbade yrkena. Stressen påverkar vårdpersonal både fysiskt och psykiskt, vilket i sig äventyrar patientsäkerheten. När våra hanteringsstrategier blir otillräckliga gentemot höga arbetskrav skapas upplevelser av stress. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av arbetsrelaterad stress och stresshantering. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 16 underkategorier. Kategorierna var: ‘organisationsrelaterade stressfaktorer’, ‘individrelaterade stressfaktorer’, ‘patientrelaterade stressfaktorer’, ‘erfarenheter av stressens konsekvenser’ och ‘erfarenheter av stresshantering’. Konklusion: Arbetsrelaterad stress beror till stor del på hälso- och sjukvårdsorganisationens många brister, vilket påverkar vårdpersonal men även vårdkvalitén. Vårdpersonal behöver utveckla sin kunskap kring stresshantering och träna på att använda optimala hanteringsstrategier. Även förbättringsarbete från organisationens sida krävs för att främja vårdpersonals hälsa och därmed förbättra vårdkvalitén. / Background: In Europe, about half of the labour report work-stress to be a common problem. Occupational stress has increased in recent years, with healthcare being one of the most affected professions. Stress affects healthcare professionals both physically and mentally and jeopardizes patient safety. When our management strategies become insufficient with high work demands, experiences of stress are created. Aim: The aim of this literature study was to investigate healthcare professionals' experiences of occupational stress and stress management. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in CINAHL and APA PsycInfo. The analysis process was performed according to Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in 5 categories and 16 subcategories. The categories were: ‘organizational-related stressors’, ‘individual-related stressors’, ‘patient-related stressors’, ‘experiences of the consequences of stress’ and ‘experiences of stress management’. Conclusion: Occupational stress is largely due to the health care organization's many shortcomings, which affect health professionals but also the quality of care. Healthcare professionals need to develop their knowledge about stress management and practice, using optimal management strategies. Improvement work on the part of the organization is also required to promote the health of healthcare professionals and thereby improve the quality of care.

Bakgrund: Svårläkta bensår är symtom på underliggande sjukdom och drabbar cirka två procent av befolkningen. Det är ett plågsamt tillstånd som kräver kontinuerlig omvårdnad under långa perioder.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med svårläkta bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån tio kvalitativa empiriska studier och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Studierna återfanns i CINAHL, PubMed, Scopus och Google scholar. Resultat: Utifrån analysen formades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. ’Förlorad makt över kroppen’: ’Outhärdlig smärta’ och ’Outhärdlig lukt’. ’Förlorad kontroll över livet’: ’En begränsad vardag’, ’Svårt att upprätthålla relationer’ och ’Måsta härda ut’. ’Betydelsen av delaktighet’: ’Svårt att känna tillit’, ’Att känna sig nonchalerad’ och ’Att känna samhörighet’. ’Ständig ovisshet’: ’Att inte veta varför’ och ’Rädsla för framtiden’. Bensåren orsakade ett stort lidande i livets fysiska, psykiska och sociala aspekter.  Konklusion: För att lindra lidandet behöver sjuksköterskor ökad kunskap samt förståelse för att kunna ge en god omvårdnad. Vården måste prioritera denna patientgrupp och omorganisera för en bättre struktur vid diagnostisering, behandling och uppföljning. Det behövs fler interventionsstudier om svårläkta bensår. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are symptoms of underlying disease and affects about two percent of the population. It is an agonizing condition that requires continuous care for long periods.  Aim: The aim was to shed light on adults' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.  Methods: A literature study was conducted based on ten qualitative studies and analyzed with Friberg's five-step model. The studies were found in CINAHL, PubMed, Scopus and Google scholar.  Results: Based on the analysis, four main categories and ten subcategories were formed. ’Lost power over the body’: ’Unbearable pain’ and ’Unbearable odour’. ’Lost control over life’: ’A limited everyday life’, ’Difficult to maintain relationships’ and ’Must endure’. ’The importance of participation’: ’Difficult to feel trust’, ’To feel neglected’ and ’To feel affinity’. ’Constant uncertainty’: ’Not knowing why’ and ’Fear of the future’. The leg ulcers caused great suffering in the physical, psychological and social aspects of life. Conclusion: To ease the suffering, nurses need to increase their understanding and knowledge to provide a good care. The healthcare organization must prioritize this patient group and reorganize for a better structure in diagnosis, treatment and follow-up. More intervention studies are needed about hard-to-heal leg ulcers.

