Background: Breast cancer is today the most common cancer among women in the world. For many women, a breast cancer diagnosis means a constant fear, stress, physical changes and low self-esteem that negatively affect their lives. The responsibility of the health service includes informing and supporting these people throughout the course of the disease. This literature study contributes to more knowledge about women's experiences of living with breast cancer. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with breast cancer. Method: This literature study was conducted with qualitative articles. A total of 9 scientific articles were included. Results: The results were compiled into two categories. The first category is "women's experience of the body" which has under the category "body perception" and "emotional". Second category "women's need for support during and after treatment" which has under the category "insufficient support of care staff" and "increased need for support to protect mental illness and suffering in women". Conclusion: In order to prevent women with breast cancer from feeling unwell, increased knowledge and emotional support is required from both health care professionals and relatives. / Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. En bröstcancerdiagnos innebär för många kvinnor en konstant rädsla, stress, fysiska förändringar och dåligt självförtroende som påverkar deras liv negativt. Hälso- och sjukvårdens ansvar ingår att informera och stötta dessa personer under hela sjukdomsförloppet. Denna litteraturstudie bidrar till mer kunskap om kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnorserfarenheter att leva med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Totalt inkluderades 9 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier. Första kategorin är ”kvinnors upplevelse av kroppen” som har under kategorin ”kroppsuppfattning” och ”emotionellt”. Andra kategorin ”kvinnors behov av stöd under och efter behandling” som har under kategori ”otillräckligt stöd av vårdpersonal” och ”ökat behov av stöd för att förhindra psykisk ohälsa och lidande hos kvinnor”. Slutsats: För att kunna motverka att kvinnor med bröstcancer inte ska må dåligt krävs ökad kunskap och emotionellt stöd av både hälso- och sjukvårdspersonal och anhöriga.

Med ett stort intresse för holistisk hälsa ville vi genom denna litteraturstudie synliggöra yoga som metod inom socialt arbete. Syftet var att undersöka hur yoga har provats som hälsofrämjande metod inom socialt arbete samt vilka eventuella effekter det haft på människors hälsa och välmående. Resultatet analyserades ur ett salutogent perspektiv för att söka förståelse för hur man genom yoga kan skapa och/eller upprätthålla god hälsa hos människor. Studiens resultat visade att yoga provats som metod för flera olika typer av klientgrupper och att yoga kan ha positiva effekter på människors hälsa och välmående. De positiva effekterna rörde både den fysiska, mentala och själsliga hälsan. Inga negativa effekter eller risker för människors hälsa och välmående framkom i denna studie och några tänkbara anledningar till det diskuteras / With a great interest in holistic health, we wanted to make yoga visible as a method in social work through a literature study. The purpose was to investigate how yoga previously has been tried as a method and what possible effects it has on human health and well-being. The results were analyzed using a salutogenic perspective to seek understanding of how yoga can create and / or maintain good health in humans. The results of the study showed that yoga has been tried for several different types of client groups and shown positive effects on human health and well-being. The positive effects affected both physical, mental and spiritual health. No adverse effects or risks with using yoga emerged in this study but possible reasons for this are discussed.

How do ELA spaces, here defined as classroom practices, curricula, and assignments, invite students to locate “their” voice? To enact one? To what extent do or might pedagogical approaches to and community norms for a class discussion; the possibility and opportunity to lean into uncertainty; the texts students read and are exposed to; and the kinds of writing assignments and different narrative perspectives with which they experiment each play a role in shaping that voice? The chapters that follow will explore occasions and sites where voice may be located in different iterations in the ELA secondary classroom. Based on student claims and written responses on which I report in this dissertation, ELA spaces emerge as a kind of laboratory theater for locating a writerly identity. The results of my research suggest that Harkness pedagogy; reading and writing in response to literature; dialectical journaling; essaying that embraces uncertainty; experiment and play with different narrative perspectives; and being in conversation with literature are all promising pedagogical approaches to ELA instruction whose aim is to help writers locate and develop their own writerly voice.

