Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring och förbättring av livskvalité för patienter i livets slutskede samt deras familjer. Då ett barn blir sjukt påverkas alla familjemedlemmar. Familjefokuserad omvårdnad baseras på god relation mellan vårdpersonal och familjemedlemmar och eftersträvar förbättra hela familjens mående. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av när ett barn vårdas palliativt. Metod: En litteraturanalys utfördes. Sökning gjordes i Cinahl databas. Nio artiklar inkluderades efter granskning enligt Olsson och Sörensen (2011). Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) femstegsmodell för analys av artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier (leva med sjukdomen, deltagande i vård och omvårdnad, relationer förändras). Resultaten visade hur familjer upplever vården samt livet i helhet när barn behandlas palliativt. Konklusion: Hela familjer påverkades känslomässigt, fysiskt, ekonomiskt. De upplevde skuld, osäkerhet och sorg. Det viktigaste för familjer var att vårda det sjuka barnet. Relationer utanför familjerna åsidosattes. Föräldrar spenderade mycket tid med barnet och hade inte tid för syskon eller varandra. Samtliga familjemedlemmar var i behov av professionell hjälp under hela vårdperioden. Studien strävade bidra till ökad förståelse av familjesituationen hos familjer där ett barn behandlas palliativt. / Background: Palliative care focuses on improving quality of life for patients and families in the end-of-life. When a child is ill all family members are affected. Family-focused nursing is based on good relations between healthcare professionals and family to improve the whole family wellbeing. Aim: To show families experiences when child receives palliative care. Method: A literature analysis was performed. Searches were made in the Cinahl database. Nine articles were included after grading according to Olsson and Sörensen (2011). Analyzes were conducted based on Friberg's (2017) five-step model. Results: The analysis resulted in three categories (living with the disease, participation in care, changed relations). The results show families’ experiences of care but also life as a whole. Conclusion: Family members are affected emotionally and physically. They experienced guilt and uncertainty. The care of the child was most important. Relationships outside the families were ignored. Parents spent a lot of time with the child and didn't have enough time for siblings. Families were in need of professional help through the period. The study seeks to contribute an increased understanding of the family situation in families where a child receives palliative care.

Bakgrund: Bröstcancer är globalt den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor. En av de kirurgiska behandlingarna är mastektomi, där kvinnans ena eller båda bröst avlägsnas. Tidigare forskning har visat att kvinnor som genomgått en mastektomi har en sämre kroppsuppfattning än vid andra kirurgiska behandlingar mot bröstcancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av mastektomi, med fokus på kroppsuppfattning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Efter databassökningar identifierades nio artiklar till resultatet. Dessa artiklar granskades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade tre kategorier: Att hantera en förändrad identitet, Bröstets betydelse för kvinnan samt Sexualitet och relationer. Även nio underkategorier identifierades som belyser hur kvinnans identitet, femininitet och sexualitet påverkas av den förändrade kroppsuppfattningen. Konklusion: En mastektomerad kvinnas förändrade kroppsuppfattning påverkar hennes identitet, sexualitet och femininitet. Dessa förändringar är komplexa och individuella och påverkas av normer samt relationer till andra. Inom sjuksköterskeprofessionen behövs en ökad medvetenhet om dessa förändringar och hur individuella de är, detta för att ge bättre stöd och bemötande till dessa kvinnor. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women. Mastectomy is surgical treatment in which one or both breasts are removed. Previous research has shown that women who have had a mastectomy have a more negative body image than women who have had other surgical treatments. Aim: The aim of this literature study was to shed light on women with breast cancer´s experiences of mastectomy, with focus on body image.  Methods: A literature study with a qualitative approach was conducted. Nine articles were identified through database searches and were analyzed and reviewed through thematic content analysis. Results: Three categories where identified: Dealing with a changed identity, The importance of the breast for women and Sexuality and relationships. Nine subcategories were identified which shed lights to how the changed body image affects the identity, femininity and sexuality.  Conclusion: The changes in women´s body image are also affected by and linked to external norms and relationships. There is a need for increased awareness among the nursing profession about these changed perceptions and their individual and complex character. This is needed to approach and support these women in the best possible way.