Bakgrund: Hälften av alla graviditeter slutar i missfall, vilket kan upplevas som en traumatisk händelse i kvinnans liv. Ett professionellt stöd är nödvändigt för att kvinnorna ska kunna hantera sin sorgeprocess, men vårdpersonal upplever sig inte ha kunskap att möta den sorg kvinnorna går igenom. Därför är det viktigt att generera ny kunskap och beskriva kvinnors vårdbehov som uppkommer vid missfall som vårdpersonal kan bemöta Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av missfall med fokus på vårdbehov. Metod: Litteraturstudien innefattar 9 kvalitativa artiklar och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PsychINFO och SveMed+. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna är: Att få utförlig information, Att få emotionellt stöd och bli respektfullt bemött samt Att få ett snabbt och kompetent omhändertagande.  Konklusion: Kvinnorna önskade mer information, bättre bemötande och ett snabbt och kompetent omhändertagande. Studien visade på att vårdpersonalen hade bristande kapacitet att kunna ge emotionellt stöd. Med mer utbildning och tydligare riktlinjer för sjuksköterskor skulle vården kunna omhänderta dessa kvinnor på ett bättre sätt som hjälper dem i sin sorg och bidrar till att undvika ett försämrat psykiskt mående efter genomgånget missfall. / Background: Half of all pregnancies ends in miscarriage and can be experienced as traumatic events in women's lives. Professional support is necessary for women to manage their grieving process, but healthcare professionals experiences lack of knowledge to handle their grief. Therefore, it's important to generate new knowledge and describe women's care needs in the event of a miscarriage, that care staff can meet.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of miscarriage with a focus on care needs.  Methods: The literature study includes 9 qualitative articles. Searches were made in the databases PubMed, Cinahl, PsycINFO and SveMed+. The articles were quality checked and analyzed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three categories with eight subcategories. The categories are: To receive detailed information, To receive emotional support and be treated respectfully and To receive prompt and competent care.  Conclusion: The women wanted more information, better treatment and fast competent care. The study showed that the healthcare staff lacked the capacity to provide emotional support. With more training and clearer guidelines, the healthcare would be better equipped to treat these women and help them in their grief and to avoid impaired mental well-being, after miscarriage.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som drabbar alltfler barn varje år. Cirka 1, 2 miljoner barn och ungdomar lever med sjukdomen i världen och det blir föräldrarnas ansvar att ta hand om barnet tills dess att de kan hantera sjukdomen själv. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet från analysen sammanställdes i tre kategorier: Omvälvande förändring, Påverkan på vardagen och Påverkan på relationer med totalt nio tillhörande subkategorier. Konklusion: Att vara förälder till ett barn med Diabetes mellitus typ 1 innebär en storförändring på föräldrarnas liv. Den omvälvande förändringen som föräldrar till ett barn med Diabetes mellitus typ 1 går igenom är av värdefull kunskap för all vårdpersonal som möter föräldrar till barn med diagnosen. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor förberedaföräldrarna för den kommande förändringen. / Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune chronic disease that affects more and more children every year. Approximately 1, 2 million children and adolescents in the world live with the diagnose and it’s the parents’ responsibility to take care of the childuntil they can handle the disease themselves. Aim: To illuminate parents' experiences of having a child with diabetes mellitus type 1. Methods: A literature study was conducted based on eight qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed. The analysis was based on Friberg's five-step model. Results: The results from the analysis were compiled into three main categories:Revolutionizing change, Impact on everyday life and Impact on relationships with a totalof nine associated sub- categories. Conclusion: Being a parent of a child with Diabetes mellitus type 1 implies a disruptive change in the parents' lives. The change that the parents of a child with Diabetes mellitus type 1 go through is of valuable knowledge for all healthcare professionals who meet parents of children with that diagnosis. This knowledge can help nurses prepare the parents for the coming change.

