This narrative inquiry documents the inaugural Performance at the Center summer institute, a professional development program in which teachers worked alongside students to generate an original multimodal performance piece inspired by Mary Shelley’s Frankenstein. Specifically, the study examines text-inspired creation: how readers identify and then create out of the gaps and spaces in a given text through remix and performance. This researcher employs qualitative methods to address the following questions: (1) How do Performance at the Center facilitators set up the conditions for text-inspired creation? (2) How do teacher and student players describe what effect, if any, Performance at the Center has on their reading of Frankenstein? and (3) How do select teacher players describe what effect, if any, Performance at the Center has had on their design and implementation of curriculum? Examining her data through the lens of “the gift” (Marcel Mauss and Lewis Hyde), this researcher finds that facilitators set up the conditions for text-inspired creation by stepping into the role of muse—offering both tangible and intangible “gifts” to prompt production. Teachers and students describe the ways in which Performance at the Center invites sensory entry into Shelley’s text, enabling readers to compose meanings potentially inaccessible through words alone. Select teachers describe the ways in which Performance at the Center catalyzes a reconceptualization of what it means to teach literature, underscoring as it does the profound distinction between dissecting a text and experiencing a text. This investigation suggests that positioning the study of literature within a gift culture—receiving literature as a living gift to be passed on through student text-inspired creation—has the potential revitalize texts, teachers and the classroom itself.

Bakgrund: Antalet flyktingar har ökat och hälso- och sjukvårdspersonal beskriver erfarenheter av bristande förtroende, kommunikationssvårigheter och kulturers påverkan i möten med patienter. Tidigare forskning beskriver hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av möten med patienter med flyktingbakgrund, dock behöver även patienternas erfarenheter belysas. Förhoppningsvis kan inhämtad kunskap från patientperspektivet underlätta vårdandet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie utifrån 12 vårdvetenskapliga artiklar har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av möten mellan patienter med flyktingbakgrund och hälso- och sjukvården i det nya landet. Resultat: Ur analysen framkom tre teman; Otillräcklig vård, Svårigheter i kommunikationen och Hälso- och sjukvårdspersonals attityder. Otillräcklig vård innefattade ett ovetande om hur hälso- och sjukvården i det nya landet fungerade och att patienternas förväntningar på vården inte alltid uppfylldes. Patienterna erfor svårigheter i kommunikationen i relation till att förstå, förklara och en rädsla över vad som kunde förmedlas. Därtill erfor patienterna att hälso- och sjukvårdspersonals attityder varierade. Slutsats: Patienterna erfor huvudsakligen bristfälliga möten med hälso- och sjukvården. Ett gott möte grundades i att hälso- och sjukvårdspersonal visade respekt, intresse och empati för patienterna.

<p><strong>Background:</strong> People who is close to patients suffering from incurable diseases experiences both suffering and grief. It is hard to be there for someone and at the same time handle your own grief. This can create feeling of anxiety, stress and guilt. <strong>Problem:</strong> Near related persons might not accept the further loss of someone near, the hope remains until it is final. They may not know the whole width of the situation, not acknowledge to the patient or himself how it is going to end. <strong>Aim:</strong> The aim with the literature study was to describe close ones experiences of suffering and grief within the palliative care. <strong>Method:</strong> The study is a qualitative analysis of autobiographies written by people close to patients in the palliative care. <strong>Result:</strong> The study shows how close ones can be spared suffering and grief through kind treatment<em> </em>and empathic personnel. The result shows a great individual dissemination<em> </em>when feelings are to be worked trough and grief gets to the surface and is accepted. <strong>Conclusion:</strong> To be close to someone in the end of his or her life wakes hard and irrational feelings and thoughts in people. To handle your own experiences and feelings is difficult. To support these persons due to their individual needs is a crucial part in reducing there suffering.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Närstående till patienter med en obotlig sjukdom som leder till döden upplever både lidande och sorg. Att vara till för någon som skall dö samtidigt som man bearbetar sin egen sorg kan skapa känslor av oro, stress och skuldkänslor. <strong>Problem: </strong>Närstående vill kanske inte acceptera den kommande förlusten av någon som står en nära, hoppet finns kvar in i det sista. De kanske inte kan förstå hela vidden av situationen, inte erkänna för den sjuke eller sig själva hur det kommer att sluta. <strong> Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av lidande och sorg inom den palliativa vården. <strong>Metod:</strong> Studien är en kvalitativ analys av självbiografier författade av närstående inom den palliativa vården. <strong> Resultat:</strong> Studien visar på hur närstående kan besparas lidande genom gott bemötande och empatisk personal. Resultatet visar på en stor individuell spridning när känslor skall bearbetas och sorg komma upp till ytan och accepteras. <strong>Slutsats:</strong> Att vara närstående till någon i livets slutskede väcker svåra och irrationella känslor och tankar hos människor. Att hantera sina egna upplevelser och känslor är svårt. Att stödja dessa personer utifrån individuella behov har en avgörande roll för reducering av deras lidande.</p>