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är progredierande sjukdom som drabbar nervcellerna vilka styr muskulaturen med koldioxidnarkos vilket är den vanligast dödsorsaken inom tre till fem år. Det är vanligt att anhöriga agerar vårdare till den sjuke vilket kan leda till ökad stress och börda för anhörigvårdaren.   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående med ALS.Metod:Kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar från databaserna; PubMed, CINAHL, PsyHub, Web of Science som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman identifierades samt ten subteman. Framtagna huvudteman var; Omvälvande Känslor, Att förändras i sin roll samt Strategier för att orka. Slutsats: Anhörigvårdare till närstående med ALS upplevde ständigt nya problem, ökad börda och fler uppoffringar. Förhållandet till den sjuke förändrades när relationen gick från anhörig till vårdare och känslan av normalitet blev svår att upprätthålla. Upplevelserna av extern vårdpersonal var splittrad med både goda och sämre erfarenheter. Familjecentrerat förhållningsätt bör användas inom vården för att anhörigvårdares behov ska mötas. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurodegenerative neuromuscular disease affecting the motor neurons with eventual death due to respiratory failure within three to five years. It is common for family members or friends to nurse patients which can lead to increased stress and burden for the family carers.   Aim: The aim of this study was to describe family carers experiences of caring for a relative with ALS.Methods:Qualitative literature study of ten scientific papers taken from four databases; “PubMed”, “CINAHL”, PsyHub” and “Web of Science”. These were analysed using Fribergs five step model. Results: 3 main themes were identified alongside 10 subthemes. The main themes consisted of; Turbulent Emotions, The change in one’s role, Strategies to manage.  Conclusion: Family carers with relatives inflicted with ALS experienced increased burden of new responsibilities, increased strain, and forfeiture of one’s normality. The relationship with the afflicted individual changed from family member/friend to carer. Family carers found that the quality of care given by external care staff was inconsistent. Family focus care needs to be more prevalent to meet the needs of family carers.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen anhöriga till patienter i livets slutskede. Bemötandet är centralt i omvårdnaden och påverkar vårdupplevelsen. Varje person ska bemötas som en individ vilket kan vara utmanande. Eftersom sjuksköterskor ses som omvårdnadsexperter är det väsentligt att lyfta sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och analys utifrån kvalitativ ansats. Resultat: Två teman. I temat Skapandet av en god relation hittades subteman: ”Att erbjuda stöd och involvering i vårdandet” samt ”Att ha en god kommunikation”. Finnas som psykologiskt stöd, att se varje individ och förbereda anhöriga för dödsfallet belystes. Kommunikation beskrevs central. Bristande kommunikation kunde leda till obehagliga situationer. I temat Professionella utmaningar framkom subteman: ”Att involveras känslomässigt” samt ”Att känna sig otillräcklig”. Det var psykiskt påfrestande att vårda palliativt, erfarenheten ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna uttryckte utmaning att hantera sörjande anhöriga och behov av utbildning. Slutsats: Anhöriga involverades i vården och sjuksköterskorna belyste vikten av pålitlighet och kommunikation. Sjuksköterskorna blev ibland konfliktlösare. Maktlöshet, frustration och sorg beskrevs men att vårda palliativt var ett privilegium. / Background: Nurses meet relatives of patients in end-of-life care daily. The treatment’s central to nursing and affects the care-experience. Each person must be treated as an individual, which can be challenging. Since nurses are nursing experts, it’s essential to highlight nurses’ experience with relatives. Aim: To describe nurses' experiences of treating relatives of patients in end-of-life care. Method: A systematic literature study with a descriptive data synthesis. Result: The theme Creating a good relationship, found two sub-themes: “Offering support and involvement in care” and “The importance of communication”. Being a psychological support, seeing every individual and preparing relatives for the coming death was highlighted. Communication was described centrally as lack of communication could lead to unpleasant situations. The theme Professional challenges emerged two sub-themes: “Being emotionally involved” and “Feeling inadequate”. It was psychologically stressful to work in palliative care, but the experience led to personal and professional development. It was challenging to handle grieving relatives and nurses needed further education. Conclusion: The nurses involved relatives in the care and highlighted the importance of reliability and straightforward communication. Powerlessness, frustration and grief was described but also a privilege to provide palliative care.