This thesis proposed the idea of oral interpretation of children's literature as a pedagogical tool in the primary classroom. A group interpretation script entitled "The Wonderful World of Dr. Seuss" was compiled for performance in the primary classroom as a viable vehicle for teaching children to understand and appreciate literature. The script was evaluated by qualified teachers in the areas of English, oral interpretation, and elementary education as well as a critical analysis by the author. The thesis concluded that oral communication is necessary in the primary grade and that group interpretation is an exciting way to enhance learning.

Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en vanlig företeelse som kan ha konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Sjuksköterskan har ett ansvar över den farmakologiska omvårdnaden och att stödja patientens följsamhet och adaption, vilket kräver en god relation. Relationen äventyras dock av frustration och fördomar som kan uppstå i sjuksköterskan relaterat till att patienten inte följer behandlingsplanen. En djupare förståelse och öppenhet för patientens erfarenheter, bekymmer och förhållningssätt kan bidra till den ömsesidiga tillit och förståelse som krävs för att bilda en effektiv vårdande relation med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters perspektiv på följsamhet till behandling, med fokus på ordinerad läkemedelsbehandling. Metod: Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter. Resultat: Fynden beskriver en mångfald av perspektiv på följsamhet inklusive de synsätt, erfarenheter och förutsättningar som lägger grunden för hur patienten förhåller sig och beter sig i relation till sin ordinerade läkemedelsbehandling. Fyra teman identifierades; Patienten skapar en förståelse, Att genomgå en läkemedelsbehandling, Människan i sin kontext och Att anpassa sig till sin livssituation. Slutsats: Följsamhet till läkemedelsbehandling involverade flera interagerande ämnen som patienter hade varierande upplevelser av och förhållningssätt till; läkemedel, sjukdom, partnerskap i vården, självbild, världsbild, social identitet, välbefinnande, överlevnad och egenmakt. I samtliga fall var följsamhetsbeslut vägledda av personliga prioriteringar och baserade på de erfarenheter och uppfattningar som är unika för varje person. Följsamt beteende berodde på förmåga, medvetenhet och i viss mån förståelse. Följsamhet till läkemedelsbehandling korrelerade inte alltid med framgångsrik hantering av sjukdom och hälsa. Sjuksköterskor skulle kunna bistå patientens anpassning genom att främja delaktighet, ge goda förutsättningar för ett välgrundat beslutsfattande, och genom att stödja patientens förmåga att leva sitt liv efter sina egna preferenser och prioriteringar. För att uppnå detta är det essentiellt att etablera ett öppensinnat, hänsynsfullt och personcentrerat partnerskap med patienten. / Background: Medication non-adherence is a common phenomenon that can have consequences on an individual, group and societal level. The nurse has a responsibility for the pharmacological care and to support the patient's compliance and adaptation, which requires a good relationship. However, the relationship is jeopardized by frustration and prejudice that may arise in the nurse related to the patient not following the treatmentplan. A deeper understanding and openness to the patient's experiences, concerns and approaches can contribute to the mutual trust and understanding required to form an effective caring relationship with the patient. Aim: The aim of this literature study was to illustrate patients' perspectives on treatment adherence, with a focus on adherence to prescribed medication. Method: Structured literature study with elements of the methodology used for systematic reviews. Results: The findings describe a diversity of perspectives on compliance, including the views, experiences and conditions that lay the foundation for how the patient relates to and behaves around their prescribed medication. Four themes were identified; The patient creates an understanding, To go through pharmacotherapy. The person in their context and To adapt to one’s life situation. Conclusions: Medication adherence involved several interacting topics that patients had varying experiences of and ways of relating to; medication, disease, partnership in healthcare, personal and social identity, worldview, sense of well-being, survival and empowerment. In all cases, adherence decisions were guided by personal priorities and based on experiences and perceptions unique to that person. Adherent behavior depended on ability, awareness and, to some extent, comprehension. Medication adherence did not always correlate with successful management of illness and health. Nurses could assist the patient's adaptation by facilitating participation, providing good conditions for informed decision-making, and by supporting the patient's ability to live their life according to their own preferences and priorities. To achieve this, it is essential to establish an open-minded, considerate and person-centered partnership with the patient.

Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Bakgrund Amning är en global folkhälsofråga som kan öka hälsan hos både barn och mödrar. WHO har som mål att amningsfrekvensen ska öka men statistiken visar på att amningsfrekvensen minskar. Det finns många fördelar med amning men även många svårigheter som skapar hinder för mödrar att kunna amma. Att amma har historiskt sett varit relaterat till att vara en fungerande kvinna och att inte kunna nå detta kan skapa känslor av skuld och skam. Barnhälsovårdssjuksköterskan som träffar mödrar efter förlossningen har en betydande funktion i sitt omvårdnadsarbete med att stödja modern i amningen och att ge det individuella stöd som behövs. Syfte Syftet med studien var att identifiera och syntetisera mödrars erfarenheter av barnhälsovårdssjuksköterskans stöd vid amning. Metod Studien är en kvalitativ litteraturstudie med Evans (2002) beskrivning av tolkande datasyntes som metod.Resultat Resultatet innehåller tre teman och sex subteman. Att stödet var bekräftande var av betydelse och det framkom att mödrar kände krav att upprätthålla amningen samt att det var viktigt att få stöd i valet att antingen amma eller inte. Mödrar hade erfarenheter av att den information som de fick var bristande samt att de fick motstridiga råd, vilket visade på betydelsen av informativt stöd. Betydelsen av ett individanpassat stöd visade sig genom ett behov av att bli sedd och att stödet fanns tillgängligt för mödrarna. Slutsats Hur BHV-sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet stödjer mödrar i amningen är av vikt,då ett bristande stöd kan leda till negativa känslor såsom att ha krav på sig, att inte bli hörd eller bristande förtroende. BHV-sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete arbeta individanpassat och evidensbaserat gällande amningsstöd, vilket en del mödrar har erfarenheter av och andra inte. / Background Breastfeeding is a global public health issue that can enhance the health of both children and mothers. The World Health Organization’s (WHO) goal is to promote and increase the frequency of breastfeeding, yet the statistics indicate a decline in breastfeeding rates. There are numerous benefits associated with breastfeeding, as well as several challenges that create barriers for mothers to breastfeed. Historically, breastfeeding has been associated with women's functionality, and the inability to achieve this can evoke feelings of guilt and shame. The child health nurse, who attends to mothers after childbirth, plays a crucial role in supporting breastfeeding and providing the necessary individualized support.Aim The aim of this study was to identify and synthesize mothers´ experiences of the child health nurse´s support in breastfeeding. Method The study is a qualitative literature study with Evans (2002) description of interpretive data synthesis as a method. Results The result includes three themes and six subthemes. It was important that the support was confirmatory and it appeared that mothers felt a pressure to maintain breastfeeding. It was also important to be supported in the choice to breastfeed or not. Mothers experienced that thegiven information was deficient and they got contradictory advice, which showed the importance of informative support. The meaning of individual support was demonstrated through a need to be seen and that the support was available to the mothers. Conclusion How the child health nurse supports mothers in breastfeeding is important, as a lack of support can lead to negative feelings such as pressure, not being heard or a lack of trust. In nursing, the child health nurse should work individually and evidence-based regarding breastfeeding support, which some mothers have experience with and others do not.

