This project begins by looking at kindergarten from a historical perspective. It reviews research relating to all-day kindergarten and half-day kindergarten programs. It demonstrates that increased instructional time is beneficial especially for those low-achieving or disadvantaged students.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar att ge patienter med obotlig sjukdom ett värdigt slut i livets slutskede. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga kan uppleva bristande kunskap och engagemang från sjuksköterskor för att kunna tillgodose behov både hos patienter och anhöriga. Det kan även upplevas att omvårdnaden och kommunikationen med patienter och anhöriga är bristfällig och ibland uteblir. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat: Det har framkommit att sjuksköterskor kunde behöva ha kunskap och erfarenheter för att hjälpa patienter och deras anhöriga. Sjuksköterskor kunde ha strategier för att hantera sina och patienters existentiella frågor. Kommunikationen är viktig i mötet med patienter och anhöriga. Slutsatser: Sjuksköterskor beskriver att det är viktigt att ha erfarenhet och att se människan och inte bara sjukdomen. Kollegialt stöd är viktigt för sjuksköterskor för att orka med arbetet inom palliativ vård. God kommunikation är viktigt för att bygga upp relationer med patienter och dennes anhöriga. Sjuksköterskor behöver kunskap och kompetens för att hantera sina egna och patienters existentiella frågor. / Background: Palliative care involves giving patients with incurable illnesses a dignified end of life. Previous research shows that patients and relatives experience a lack of knowledge and commitment from nurses in meeting the needs of both patients and the patient’s relatives. They further felt that the nursing and communication with patients and relatives was inadequate sometimes absent. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients near the end of life in palliative care. Method: A qualitative literature study, based on Evans’ descriptive synthesis. Results: It has become clear that nurses need to have knowledge and experience in order to be able to help patients and their relatives. Nurses need strategies to deal with their own and their patients’ existential questions. Communication is of great importance when meeting patients and their relatives. Conclusions: Nurses describe the importance of being experienced and seeing the human and not just the disease. Support from colleagues is important for nurses in coping with their work in palliative care. Good communication is important for building relationships with patients and their relatives. Nurses need the knowledge and skills to deal with their own and their patients’ existential questions.

Bakgrund Ätstörningar är idag vanligt förekommande och betraktas som ett betydande hälsoproblem. Uppskattningsvis lider tio procent av unga kvinnor av någon form av ätstörning. Ätstörningar kännetecknas av att relationen till och synen på mat blivit osund och har ofta ett långdraget sjukdomsförlopp med såväl medicinska som psykologiska komplikationer. Anorexia nervosa är den mest efterforskade typen av ätstörning och den psykiska sjukdom med starkast koppling till förtida död. Behandlingen utförs i multiprofessionella team där sjuksköterskans specifika kompetens och ansvarsområde är evidens- och personcentrerad omvårdnad. I dagsläget saknas nationella riktlinjer för behandling av ätstörningar även om det finns specialiserad ätstörningsvård. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter diagnostiserade med anorexia nervosa upplever omvårdnad och behandling. Metod Den metod som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. En sammanställningav relevant befintlig forskning gjordes för att undersöka patienters upplevelser av vården vid anorexia nervosa. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna PubMed ochCinahl. En integrerad analys genomfördes och det insamlade materialet presenterades i olika kategorier. Resultat  Tre övergripande kategorier som belyste patienters upplevelser av behandling, behandlare och vårdmötet identifierades. Skapandet av behandlingsallians och patientens möjlighet att påverka behandlingen belystes i flera studier och beskrevs påverka behandlingsutfallet positivt. Flera studier beskrev även behandlarens karaktärsdrag och beteenden samt hur dessa kunde påverka såväl behandling som alliansskapandet. Resultatet kopplades till KASAM då flera möjligheter att stärka patientens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet beskrivs. Slutsats Det finns ingen entydig faktor som främjar behandlingen vid anorexia nervosa, snarare samverkar ett flertal faktorer i behandlingen. Med mer omfattande kunskap om dessa faktorer kan behandlaren med större framgång stötta patienter i sitt tillfrisknande. / Background Eating disorders are common today and are considered a significant health problem. An estimated ten percent of young women suffer from some form of eating disorder. Eating