Bakgrund: I början av år 2020 konstaterades det att en ny pandemi drabbat världen. Sjuksköterskor har arbetat i frontlinjen av covid-19 pandemin och var den mest utsatta yrkeskategorin.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Metod: Elva kvalitativa studier utgjorde basen i litteraturstudien. Databassökningen genomfördes i CINAHL, PubMed och Scopus. Analysprocessen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i 3 teman och 11 subteman. Teman var: ‘En utmanande arbetsmiljö’, ‘Betydelse av stöd’ och ‘Påverkan på omvårdnad’. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor hade flera olika erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Erfarenheterna var både positiva och negativa. Sjuksköterskors hälsa bör prioriteras, minskad arbetsbelastning och adekvat mängd skyddsutrustning bör finnas tillgänglig. Stödet från arbetsgivaren behöver stärkas. Det behövs vidare forskning kring sätt att minska arbetsbelastningen, för att ha möjlighet att arbeta personcentrerat. / Background: At the beginning of the year 2020, it was certain that a new pandemic had hit the world. Nurses have been working on the frontline of the covid-19 pandemic and were the most vulnerable occupational category.  Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of caring for patients diagnosed with covid-19.   Methods: The literature study was based on eleven qualitative studies. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and Scopus. The Fribergs Five- Step model was utilized in the analysis process. Results: The analysis resulted in three themes and eleven subthemes. The themes were: ‘A challenging work environment’, ‘Importance of support’ and ‘Impact of nursing’. Conclusion: The results of the literature study showed that nurses had different experiences of caring for patients with covid-19. These experiences were both positive and negative. Nurses' health should be prioritized, workload should be reduced and adequate amount of protective equipment should be available. The support from the employer needs to be strengthened. Further research on ways to reduce the workload is needed; to be able to provide person-centered care.

Bakgrund: Hälften av alla graviditeter slutar i missfall, vilket kan upplevas som en traumatisk händelse i kvinnans liv. Ett professionellt stöd är nödvändigt för att kvinnorna ska kunna hantera sin sorgeprocess, men vårdpersonal upplever sig inte ha kunskap att möta den sorg kvinnorna går igenom. Därför är det viktigt att generera ny kunskap och beskriva kvinnors vårdbehov som uppkommer vid missfall som vårdpersonal kan bemöta Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av missfall med fokus på vårdbehov. Metod: Litteraturstudien innefattar 9 kvalitativa artiklar och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PsychINFO och SveMed+. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna är: Att få utförlig information, Att få emotionellt stöd och bli respektfullt bemött samt Att få ett snabbt och kompetent omhändertagande.  Konklusion: Kvinnorna önskade mer information, bättre bemötande och ett snabbt och kompetent omhändertagande. Studien visade på att vårdpersonalen hade bristande kapacitet att kunna ge emotionellt stöd. Med mer utbildning och tydligare riktlinjer för sjuksköterskor skulle vården kunna omhänderta dessa kvinnor på ett bättre sätt som hjälper dem i sin sorg och bidrar till att undvika ett försämrat psykiskt mående efter genomgånget missfall. / Background: Half of all pregnancies ends in miscarriage and can be experienced as traumatic events in women's lives. Professional support is necessary for women to manage their grieving process, but healthcare professionals experiences lack of knowledge to handle their grief. Therefore, it's important to generate new knowledge and describe women's care needs in the event of a miscarriage, that care staff can meet.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of miscarriage with a focus on care needs.  Methods: The literature study includes 9 qualitative articles. Searches were made in the databases PubMed, Cinahl, PsycINFO and SveMed+. The articles were quality checked and analyzed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three categories with eight subcategories. The categories are: To receive detailed information, To receive emotional support and be treated respectfully and To receive prompt and competent care.  Conclusion: The women wanted more information, better treatment and fast competent care. The study showed that the healthcare staff lacked the capacity to provide emotional support. With more training and clearer guidelines, the healthcare would be better equipped to treat these women and help them in their grief and to avoid impaired mental well-being, after miscarriage.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som drabbar alltfler barn varje år. Cirka 1, 2 miljoner barn och ungdomar lever med sjukdomen i världen och det blir föräldrarnas ansvar att ta hand om barnet tills dess att de kan hantera sjukdomen själv. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet från analysen sammanställdes i tre kategorier: Omvälvande förändring, Påverkan på vardagen och Påverkan på relationer med totalt nio tillhörande subkategorier. Konklusion: Att vara förälder till ett barn med Diabetes mellitus typ 1 innebär en storförändring på föräldrarnas liv. Den omvälvande förändringen som föräldrar till ett barn med Diabetes mellitus typ 1 går igenom är av värdefull kunskap för all vårdpersonal som möter föräldrar till barn med diagnosen. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor förberedaföräldrarna för den kommande förändringen. / Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune chronic disease that affects more and more children every year. Approximately 1, 2 million children and adolescents in the world live with the diagnose and it’s the parents’ responsibility to take care of the childuntil they can handle the disease themselves. Aim: To illuminate parents' experiences of having a child with diabetes mellitus type 1. Methods: A literature study was conducted based on eight qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed. The analysis was based on Friberg's five-step model. Results: The results from the analysis were compiled into three main categories:Revolutionizing change, Impact on everyday life and Impact on relationships with a totalof nine associated sub- categories. Conclusion: Being a parent of a child with Diabetes mellitus type 1 implies a disruptive change in the parents' lives. The change that the parents of a child with Diabetes mellitus type 1 go through is of valuable knowledge for all healthcare professionals who meet parents of children with that diagnosis. This knowledge can help nurses prepare the parents for the coming change.

