Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de valda vetenskapliga artiklarna. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna hade denna litteraturstudie en beskrivande design där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid sökningen för att finna de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskor använde olika metoder för att uppmuntra till livsstilsförändring hos hjärt- och kärlsjuka patienter. Dessa metoder innebar att sjuksköterskan antingen fungerar som en informationsgivare eller samarbetspartner gentemot patienten. Effekten av metoderna varierade och enligt vissa studier gav de ej gav någon effekt. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultatet går det ej med säkerhet att säga vilka metoder som är mest effektiva. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan i sitt kliniska arbete ta hänsyn till båda förhållningssätt i mötet med patienterna och anpassa metoden utifrån ett individuellt perspektiv. / Background: Coronary heart disease is a growing health issue from a global perspective. Research has estimated that coronary heart disease will stand for the majority of deaths by the year 2030.  Risk factors include a high BMI, smoking and low level physical activity. Research has also shown that lifestyle change can decrease the risk factors and is cost-effective for the society. Aim: The aim with the litterature study was to describe which primary prevention methods nurses use to encourage lifestyle change for patients at  risk of developing coronary heart disease, and to describe how these methods affect the risk factors. The purpose was also to describe the sample groups in the chosen articles. Method: To answer the study questions, the literature study had a descriptive design where twelve scientific articles were analysed and categorized. The databases PubMed and CINAHL were used to find the scientific articles. Results: Nurses use an array of different methods to encourage life style change in patients with coronary heart disease. These methods include the nurse either acting as a information giver or a collaboration partner towards the patient. The effect of these methods varied and some of the studies didn’t show any effect whatsoever. Conclusion: On the basis of the literature study, the methods nurses use and their effectiveness are inconclusive. In conclusion, the nurse can consider all of the methods in the work place, and decide which method is adequate based on the individual variations of the patients.

Abstrakt Bakgrund: 2010 avled omkring 72 000 människor med behov av palliativ vård i Sverige. Sedan ÄDEL-reformens genomförande har andelen svårt sjuka som vårdas och dör i hemmet ökat. Den avancerade medicinska hjälpen i hemmet har förbättrats, men anhöriga spelar fortfarande en viktig roll för genomförandet av palliativ vård i hemmet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera anhörigas upplevelser vid vård av en närstående i hemmet i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sju artiklar med kvalitativ design och en artikel med mixed design valdes ut genom sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av anhörigvårdarna var kvinnor. Resultatet visade i hög grad på att anhörigvårdare upplevde vårdandet av sin närstående svårt och påfrestande. Problem som nämns i resultatet är bland annat trötthet, oro och ångest, frustration, ilska och rädsla. Positiva aspekter framkom också och däribland uppgavs tillfredsställelse, stolthet och en känsla av att ha gjort det rätta. Konklusion: Anhörigvårdarna ses som en förutsättning för palliativ vård i hemmet. Bättre stöd och mer information från sjuksköterskan och övrig personal i teamet till anhöriga som vårdar en familjemedlem i hemmet i livets slutskede kan leda till ökad trygghet och delaktighet hos anhörigvårdarna. Forskningsmässigt är ämnet väl studerat, men kunskapen skulle behöva spridas till yrkesverksamma inom sjukvården.