disorders are characterized by the relationship to and view of food becoming unhealthy and often has a long course of illness with both medical and psychological complications. Anorexia nervosa is the most researched type of eating disorder and the mental illness with the strongest link to premature death. The treatment is performed in multi-professional teams where the nurse's specific competence and area of responsibility is evidence- and person-centered nursing. At present, there are no national guidelines for the treatment of eating disorders, even though there is specialized care for eating disorders. Aim The aim was to explore how patients diagnosed with anorexia nervosa perceive care and treatment. Method The method used was a non-systematic literature study. A compilation of existing, relevant research was made with the aim of studying the care that patients with anorexia nervosa receive. Searches for scientific articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl. An integrated analysis was implemented and the gathered material was presented in categories. Results Three main categories emerged that highlighted the patients experiences of the treatment, the caregiver and the encounter with care. The formation of treatment alliances and the patient’s ability to influence the treatment was highlighted in multiple studies and was described as having a positive effect on the treatment outcome. Several studies also described the caregiver’s characteristics and behaviors, as well as how these might affect the treatment as well as the formation of alliances. The result is linked to SOC, as several opportunities to increase the patient’s sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability are described. Conclusions There is no unequivocal factor which improves anorexia nervosa treatment, rather a number of interacting factors in the treatment. With more extensive knowledge of these factors, the caregiver can more successfully support patients in their recovery.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är en folksjukdom som kan leda till för tidig död och sänkt livskvalitet. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, så också i Sverige. I Sverige skall alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt erbjudas eftervård i ett eftervårdsprogram enligt Nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes enligt analysmodell av Friberg. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen utformades tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som bildades var; Känslomässig upplevelse, Upplevelse och hantering av livsstilsförändringar samt Underlättande och hindrande erfarenheter av eftervårdsprogrammet.   Konklusion: Ett eftervårdsprogram vid en hjärtinfarkt är viktigt med avseende på patientens möjlighet att återfå god livskvalité och minska risken för en ny hjärtinfarkt. För den enskilda individens framgång i återhämtningen behövs ett bra samarbete mellan patienten och olika professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast, men även god kommunikation, flexibilitet i programmet och lyhördhet från professionell personal. Kontinuerliga gruppträffar och stöd från andra deltagare, familj, vänner och arbetskamrater är av stor betydelse för en framgångsrik rehabilitering, liksom stöd och information till anhöriga. / Background: Ischemic heart disease is a disease that may lead to early death and lowered quality of life. Cardiovascular diseases are the most common cause of death in the world, so also in Sweden. All patient’s who have experienced a myocardial infarction in Sweden shall be offered to participate in a cardiac rehabilitation program according to National guidelines.   Aim: The purpose of the study was to illuminate how patients who have participated in a rehabilitation program - experienced life after a myocardial infarction.  Methods: A literature study was implemented based on eight articles and the results from each article were reviewed, analysed and compiled by using an analysis model by Friberg. The articles were searched in the databases Cinahl and PubMed.  Result: Based on our analysis, three categories with subcategories were designed. We found the categories: Emotional experience, the appraisal of lifestyle changes, and Facilitating and obstructive experiences of the rehabilitation program.  Conclusion: A cardiac rehabilitation program is important considering the patient’s possibility of regaining a good quality of life and reducing the risk of a new myocardial infarction. To successfully recover, it is necessary to cooperate between the patient and professional healthcare as nurse, doctor, psychologist, dietitian and physiotherapist. So also good communication, flexibility within the program and responsiveness from the professions. Furthermore, continuity of meetings and support from other participants, family, friends and colleagues is of great significance for successful rehabilitation, support and information to family members.