Introduction: Polycystic ovarian syndrome (PCOS) is the most common endocrine disease in fertile woman. PCOS is a complex chronic heterogenous disease with many different symptoms that can make life difficult for the affected and their relatives. Yet there is a problem regarding the awareness of the disease in both the general public and in the knowledge of healthcare providers. Because of the disease is heterogeneous the treatment must be individual but recent studies indicate that there are problems regarding patient information, diagnosis and support from healthcare providers.   Purpose: The aim of this study was to investigate women with PCOS experiences regarding the encounter with healthcare personnel.  Method: Literature review with a descriptive design of twelve articles with qualitative studies from Cinahl and PubMed. All of the articles were reviewed using SBU’s template for qualitative articles. A content analysis in six steps were performed.  Results: Two categories appeared through the data analysis: Negative and positive experiences of the encounter with healthcare personnel. Negative experiences included not being taken seriously, lacking of information, perceived lack of empathy, commitment and knowledge among healthcare personnel. Positive experiences included adequate information and an empathic approach from the healthcare personnel.   Conclusion: Empathy, commitment and adequate information are the three most important aspects regarding a good approach from the healthcare personnel which can improve the treatment of the disease for women with PCOS. To improve the encounter, healthcare personnel need to have more knowledge about the condition and get more time to give information, guiding and to form the relationship between patient and healthcare provider. This would give the healthcare providers the opportunity to live up to the expectations given by the international guidelines regarding PCOS management and assessment. / Introduktion: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är det vanligaste endokrina sjukdomstillståndet hos fertila kvinnor. PCOS är en komplex, kronisk en sjukdom med många olika symtom som kan göra livet svårt för de drabbade och deras närstående. Trots detta finns det problem rörande kunskap om sjukdomen hos både allmänheten och vårdgivare. Eftersom sjukdomen är heterogen måste behandlingen individualiseras men studier visar på att det finns problem med information, diagnos och stöd från vårdgivare.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor med PCOS upplever bemötandet från sjukvården.Metod: Deskriptiv litteraturstudie av tolv artiklar med kvalitativa studier från Cinahl och PubMed. Alla studier granskade utifrån SBU:s mall för granskning av kvalitativa studier. En innehållsanalys i sex steg genomfördes.  Resultat: I analysen framkom två kategorier: negativa och positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Negativa upplevelser inkluderade att inte bli tagen på allvar, bristfällig information och bristande kunskap, empati och engagemang hos vårdpersonal. Positiva upplevelser inkluderade tillräcklig information och ett empatiskt bemötande från vårdpersonalen. Slutsats: Empati, engagemang och tillräcklig information är de tre viktigaste aspekterna av ett gott bemötande från vårdpersonal. Dessa tre aspekter kan förbättra hur kvinnor med PCOS kan hantera sin sjukdom. För att förbättra vårdpersonalens bemötande behöver deras kunskap om PCOS ökas och mer tid behöver avsättas till information, rådgivning och utvecklandet av en relation mellan vårdpersonal och patient. Detta skulle kunna leda till att vårdpersonal får de förutsättningar som behövs för att leva upp till de riktlinjer för behandling av PCOS som finns.