Bakgrund: I världen insjuknar cirka 10 miljoner människor årligen i demenssjukdom. Demenssjukdom orsakar en gradvis försämring av den kognitiva förmågan och medför behov som kan vara svåra att möta. Personcentrerad vård syftar till att göra personen delaktig i vårdandet och det innebär att ta del av personens livsberättelse, intressen och värderingar. Inom demensvården bör utgångspunkten vara personcentrerad och enligt lag har vårdpersonal en skyldighet att vård ska ges med respekt för människors lika värde. Personer med demenssjukdom och anhöriga beskriver betydelsen av personcentrerad vård och omständigheter som försvårar tillämpningen av personcentrerad vård som arbetssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Två teman och fem underteman framkom. Tema: Betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen med undertema: att skapa en relation, att ta del av livsberättelsen och att se individen. Tema: Omständigheter som försvårar personcentrerad vård med undertema: att sakna möjligheter och att sakna kunskap. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen genom att tillämpa personcentrerad vård som arbetssätt. De beskrev även försvårande omständigheter som påverkar tillämpningen av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. / Background: Every year becomes around 10 million people in the world affected by dementia. Dementia causes a gradual deterioration of cognitive ability which causes needs that can be difficult to meet. Person-centered care aims to make the person involved and that means taking part of the person's life story, interests, and values. The starting point in dementia care should be person-centered. According to law, healthcare personnel have an obligation that care should be given with respect for people's equal value. People with dementia and relatives describe the importance of person-centered care and circumstances that make the application of person-centered care more difficult. Aim: To describe the experiences of caregivers in person-centered care in the care of people with dementia. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: Two themes and five subthemes emerged. Theme: The importance of getting to know the person behind the disease with subthemes: to create a relationship, to share the life story and to see the individual. Theme: Circumstances that make it more difficult for person-centered care with subthemes: to lack opportunities and to lack knowledge. Conclusion: Caregivers described that person-centered care is important for getting to know the person behind the disease by applying person-centered care as a way of working. They also described aggravating circumstances that affect the application of person-centered care of people with dementia.

This exploratory, qualitative research explored the extent that course syllabi in the Departments of English in 13 public and 9 private universities in Taiwan reflect the inclusion of syllabus components to promote learning as recommended in the literature in the United States. Research questions included: what components can be inferred from the literature in the U.S. for the recommended components of a course syllabus, for the components for a learning-centered syllabus, and for a model to analyze Bloom's cognitive level of learning? And when these are applied to analyze course syllabi in English courses, are syllabi in these universities congruent with the models? The research identified and analyzed 235 course syllabi from the core courses listed online at these universities. The findings indicated that these syllabi are highly congruent with the syllabus components template; 68% of the syllabi included seven or more of the ten components. Additionally, these syllabi reflect medium congruency with the learning-centered syllabus template. Verbs used in objectives and learning outcomes in different English courses indicate different levels of cognitive learning goals as identified by Bloom's cognitive domain. Additional findings indicate that there was no difference in inclusion of components based on where faculty earned their doctoral degree. This research assumed similarities between higher education in Taiwan and the U.S., conclusions indicate that the course syllabi in Departments of English in Taiwan are congruent with the models recommended in the literature in the U.S.

This essay examines the concept of memory through a literature study of articles in three prominent archival journals. The aim of the study is to investigate if, and in that case how, the concept of memory is made visible in relation to archives as an institution and collection in three archival journals. The three archival journals that are under examination are Archival Science, American Archivist and Archivaria, with articles published between the years of 2013 to 2020. My study follows the previous research of Trond Jacobsen, Ricardo L. Punzalan and Margaret L. Hedstrom in the 2013 article Invoking ‘‘collective memory’’: mapping the emergence of a concept in archival science. My essay examines the seven following years; 2013-2020. This essay aims to provide a broader view of memory in archival science as it focuses on the concept of memory instead of “collective memory”. Three themes are found and examined; memory and identity, remembering and forgetting, and the archivist’s role in the establishment of memory. Assmann (2006; 2011) uses four different memory formations to illustrate the complexity of the concept. Jimerson (2009) also gives the study a theoretical framework by explaining the power structure and the relationship between the archivist and the concept of memory. The results show that the concept of memory is complex and that there are multiple definitions and understandings of memory. To use a universal definition of the concept of memory is problematic because of it’s multiple understandings. This thesis agrees with the articles examined in that we need interdisciplinary views on how the concept of memory is made visible in relation to archives as an institution and collection, and that archivists need broader tools of how to understand and problematize the concept of memory.