Alla former av eutanasi är olagligt i Sverige, däremot väljer allt fler länder att framföra ett mer liberalt perspektiv av det och legalisera det. I sjuksköterskans profession och arbete ingår det att bemöta patienter som har en dödsönskan och efterfrågar eutanasi. Av den anledningen var det av vikt att kunna klarlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt kring fenomenet i de länder som eutanasi utförs. Arbetets syfte var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med patienter som uttrycker önskan om eutanasi. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultaten av tio vetenskapliga artiklar sammanställdes. Datamaterialet analyserades utifrån Fribergs modell. I resultatet redovisades teman som påvisade att det var en emotionell och transformativ upplevelse att delta vid eutanasi, vissa sjuksköterskor upplevde en påtaglig psykisk påverkan av lidandet. Det åskådliggjordes även att religion och kultur hade en inverkan på sjuksköterskans förhållningssätt samt människor utanför vården ex. Familj och samhälle. Det förklarades hur betydelsefullt det var med kommunikation, samarbete och att organisationen samt lagen skapade tydliga riktlinjer att förhålla sig till. I diskussionen lyftes det fram både negativa och positiva aspekter av eutanasi, där sjuksköterskan kunde påverkas av olika faktorer. Etisk stress och maktlöshet var känslor som kunde uppstå hos sjuksköterskan vid bemötande av eutanasi. På liknande sätt stärktes även sjuksköterskan i sin yrkesroll, vilket gjorde det till ett komplext och känsloladdat ämne. / All forms of euthanasia are illegal in Sweden, despite that more countries are deciding to form a more liberal perspective on it and legalise it. Because the nurse plays a central part in the euthanasia process there's a relevance in bringing attention to the phenomenon since it is a complex and emotionally charged subject. Consequently, there is a need for extended knowledge about what factors affect the nurse’s approach towards the phenomenon. Therefore, the aim of this study is to highlight nurse’s approach to euthanasia. The method used for this study is a qualitative literature review based on the results of 11 scientific articles. The contents of the articles were analysed according to Friberg’s analysis model. The results of the analysis are presented in 3 base themes and 6 sub-themes. "Nurse's approach towards participation in euthanasia" highlights how the nurse's experience of participation was transcending and emotional, and some nurses experienced a tangible psychological impact caused by the suffering. "Factors that affect a nurse's approach" shows that religion and culture as well as people outside of healthcare, for example family and society, have an effect on the nurse's approach. "Collaboration in healthcare" explains how important communication and teamwork is, besides that the organisation and the law create clear guidelines. The uncertainty among these factors affects the nurses approach towards euthanasia, often in a negative way. In conclusion, euthanasia is a complex and emotional subject that creates ethical and moral dilemmas for nurse's, dilemmas that will never be discussed enough. Plenty of the nurses described how they often feel uncertain about the subject euthanasia and a clearer communication is important in the euthanasia process.

Introduktion: Tidigt debuterande demenssjukdom (TDD) innebär att symtomen på demens debuterat innan 65 års ålder och är ovanligare än den geriatriska demensen. Dessa patienter och deras anhöriga möter andra utmaningar i vardagen än äldre patienter och deras anhöriga, med tanke på deras sociala roller i mitten av livet. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de anhörigas upplevelser för att kunna ge ett tillräckligt stöd till dem, då tidigare studier vittnar om att stödet är bristfälligt. Syfte: Att beskriva vuxna anhörigas upplevelse av att ha en närstående som fått en demensdiagnos med tidig debut.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 13 originalstudier med kvalitativ ansats publicerade i PubMed. Resultat: De kategorier som framkom genom resultatanalysen var oro och kunskapsbrist relaterat till diagnosen, upplevelser av det nya vardagslivet, förändrade roller, den anhörigas fritid och jobb, ensamhet och stigma samt sorgeprocesser. De anhöriga upplevde främst negativa aspekter av att ha en närstående med TDD, däribland en ansträngd tid innan diagnos på grund av oförklarliga personlighetsförändringar, frustration, skuldkänslor, vårdarrollen, inskränkt fritid, social isolering, nedstämdhet men även vissa positiva erfarenheter framkom. Slutsats: Anhöriga till personer med TDD upplevde negativa känslor, förändringar samt hinder i livet kopplat till den tidiga demensdiagnosen. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa upplevelser för att kunna ge de anhöriga rätt stöd. / Introduction: Early onset dementia (TDD) implies a debut of symptoms before the age of 65 and is less common than the geriatric type. These patients and their families face different challenges in everyday life then the older patients and their families, hence their midlife social roles. As a nurse it is of importance to understand the experience of families to be able to offer enough support, since recent studies indicate there is a lack of support.      Purpose: To describe adult family members’ experiences of having a relative with early onset dementia. Method: Literature review with a descriptive design based on 13 primary research studies with a qualitative approach published in PubMed. Result: The categories that emerged through the analysis of the result was anxiety and a lack of knowledge related to the diagnosis, experiences of the new everyday life, changed roles, the family members recreational activities and occupation, loneliness and stigma as well as grieving processes. The family members mostly experienced negative aspects of having a relative with early onset dementia including a hard time before the diagnoses because of the unaccounted changes in behavior, frustration, guilt, the caring role, restricted recreational activities, social isolation, dejection but some positive experiences did appear Conclusion: Family members to relatives with early onset dementia experience negative feelings, changes and obstacles in life related to the early diagnosis of dementia. It is of great importance for the nurse to be aware of these experiences, to be able to provide the families with correct support.