<p>Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga.</p> / <p>Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.</p>

Background: People who is close to patients suffering from incurable diseases experiences both suffering and grief. It is hard to be there for someone and at the same time handle your own grief. This can create feeling of anxiety, stress and guilt. Problem: Near related persons might not accept the further loss of someone near, the hope remains until it is final. They may not know the whole width of the situation, not acknowledge to the patient or himself how it is going to end. Aim: The aim with the literature study was to describe close ones experiences of suffering and grief within the palliative care. Method: The study is a qualitative analysis of autobiographies written by people close to patients in the palliative care. Result: The study shows how close ones can be spared suffering and grief through kind treatment and empathic personnel. The result shows a great individual dissemination when feelings are to be worked trough and grief gets to the surface and is accepted. Conclusion: To be close to someone in the end of his or her life wakes hard and irrational feelings and thoughts in people. To handle your own experiences and feelings is difficult. To support these persons due to their individual needs is a crucial part in reducing there suffering. / Bakgrund: Närstående till patienter med en obotlig sjukdom som leder till döden upplever både lidande och sorg. Att vara till för någon som skall dö samtidigt som man bearbetar sin egen sorg kan skapa känslor av oro, stress och skuldkänslor. Problem: Närstående vill kanske inte acceptera den kommande förlusten av någon som står en nära, hoppet finns kvar in i det sista. De kanske inte kan förstå hela vidden av situationen, inte erkänna för den sjuke eller sig själva hur det kommer att sluta.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av lidande och sorg inom den palliativa vården. Metod: Studien är en kvalitativ analys av självbiografier författade av närstående inom den palliativa vården.  Resultat: Studien visar på hur närstående kan besparas lidande genom gott bemötande och empatisk personal. Resultatet visar på en stor individuell spridning när känslor skall bearbetas och sorg komma upp till ytan och accepteras. Slutsats: Att vara närstående till någon i livets slutskede väcker svåra och irrationella känslor och tankar hos människor. Att hantera sina egna upplevelser och känslor är svårt. Att stödja dessa personer utifrån individuella behov har en avgörande roll för reducering av deras lidande.