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar ungefär 0,3 – 1 % av världens population. Sjukdomen orsakar stort lidande och minskad livskvalitet hos den enskilde individen. Att synliggöra individens livserfarenheter av RA ger vårdpersonal bättre förutsättningar till att ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av att leva med reumatoid artrit.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie. För att identifiera relevanta artiklar har databaserna Cinahl och PubMed använts. Studien baseras på 11 artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Fyra kategorier med 11 subkategorier identifierades (1) Att uppleva livsbegräsningar, (2) Att hitta sig själv, (3) Att finna mening och balans i livet och (4) Att möta andra – privat och offentligt.   Konklusion: Resultatet belyser vilka djupgående effekter diagnosen RA har på individens alla aspekter i livet. RA tvingar individen till självreflektion, försöka återfå mening och balans i tillvaron samt till att omdefiniera sociala roller både privat och offentligt. Studiens resultat kan bli ett viktigt redskap i den personcentrerade vården. Framtida studier inom ämnesområdet kan utgå från sjuksköterskans perspektiv i mötet med individen med RA. / Background: Rheumatoid arthritis is a chronic autoimmune disease affecting 0,3 - 1 % of the world's population and causes great suffering and reduced quality of life. By recognizing the experiences of individuals affected by RA, healthcare professionals can provide an effective personalised approach.  Aim: To enlighten people's experiences of living with rheumatoid arthritis.  Methods: A qualitative literature study. We used a systematic search of two electronic databases Cinahl and PubMed. The study is based on 11 articles that were analysed using Friberg's five-step model.  Results: We identified four categories, with 11 subcategories, (1) To experience life limitations (2) To redefine yourself (3) Finding meaning and balance in life and (4) To meet others – in private and public.  Conclusion: The result highlights the effect that rheumatoid arthritis has on all aspects of the individual's life. RA forces the individual to self-reflect, to regain a sense of purpose and to redefine social roles. The result of the study can be an important tool in the personalised approach. Future studies could focus on the nurse's perspective in their encounters with individuals affected by RA.

No description available.

The adoption of Blockchain technology looks promising in many areas. However, it is still a relatively new area of research, and implementations are not entirely free of challenges. This study focuses on the potential benefits of blockchain adoption in the public sector, with the potential to enhance democratic processes. Blockchain technology is, by design, apt at managing several significant challenges regarding communication and security in digital networks. This includes maintaining data integrity, enhancing security and privacy, and to mitigate fraud and manipulation. Possible issues that might arise when applied to the public sector is regarding law and regulation compliance. To cover the current state of the field, an exploratory literature review has been conducted. Among the results are several interesting blockchain projects around the world with emphasis on civic dialogue. Studying possible network architectures it appears that Hyperledger Fabric is the most prominent when it comes to implementations in the public sector. Based on this study, and on input from experts within the field, a proposed model that could be implemented and tested on a smaller scale is presented. The purpose is to record and track expenditures on public sector projects and make them available to the public. / Antagandet av Blockchain-teknik ser lovande ut på många områden. Det är dock fortfarande ett relativt nytt forskningsområde, och implementeringar är inte helt fria från utmaningar. Denna studie fokuserar på de potentiella fördelarna med blockchain-tillämpningar i den offentliga sektorn, och dess potential att förbättra demokratiska processer. Blockchain-tekniken är designad för att hantera flera viktiga utmaningar när det gäller kommunikation och säkerhet i digitala nätverk. Detta inkluderar upprätthållande av dataintegritet, förbättrad säkerhet och integritet för att minska risken för bedrägerier och manipulation. Möjliga problem som kan uppstå när de tillämpas på den offentliga sektorn handlar om efterlevnad av lagar och förordningar. För att täcka fältets nuvarande tillstånd har en undersökande litteraturstudie genomförts. Bland resultaten finns flera intressanta blockchain-projekt runt om i världen med tonvikt på medborgardialog. När man studerar möjliga nätverksarkitekturer verkar det som att Hyperledger Fabric är den mest framträdande när det gäller implementeringar i den offentliga sektorn. Baserat på denna studie och på input från experter inom området presenteras en föreslagen modell som kan implementeras och testas i mindre skala. Syftet är att registrera och spåra utgifter för projekt inom den offentliga sektorn och göra dem tillgängliga för allmänheten.