Background: Diseases partly depending on lifestyle is a global problem. Lifestyle changes with in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol can reduce the risk of developing this diseases. To change habits and lifestyle is often difficult and takes time. Strengthening a person's belief in their ability to change can facilitate change. Motivational Interviewing (MI) is a counseling method that aims to provide support for lifestyle change. The person's own perspective is in focus. The counselor is trying to explore and understand it through empathically listening, and find the person's own motivation. Aim: To compile research of the usability of Motivational Interviewing at lifestyle change in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol. Method: A literature study based on 13 articles of quantitative and qualitative approaches. Result: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. No effect was found for diabetes and physical activity. MI improved the belief to commit lifestyle change. Emphatically listening facilitated lifestyle change. Conclusion: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. MI improved the belief to commit lifestyle change and made persons more ready to change. Follow up improved the outcome. / Bakgrund: Sjukdomar som till viss del beror på levnadsvanor är ett globalt problem. Livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol kan minska risken utveckla dessa sjukdomar. Förändring av levnadsvanor är ofta svårt och tidskrävande. Att stärka en människas tro på att hon/han kan förändras underlättar för att genomföra en förändring. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som syftar till att ge stöd till livsstilsförändring. Personens egna perspektiv är i fokus. Genom empatiskt lyssnande försöker rådgivaren utforska och förstå det, samt finna individens egen motivation till förändring. Syfte: Att sammanställa forskning om användbarheten av motiverande samtal vid livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kostvanor samt alkohol Metod: En litteraturstudie gjord på 13 artiklar, ansatser av kvantitativa och kvalitativa. Resultat: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena, mest användbart vid rökstopp. Ingen effekt fanns vid diabetes och fysisk aktivitet. MI ökade tilltron till att kunna genomföra livsstilsförändringar. Empatiskt lyssnande av behandlaren underlättade för förändring. Slutsats: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol, mest användbart vid rökning. MI ökade tilltron att kunna genomföra en livsstilsförändring, samt gjorde människor mer redo för den. Upplevelsen av att inte bli tillrättavisad underlättade för förändring. Uppföljning förbättrade utkomsten

Bakgrund: Hysterektomi är ett operativt ingrepp där livmodern avlägsnas. Indikationen kan vara en tumör, framfall eller proliferation och det är världens näst mest förekommande gynekologiska operation. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter en hysterektomi. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie valdes åtta artiklar ut. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Innehållsanalys användes som analysmetod. Artiklarna inkluderade kvinnor som genomgått en hysterektomi för minst en månad sedan och som längst för tre år sedan.  Resultat: Tre teman påträffades vilka var sexuella upplevelser, symtomatiska upplevelser samt kognitiva och emotionella upplevelser. Kvinnors sexuella upplevelser påverkades efter hysterektomin. De upplevde även olika symtom efter ingreppet som exempelvis ångest och smärta. Yngre kvinnor förknippade livmodern med kvinnlighet i högre utsträckning än äldre kvinnor.  Slutsats: Hysterektomin hade en inverkan på kvinnors sexualliv, kvinnlighet, fertilitet, smärta, välbefinnandet samt sociala funktioner.

The problem of this study was to determine whether the advance organizer would affect students' perception of instructor communication competence. The study also sought to determine any effect the organizer would have on student achievement.

Bakgrund: Parenteral nutrition används när patienter inte kan tillgodose sitt dagliga behov av näring och kan leda till malnutrition. Behandling med parenteral nutrition kan både administreras på sjukhus och i hemmet. Problem: Att administreras parenteral nutrition i hemmet kan innebära nya erfarenheter. Genom att få kunskap över patienters erfarenheter avbehandlingen kan dessa hjälpa sjukvårdspersonalen att planera en god personcentrerad vård. Syfte: Att göra en översikt över patienters erfarenheter av att behandlas med parenteralnutrition i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tolv artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sex artiklar kvantitativ ansats analyserades. Resultat: I analysen framkom tre teman om patienternas erfarenhet av att behandlas med parenteral nutrition i hemmet. De tre teman som utvecklades var livskvalité och mental påverkan, utmaningar i vardagen och livskraft och sömn. Slutsats: Behandling med parenteral nutrition i hemmet ger ett flertal positiva erfarenheter för patienterna utifrån deras livskvalité samtidigt som det uppstod utmaningar patienterna behövde överträda. Genom information, föra en dialog med patienten och deras anhöriga samt eftersträva flexibilitet utifrån patientens behov och livsmål kan en god personcentrerad vård ges. / Background: Parenteral nutrition is used when patients cannot meet their daily nutritionalneeds and can lead to malnutrition. The treatment with parenteral nutrition can beadministered both in hospitals and in the home. Problem: To be administered parenteral nutrition in the home can mean new experiences. By gaining knowledge of patients' experiences of the treatment, these can help the healthcare staff to plan a good personcentered care. Aim: To make an overview of patients' experiences of being treated with parenteral nutrition in the home. Method: A general literature review with twelve articles, six articles with qualitative approach and six articles quantitative approach was analyzed. Result: In the analysis, three themes about the patient's experience emerged that were treated with parenteral nutrition in the home. The three themes that were developed were quality of life and mental impact, everyday life challenges and vitality and sleep. Conclusions: Treatment with parenteral nutrition in the home provides a number of positive experiences for the patients based on their quality of life while at the same timeposing challenges the patients needed to transgress. By providing information, conducting adialogue with the patient and their relatives, and striving for flexibility based on the patient'sneeds and life goals, a good person-centered care can be provided.