Arbetet handlar om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv i gymnasieskolans undervisning. Syftet är dels att undersöka hur lärare och elever ser på matematikens historia och dess inkluderande i matematikundervisningen, dels om det finns en diskrepans mellan olika läroboksförfattare hur man tolkar Skolverkets intention om att ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till ett historiskt sammanhang. Baserat på några didaktikforskares olika synvinklar behandlas också frågor kring varför vi bör inkludera matematikens historia, vilka alternativa metoder som kan användas samt vilka eventuella hinder som kan finnas för detta. Dessutom ställs matematikhistorisk undervisning i relation till både teoretiska lärandeperspektiv och jämställdhet mellan män och kvinnor. Metoderna som använts i arbetet utgörs, dels av en kvalitativ enkätundersökning baserad på frågeformulär ställda till några lärare och elever, dels av en litteraturjämförelse mellan fyra av de vanligaste förekommande läroboksserierna i matematik på den svenska läromedelsmarknaden. Litteraturstudien baseras på både en kvantitativ och en hermeneutisk ansats där såväl mängden av historiskt innehåll liksom texternas innebörd studeras och uttolkas baserat på det sätt på vilket de framställts. Resultatet av studien visar att undervisning i matematikens historia prioriteras relativt olika bland lärarna och den ges i huvudsak låg prioritet då den ställs mot matematikundervisningens andra delar som aritmetik, algebra, geometri med flera. Vidare visar sig intresset vara begränsat hos merparten av eleverna. Ett något större intresse noteras däremot hos lärarna, som dock i relativt hög andel själva saknar utbildning i matematikens historia. Studien visar också att det finns betydande skillnader i hur läromedelsförfattarna ser på elevernas behov av matematikhistoriskt innehåll, inte minst mellan matematikkursernas a-, b- och c-spår. Även sättet på vilket det matematikhistoriska innehållet presenteras skiljer sig avsevärt mellan de studerade läroboksserierna. / This work is about the history of mathematics from a didactic perspective in the upper secondary school ’s education. The purpose is partly to investigate how teachers and students look at the history of mathematics’ incorporation in mathematics teaching and partly if there is a discrepancy between different school book writers how to interpret the Swedish National Agency for Education's intention to give students the opportunity to relate mathematics in a historical context. Based on the different viewpoints of some didactics researchers, issues about why we should include the history of mathematics, which alternative methods that can be used, and any possible barriers to doing so, are discussed. In addition, teaching the history of mathematics is viewed in relation to both theoretical learning perspectives and gender equality. The methods used in the work consist, partly of a qualitative survey based on questionnaires addressed to some teachers and students, and partly from a literature comparison between four of the most commonly used school book series in mathematics on the Swedish literature market. The literature study is based on both a quantitative and a hermeneutic approach where both the amount of historical content and the meaning of the texts are studied and interpreted based on the way in which they were presented. The result of the study shows that teaching history of mathematics is prioritized relatively different among the teachers, and it is given essentially low priority when it competes against subjects like arithmetics, algebra, geometry, and others. Furthermore, the interest is shown to be limited by most of the students. On the other hand, a somewhat greater interest is noted among the teachers, although in relatively high proportion they themselves lack education in the history of mathematics. The study also shows that there are significant differences in how the school book writers look at the students' need for mathematics-historical content, not least between the a-, b- and c-tracks of the mathematics courses. Even the way in which the mathematics-historical content is presented differs substantially between the studied textbook series.