Bakgrund: I Sverige kan man nå legitimerade sjuksköterskor per telefon via 1177 och via vårdcentraler. Genom telefonrådgivning utför sjuksköterskor adekvata och välgrundade omvårdnadsbedömningar. Uppringaren vägleds utifrån samtalet till lämplig vårdnivå. Telefonsjuksköterskor upplever att telefonrådgivning är stressigt och att det är svårt att göra bedömningar via telefon.  Syfte: Att studera uppringarens syn på telefonrådgivning enligt vetenskaplig litteratur.  Metod: Deskriptiv litteraturstudie med en induktiv ansats och mixad metod. Totalt inkluderades 15 artiklar. Resultatet redovisades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Tre teman framträdde, samtalskvalitet, kvalificerad rådgivning och mottagandet. Uppringare upplevde att det kunde vara svårt att uttrycka sig, de uppskattade ett gott bemötande och ville känna att de blev förstådda av telefonsjuksköterskor samt att de själva ville förstå rådgivningen som erhölls. Uppringare uppskattade att få samtala med en kunnig telefonsjuksköterska. Uppringare skattar väntetider, tillgängligheten och ett gott bemötande från telefonsjuksköterskor högt. Även rådgivningen påverkar uppringares tillfredsställelse.  Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning att säkerställa att uppringare har förstått den informationen som lämnats ut och de behöver vara medvetna om hur de ska bemöta uppringare. Att organisationer inom hälso- och sjukvården utformar en arbetsmiljö som är fungerande för telefonsjuksköterskor och genomför regelbundna utbildningar i kommunikation, med syfte att säkerställa goda möjligheter att tillmötesgå uppringare och därmed öka patientsäkerheten. / Background: In Sweden you can reach licensed nurses by telephone through 1177 and through healthcare centers. Through telephone counseling nurses make adequate and well-founded nursing assessments. The caller is guided based on the conversation to the appropriate level of care. Telephone nurses experience that telephone counseling is stressful and that it´s difficult to make assessments by telephone. Purpose: To study the caller's view of telephone counseling according to previous literature. Method: Descriptive mixed method literature study with an inductive approach. A total of 15 articles were included. The results were reported on the basis of an inductive content analysis. Results: Three themes emerged, quality of communication, qualified counseling and to be received. Callers experienced that it could be difficult to express themselves and they appreciated a good treatment. Callers wanted to feel that the telephone nurses understood their situation and the information given by them. Callers appreciated it if the conversation was with a knowledgeable telephone nurse. Callers highly value waiting times, availability and good treatment from telephone nurses. Counseling also affects callers' satisfaction.  Conclusion: It’s important for nurses who work with telephone counseling to ensure that callers have understood the information provided and they need to be aware of how to respond to callers. Organizations in the healthcare system should design a work environment that is functional for telephone nurses and give regular education in communication, to ensure good opportunities to accommodate callers and thereby increase patient safety.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård och deras anhöriga kan uppleva välbefinnande och lindrat lidande genom visad empati samt tydlig kommunikation från sjuksköterskor. Utan stöd från sjuksköterskor riskerar patienter och anhöriga i stället få uppleva dåligt omhändertagande och onödigt lidande kan uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans har använts för att analysera 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde uppleva både hinder samt möjliggörande faktorer för god palliativ vård. Hinder som beskrevs var bristfällig kommunikation, otillräcklig kunskap samt emotionella utmaningar som på olika sätt skapade svårigheter i att uppnå patientsäker vård och lindra lidandet. En god vårdrelation beskrevs vara en förutsättning för att kunna tillfredsställa patienters och anhörigas behov samtidigt som mötet kunde upplevas meningsfullt för sjuksköterskorna. Slutsats: Palliativ vård kan upplevas både meningsfullt och utmanande för sjuksköterskor då de balanserar en professionell yrkesroll med att vara känslomässigt involverad och medmänsklig i mötet med patienter och anhöriga. För att sjuksköterskan ska kunna uppleva trygghet i vårdandet samt bibehålla en professionell yrkesroll krävs stöd inom teamet samt adekvat utbildning. / Background: Patients in need of palliative care and their relatives can experience well- being and relieved suffering through shown empathy and clear communication from nurses. Without support from nurses patients and relatives can experience poor care and unnecessary suffering. Aim: To describe nurses ́ experiences of palliative care.Method: A systematic literature study with a describing synthesis by Evans has been used to analyze 13 qualitive articles. Results: The results showed that nurses could experience both barriers and enabling factors for a good palliative care. Barriers could be insufficient communication, insufficient knowledge and emotional challenges that in different ways created difficulties to achieve safe patient care and decreased suffering. A good caring relationship could satisfy patients and relatives’ needs, at the same time as the meeting could be experienced as meaningful for the nurses. Conclusion: Palliative care can be experienced as both meaningful and challenging for nurses as they balance professionality with being emotionally involved and humane in the meeting with patients and relatives. Support within the team and adequate education are required for nurses to be able to experience safe care and maintain a professional role.