Bakgrund: Överrapportering sker ofta vid varje skiftbyte inom slutenvården. Traditionellt sker detta mellan sjuksköterskor, i frånvaro av patienten. Informationsöverföring är den process i patientens vård där flest fel riskerar att uppstå. Syfte: Att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering, inkluderat patientens delaktighet och säkerhet.Metod: Tio relevanta empiriska artiklar inkluderades i litteraturstudien där databasen PubMed användes. Den teoretiska referensram som användes i litteraturstudien var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fyra kategorier identifierades som redogör för patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering och presenterades i underrubrikerna; integritet, säkerhet, delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att majoriteten av både patienter och sjuksköterskor upplevde bedsiderapportering som något positivt och att det främjade patientens delaktighet och säkerhet. Slutsats: Bedsiderapportering är en metod där patienternas inkluderande bidrog till en bättre kommunikation med sjuksköterskorna. Patienternas integritet ansågs vara viktig men sjuksköterskor upplevde det svårt att hantera och skydda. Patienter ansågs uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna. / Background: Handover occurs at every shift change within the hospital. Traditionally this happens between nurses, in the absence of patient. The information transfer is the process involved in the patient’s care where the most errors may occur. Aim: To describe the patient’s and nurse’s experiences of bedside handover, including patient’s participations and security.Method: Ten relevant empirical articles were included in this literature study with the use of the database PubMed. The theoretical framework for this study was Joyce Travelbees nursing theory. Result: Four categories were identified which explains patients’ and nurses’ experiences of bedside handover and were presented under in the subheadings; integrity, safety, participation and communication. The result shows that the majority of patients and nurses experienced bedside handover as something positive and that it promoted the patient’s participation and security. Conclusion: Bedside handover is a method where the patients’ participations contributed to a better communication with the nurses. Patients’ integrity were considered important but the nurses experienced that it was difficult to handle and to protect. Patients appreciated the interactions with the nurses and that the method could be useful in the health-care to include the patients.

Bakgrund: Patienter som har insjuknat i stroke och deras anhöriga upplever att utförd vård av sjuksköterskorna är bristfällig på grund av faktorer som avsaknad av kunskap och tidsbrist. Patienter och anhöriga upplever att de behöver mer stöd gällande återhämtning och rehabilitering. Problem: Patienters vård och anhörigas stöd kan påverkas negativt på grund av sjuksköterskornas bristande kunskap och tid. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har insjuknat i stroke. Metod: Tio kvalitativa och vårdvetenskapliga artiklar analyserades enligt en systematisk litteraturstudie utifrån Evans kvalitativa metod med beskrivande syntes. Resultat: Temat ”Utmaningar i förhållande till strokevård” beskriver hur olika faktorer påverkade sjuksköterskorna att uppleva strokevård som utmanande. Temat består av subteman; Känslor av frustration, Känslor av otillräcklighet och Brist på tid. Temat ”Vikten av kunskap” beskriver sjuksköterskornas upplevelser angående att självständigt kunna ta beslut men att samtidigt samarbeta med patienter och deras anhöriga. Temat består av subteman; Att kunna samarbeta och Att finna trygghet. Slutsats: Sjuksköterskorna beskrev att vården av patienter som har insjuknat i stroke kan upplevas både negativt och positivt. De negativa upplevelserna grundades i faktorer som tidsbrist, utmaningar och bristande kunskap. De positiva upplevelserna grundades i faktorer som gott samarbete och trygghet gällande utförande av strokevård och ansvarstagande. / Background: Patients with stroke and their relatives experience that offered nursing care is insufficient due to factors such as lack of knowledge and time. Patients and relatives feel that they need more support regarding recovery and rehabilitation. Problem: The care of patients and the support of relatives may be adversely affected due to the lack of nurses’ knowledge and time. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of caring for patients with stroke. Method: Ten qualitative and care scientific articles were analyzed according to a systematic literature study based on Evans qualitative method with descriptive synthesis. Results: The theme ”Challenges in relation to stroke care” describes how different factors affected nurses to experience stroke care as challenging. The theme consists of subthemes; Feelings of frustration, Feelings of inadequacy and Lack of time. The theme ”Importance of knowledge” describes the nurses’ experiences regarding the importance of being able to make decisions independently and to cooperate with patients and their relatives. The theme consists of subthemes; To be able to cooperate and To find safety. Conclusion: The nurses described that the care of stroke patients can be experienced both negatively and positively. The negative experiences were based on factors such as challenges and lack of both time and knowledge. The positive experiences were based on factors such as good cooperation and safety regarding the achieved stroke care and accountability.