Background: Transgendered individuals are a growing minority group in society who generally have poor confidence in health care. They experience shortcomings in the contact with health services that affect the experience of their interaction with health care staff. There is currently limited knowledge about how transgendered individuals wants to be encountered and treated in health care.  Aim: The aim was to study the collective knowledge regarding how transgendered people experience the interaction with health care.  Method: A literature study with a systematic approach where studies were compiled using content analysis according to Evans with an inductive approach. The theoretical framework Fundamentals of Care (FoC) was used throughout the literature study.  Results: Three themes emerged: (1) To be addressed with the right pronoun to be met with insensitivity, tactlessness and open dissatisfaction, (2) To bear responsibility for their care due to lack of knowledge on the part of the caregiver, (3) To feel trust or mistrust in the treatment. Five sub-themes were found: (Ia) from correct address to inappropriate questions and the experience of poorer care when the transidentity was announced. (Ib) Unnecessary physical examination to a reluctance to provide care. (IIa) To meet competent or incompetent caregivers. (IIb)To be responsible for training the caregiver. (IIa) from feeling welcome to not wanting to seek care.  Conclusions: The interaction with health care worries transgender individuals and needs improvement. Normalizing reactions that support rather than condemn are desired in the meeting of health care. The theoretical framework FoC can be used as a guide for person- centered care in the meeting of health care staff with transgendered individuals in the operating room. / Bakgrund: Transpersoner är en ökande minoritetsgrupp i samhället som generellt sätt har ett dåligt förtroende för hälso- och sjukvården. De upplever brister i kontakten med sjukvården som påverkar upplevelsen av bemötandet. Det finns i dagsläget begränsad kunskap om hur transpersoner önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att studera den samlade kunskapen om hur transpersoner upplever bemötandet med hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier sammanställts med innehållsanalys enligt Evans med induktiv ansats. Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care (FoC) användes genom litteraturstudien.  Resultat: Tre teman framkom: (1) Att bli tilltalad med rätt pronomen till att mötas med okänslighet, taktlöshet och öppet missnöje, (2) Att bära ansvaret för sin vård på grund av kunskapsbrist hos vårdgivaren (3) Att känna förtroende eller misstro i bemötandet. Fem subteman framkom: (Ia) från korrekt tilltal till olämpliga frågor och upplevelsen av sämre vård när transidentiteten offentliggjordes. (Ib) Onödig fysisk undersökning till en ovilja att ge vård. (IIa) Att möta kompetenta eller inkompetenta vårdgivare. (IIb) Att ansvara för att utbilda vårdgivaren. (IIIa) Från att känna sig välkommen till att inte vilja söka vård.  Slutsats: Bemötandet av hälso- och sjukvården oroar transpersoner och behöver förbättras. Normaliserande reaktioner som stöttar snarare än fördömer önskas i bemötandet av Hälso- och sjukvården. Det teoretiska ramverket FoC kan användas som en vägledning för ge en personcentrerad vård i mötet med transpersoner på operationsavdelningen.

Bakgrund: Compassion energy kan bidra till sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter och meningsfull vård utifrån ett medkännande förhållningssätt. Sjuksköterskors empati gentemot patienter kan innebära en risk för compassion fatigue hos sjuksköterskor, vilket kan försämra patientsäkerheten. Sjuksköterskors ansvar över den egna hälsan har en stor betydelse för att minimera sjuksköterskors avsikt att lämna arbetet samt för att skydda patienter från vårdskada. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta motivation i vårdandet. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans med underlag av tio olika kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Resultatet bestod av två teman, erfarenheter av meningsfullhet samt erfarenheter av en trygg arbetsmiljö. Erfarenheter av meningsfullhet gav två subteman, att finna glädje och att få ge hjälp. Erfarenheter av en trygg arbetsmiljö gav två subteman, att få emotionellt stöd från kollegor och att ha möjlighet till utveckling. Slutsats:Sjuksköterskor motiverades i vårdandet genom att finna glädje då det bildades en gemenskap på arbetsplatsen samt att glädjen underlättade svåra situationer i vårdandet. Att få hjälp till en annan människa i behov av hjälp ansågs vara grunden för vårdandet. Att få emotionellt stöd från kollegor bidrog till en trygghet i vårdandet och gjorde det möjligt för sjuksköterskorna att uppnå likvärdiga mål. Att ha möjlighet till utveckling gav sjuksköterskorna en djupare förståelse och underlätta olika situationer i vårdandet. / Background: Compassion energy can contribute to nurses' conditions to provide patientswith meaningful care based on a compassionate approach. Nurses' empathy towards patients can mean a risk of compassion fatigue in nurses, which can impair patient safety. Nurses'responsibility over their own health is of great importance to minimize nurses' intention to leave work and to protect patients from care injury. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of finding motivation in caring. Method: Systematic literature study according to Evans with a basis of ten different qualitative health science articles. Result: The result consisted of two themes, experiences of meaningfulness and experience sof a safe working environment. Experiences of meaningfulness yielded two subthemes,finding joy and being able to help. Experiences of a safe working environment released two subthemes, receiving emotional support from colleagues and having the opportunity for development. Conclusion: Nurses were motivated in caring by finding joy when acommunity was formed in the workplace and that joy facilitated difficult situations in caring. Being able to give help to another person in need of help was considered the basis for caring.Receiving emotional support from colleagues contributed to a sense of security in caregivingand having the opportunity for development gave the nurses a deeper understanding and facilitated different situation in care.