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna. Depressionen påverkade pappans anknytning till barnet, hela familjen och föräldraskapet samt barnets emotionella, kognitiva och sociala utveckling negativt. Slutsats: Postpartum depression hos pappan orsakas av sociodemografiska, psykiska och sociala faktorer. Depressionen påverkar familjen, parrelationen, föräldraskapet samt barnets kognitiva och sociala utveckling negativt. Den kunskap litteraturstudien bidrar till ger ökade möjligheter att uppmärksamma postpartum depression hos pappan, stödja familjen samt bidra till en fördelaktig utveckling för barnet. Framtida forskning bör ske med syfte att hitta lämpliga metoder och bedömningsinstrument utformade för att identifiera pappor med risk att utveckla en depression. / Background: Postpartum depression have for a long time been associated with motherhood, but more than 10 % of fathers also get a depression after their child's birth. Aim: Elucidate the concept of paternal postpartum depression. Method: A systematic literature study who processed both quantitative and qualitative research, analyzed with a content analysis. Results: The causes of paternal postpartum depression where mostly psychological and social factors were the mother´s depression, the father’s unemployment and a strained economy together with the father´s experience of lack of social support seemed to be the most important risk factors. Paternal postpartum depression affected the father’s attachment to his child, family, parenthood and the child's emotional, cognitive and social development negatively. Conclusion: Paternal postpartum depressions are caused of socio-demographic, psychological and social factors. The depression affects the whole family, partners, parenting and the child's cognitive and social development negatively. The literature study increases the knowledge and opportunities to identify postpartum depression in fathers, support the family and to contribute to a favorable development for the child. Future research should be done in order to find appropriate methods and assessment instruments designed to find the fathers at risk for developing depression.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som beskriver och analyserar ett antal artiklar inom ett specifikt område. Resultat: Det framkom att dialyspatienters vardag upplevdes stressig på grund av den tid behandlingen krävde. De upplevde osäkerhet kring behandlingen vilket gav dem känslan av brist på kontroll. En känsla av ständig trötthet infann sig också hos patienterna, men träning under behandlingstiden hade en positiv inverkan och minskade tröttheten. Slutsats: Sjuksköterskan måste få större kunskap kring kommunikationens betydelse och se till individen och inte bara sjukdomen. / Background: In Sweden, 600 people suffer from chronic renal failure every year. This is a condition that contributes to the blood not being cleaned from decay products. To replace the lost function of the kidneys a hemodialysis may be used, a treatment that becomes a large part of the daily life for the patients. With good insight surrounding hemodialysis the nurse can meet patients‟ experience of the illness and suffering, and alleviate this as much as possible with adequate actions. Aim: To highlight the patients‟ experience of living with hemodialysis in the daily life. Method: The study was a general literature study, describing and analyzing a number of articles within a specific area. Results: It was discovered that the everyday life of a dialysis patient was experienced as stressful because of the time consuming treatment. They experienced insecurity surrounding the treatment which caused a feeling of lack of control. A feeling of constant fatigue was also experienced, but exercise during the time of the treatment had a positive effect and decreased the fatigue. Conclusion: The nurse needs greater knowledge surrounding the significance of communication and to look to the individual and not just the disease.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga. / Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.

No description available.

The reading of literature is rarely practiced in our high schools today yet many studies have shown that voracious, free, voluntary reading improves students' grammar, spelling, vocabulary, and composition. The demands of our present day economy require higher literacy rates of our citizens if businesses are to compete successfully in the international marketplace. However, the majority of high school students do not or cannot make time to read for pleasure. The purpose of this study is to ascertain if English 9 students and transitional English students would welcome a reading program as part of their course work. I selected School District # 43 (Coquitlam's) A Literature Based Individualized Reading Program because it has been used successfully in the district's elementary and middle schools and because it allows teacher-librarians to actively promote the reading of literature, beyond their more traditional role of book displays and booktalks. A questionnaire was administered by the teacher-librarian/researcher to three classes at the end of the six week program asking students to give their opinions on those aspects they liked and disliked about the program. Two teachers who also took part give their opinions as well. Major findings indicate that a reading program is acceptable to most students i f some alterations are made to the design of the unit. English 9 students educated in Canadian classrooms prefer more choice in reading materials and fewer written assignments that interfere with their readings. Entry level English as a Second Language, or transitional English students, need more support than our modified program gave them. The more advanced transitional English (TRAN) students handled the demands of the program quite well. A reading unit at the secondary level, then, must be simplified and tailored to the needs of specific groups before it is accepted by a majority of teachers and their students.