This narrative inquiry documents the inaugural Performance at the Center summer institute, a professional development program in which teachers worked alongside students to generate an original multimodal performance piece inspired by Mary Shelley’s Frankenstein. Specifically, the study examines text-inspired creation: how readers identify and then create out of the gaps and spaces in a given text through remix and performance. This researcher employs qualitative methods to address the following questions: (1) How do Performance at the Center facilitators set up the conditions for text-inspired creation? (2) How do teacher and student players describe what effect, if any, Performance at the Center has on their reading of Frankenstein? and (3) How do select teacher players describe what effect, if any, Performance at the Center has had on their design and implementation of curriculum? Examining her data through the lens of “the gift” (Marcel Mauss and Lewis Hyde), this researcher finds that facilitators set up the conditions for text-inspired creation by stepping into the role of muse—offering both tangible and intangible “gifts” to prompt production. Teachers and students describe the ways in which Performance at the Center invites sensory entry into Shelley’s text, enabling readers to compose meanings potentially inaccessible through words alone. Select teachers describe the ways in which Performance at the Center catalyzes a reconceptualization of what it means to teach literature, underscoring as it does the profound distinction between dissecting a text and experiencing a text. This investigation suggests that positioning the study of literature within a gift culture—receiving literature as a living gift to be passed on through student text-inspired creation—has the potential revitalize texts, teachers and the classroom itself.

Bakgrund: Antalet flyktingar har ökat och hälso- och sjukvårdspersonal beskriver erfarenheter av bristande förtroende, kommunikationssvårigheter och kulturers påverkan i möten med patienter. Tidigare forskning beskriver hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av möten med patienter med flyktingbakgrund, dock behöver även patienternas erfarenheter belysas. Förhoppningsvis kan inhämtad kunskap från patientperspektivet underlätta vårdandet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie utifrån 12 vårdvetenskapliga artiklar har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av möten mellan patienter med flyktingbakgrund och hälso- och sjukvården i det nya landet. Resultat: Ur analysen framkom tre teman; Otillräcklig vård, Svårigheter i kommunikationen och Hälso- och sjukvårdspersonals attityder. Otillräcklig vård innefattade ett ovetande om hur hälso- och sjukvården i det nya landet fungerade och att patienternas förväntningar på vården inte alltid uppfylldes. Patienterna erfor svårigheter i kommunikationen i relation till att förstå, förklara och en rädsla över vad som kunde förmedlas. Därtill erfor patienterna att hälso- och sjukvårdspersonals attityder varierade. Slutsats: Patienterna erfor huvudsakligen bristfälliga möten med hälso- och sjukvården. Ett gott möte grundades i att hälso- och sjukvårdspersonal visade respekt, intresse och empati för patienterna.