Orientador: Kelly Cristiane Henschel Pobbe de Carvalho / Resumo: Esta dissertação apresenta uma proposta metodológica de incentivo à leitura e formação do leitor estético (ECO,2003) Para tanto, realizou-se, pelo viés da dialogia, a recepção do clássico da literatura mundial Alice no país das maravilhas (2002), de Lewis Carroll, e da obra contemporânea Alice no espelho (2006), de Laura Bergallo, com 24 alunos de 7ºano C do Ensino Fundamental II, atendidos pela escola EE Mauricio Milani do município Echaporã, SP. Para fundamentar a proposta de trabalho com leitura e recepção, buscou-se respaldo teórico nos conceitos de letramento de Geraldi (2014), Kleiman (2006), Soares (2001), Rojo (2012, 2013, 2015) e Cosson (2009); nos postulados de Bakhtin (2011), que concebe a linguagem como dialógica; e nos aportes da Estética da Recepção e do Efeito (JAUSS, 1994; ISER, 1996 e 1999). Como estratégia para a leitura e recepção das obras em tela, utilizou-se em sala de aula o Método Recepcional, preconizado por Maria da Glória Bordini e Vera Teixeira de Aguiar (1993). A opção por essa fundamentação justifica-se, tendo em vista o intuito de formar leitores e ampliar os horizontes de expectativas dos alunos do Ensino Fundamental II. Nesse contexto, foi imprescindível refletir criticamente sobre as atividades pedagógicas de modo a não abordar a literatura apenas pelo enfoque tradicionalista, mas sim, valorizar a leitura literária e a práxis de maneira a propiciar meios para que o aluno se tornasse protagonista do processo de sua própria aprendizagem. Este f... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: This dissertation presents a methodological proposal to encourage reading and the formation of the aesthetic reader (ECO, 2003). To this end, it was held, through dialogue, the reception of the classic of world literature Alice in Wonderland (2002), by Lewis Carroll, and the contemporary work Alice in the mirror (2006), by Laura Bergallo, with 24 students from 7th grade C of Elementary II, attended by the school EE Mauricio Milani of Echaporã, SP. In order to base the work proposal with reading and reception, theoretical support was sought in the concepts of literacy by Geraldi (2014), Kleiman (2006), Soares (2001), Rojo (2012, 2013, 2015) and Cosson (2009); in the postulates of Bakhtin (2011), who conceives language as dialogic; and in the contributions of the Aesthetics of Reception and Effect (JAUSS, 1994; ISER, 1996 and 1999). As a strategy for the reading and reception of the works on canvas, the Receptional Method was used in the classroom, recommended by Maria da Glória Bordini and Vera Teixeira de Aguiar (1993). The option for this rationale is justified, with the intention of forming readers and broadening the horizons of expectations of students in Elementary School II. In this context, it was essential to reflect critically on the pedagogical activities so as not to approach literature only through the traditionalist approach, but rather to value literary reading and praxis in order to provide means for the student to become the protagonist of the process of their ... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv och obotlig sjukdom som påverkar andningsfunktionen och orsakar lidande. Sjukdomen medför ett stort behov av hälso- och sjukvård och leder till stora samhällskostnader. Vården skall utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och i formen av multidisciplinära team med syfte att främja patientens förmåga att själv hantera sin sjukdom i den grad som är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden var en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en fem stegs-modell. Resultatet presenterades i fyra teman: Vardagen begränsas av KOL, Coping-strategier är viktiga för att hantera sjukdomen, Upplevelser av välmående vid KOL och Upplevelser av stödbehov. Slutsatsen är att KOL är en sjukdom som begränsar livet i stor utsträckning och leder till upplevelser av förlorad hälsa och välmående. För att hantera begränsningarna är det viktigt att använda coping-strategier. Sjukdomen medför också ett stort stödbehov som tillgodoses av närstående, sjukvården och samhället. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a progressive and irreversible disease that affects the respiratory function and causes suffering. The disease contributes to a significant need of healthcare and constitutes a large cost to society. The care needs to come from a person-centered perspective and in the form of multidisciplinary team with the purpose of promoting the patient's ability to manage their disease as well as possible. The aim of this literature study was to examine the patients experiences of living with COPD. The method was a literature study with ten scientific articles who were analyzed with the help of a five step-model. The result is presented in four themes: Everyday life limited by COPD, Coping- strategies are important to manage the disease, Experiences of wellbeing with COPD and Experiences of support needs. The conclusion is that COPD is a disease which limits the daily life greatly and contributes to experiences of lost health and wellbeing. To manage the limitations, it is important to use coping-strategies. The disease also entails a great need of support which can be met by the relatives, the healthcare system and the community.

Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring och förbättring av livskvalité för patienter i livets slutskede samt deras familjer. Då ett barn blir sjukt påverkas alla familjemedlemmar. Familjefokuserad omvårdnad baseras på god relation mellan vårdpersonal och familjemedlemmar och eftersträvar förbättra hela familjens mående. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av när ett barn vårdas palliativt. Metod: En litteraturanalys utfördes. Sökning gjordes i Cinahl databas. Nio artiklar inkluderades efter granskning enligt Olsson och Sörensen (2011). Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) femstegsmodell för analys av artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier (leva med sjukdomen, deltagande i vård och omvårdnad, relationer förändras). Resultaten visade hur familjer upplever vården samt livet i helhet när barn behandlas palliativt. Konklusion: Hela familjer påverkades känslomässigt, fysiskt, ekonomiskt. De upplevde skuld, osäkerhet och sorg. Det viktigaste för familjer var att vårda det sjuka barnet. Relationer utanför familjerna åsidosattes. Föräldrar spenderade mycket tid med barnet och hade inte tid för syskon eller varandra. Samtliga familjemedlemmar var i behov av professionell hjälp under hela vårdperioden. Studien strävade bidra till ökad förståelse av familjesituationen hos familjer där ett barn behandlas palliativt. / Background: Palliative care focuses on improving quality of life for patients and families in the end-of-life. When a child is ill all family members are affected. Family-focused nursing is based on good relations between healthcare professionals and family to improve the whole family wellbeing. Aim: To show families experiences when child receives palliative care. Method: A literature analysis was performed. Searches were made in the Cinahl database. Nine articles were included after grading according to Olsson and Sörensen (2011). Analyzes were conducted based on Friberg's (2017) five-step model. Results: The analysis resulted in three categories (living with the disease, participation in care, changed relations). The results show families’ experiences of care but also life as a whole. Conclusion: Family members are affected emotionally and physically. They experienced guilt and uncertainty. The care of the child was most important. Relationships outside the families were ignored. Parents spent a lot of time with the child and didn't have enough time for siblings. Families were in need of professional help through the period. The study seeks to contribute an increased understanding of the family situation in families where a child receives palliative care.