Introduction: Polycystic ovarian syndrome (PCOS) is the most common endocrine disease in fertile woman. PCOS is a complex chronic heterogenous disease with many different symptoms that can make life difficult for the affected and their relatives. Yet there is a problem regarding the awareness of the disease in both the general public and in the knowledge of healthcare providers. Because of the disease is heterogeneous the treatment must be individual but recent studies indicate that there are problems regarding patient information, diagnosis and support from healthcare providers.   Purpose: The aim of this study was to investigate women with PCOS experiences regarding the encounter with healthcare personnel.  Method: Literature review with a descriptive design of twelve articles with qualitative studies from Cinahl and PubMed. All of the articles were reviewed using SBU’s template for qualitative articles. A content analysis in six steps were performed.  Results: Two categories appeared through the data analysis: Negative and positive experiences of the encounter with healthcare personnel. Negative experiences included not being taken seriously, lacking of information, perceived lack of empathy, commitment and knowledge among healthcare personnel. Positive experiences included adequate information and an empathic approach from the healthcare personnel.   Conclusion: Empathy, commitment and adequate information are the three most important aspects regarding a good approach from the healthcare personnel which can improve the treatment of the disease for women with PCOS. To improve the encounter, healthcare personnel need to have more knowledge about the condition and get more time to give information, guiding and to form the relationship between patient and healthcare provider. This would give the healthcare providers the opportunity to live up to the expectations given by the international guidelines regarding PCOS management and assessment. / Introduktion: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är det vanligaste endokrina sjukdomstillståndet hos fertila kvinnor. PCOS är en komplex, kronisk en sjukdom med många olika symtom som kan göra livet svårt för de drabbade och deras närstående. Trots detta finns det problem rörande kunskap om sjukdomen hos både allmänheten och vårdgivare. Eftersom sjukdomen är heterogen måste behandlingen individualiseras men studier visar på att det finns problem med information, diagnos och stöd från vårdgivare.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor med PCOS upplever bemötandet från sjukvården.Metod: Deskriptiv litteraturstudie av tolv artiklar med kvalitativa studier från Cinahl och PubMed. Alla studier granskade utifrån SBU:s mall för granskning av kvalitativa studier. En innehållsanalys i sex steg genomfördes.  Resultat: I analysen framkom två kategorier: negativa och positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Negativa upplevelser inkluderade att inte bli tagen på allvar, bristfällig information och bristande kunskap, empati och engagemang hos vårdpersonal. Positiva upplevelser inkluderade tillräcklig information och ett empatiskt bemötande från vårdpersonalen. Slutsats: Empati, engagemang och tillräcklig information är de tre viktigaste aspekterna av ett gott bemötande från vårdpersonal. Dessa tre aspekter kan förbättra hur kvinnor med PCOS kan hantera sin sjukdom. För att förbättra vårdpersonalens bemötande behöver deras kunskap om PCOS ökas och mer tid behöver avsättas till information, rådgivning och utvecklandet av en relation mellan vårdpersonal och patient. Detta skulle kunna leda till att vårdpersonal får de förutsättningar som behövs för att leva upp till de riktlinjer för behandling av PCOS som finns.

Arbetet handlar om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv i gymnasieskolans undervisning. Syftet är dels att undersöka hur lärare och elever ser på matematikens historia och dess inkluderande i matematikundervisningen, dels om det finns en diskrepans mellan olika läroboksförfattare hur man tolkar Skolverkets intention om att ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till ett historiskt sammanhang. Baserat på några didaktikforskares olika synvinklar behandlas också frågor kring varför vi bör inkludera matematikens historia, vilka alternativa metoder som kan användas samt vilka eventuella hinder som kan finnas för detta. Dessutom ställs matematikhistorisk undervisning i relation till både teoretiska lärandeperspektiv och jämställdhet mellan män och kvinnor. Metoderna som använts i arbetet utgörs, dels av en kvalitativ enkätundersökning baserad på frågeformulär ställda till några lärare och elever, dels av en litteraturjämförelse mellan fyra av de vanligaste förekommande läroboksserierna i matematik på den svenska läromedelsmarknaden. Litteraturstudien baseras på både en kvantitativ och en hermeneutisk ansats där såväl mängden av historiskt innehåll liksom texternas innebörd studeras och uttolkas baserat på det sätt på vilket de framställts. Resultatet av studien visar att undervisning i matematikens historia prioriteras relativt olika bland lärarna och den ges i huvudsak låg prioritet då den ställs mot matematikundervisningens andra delar som aritmetik, algebra, geometri med flera. Vidare visar sig intresset vara begränsat hos merparten av eleverna. Ett något större intresse noteras däremot hos lärarna, som dock i relativt hög andel själva saknar utbildning i matematikens historia. Studien visar också att det finns betydande skillnader i hur läromedelsförfattarna ser på elevernas behov av matematikhistoriskt innehåll, inte minst mellan matematikkursernas a-, b- och c-spår. Även sättet på vilket det matematikhistoriska innehållet presenteras skiljer sig avsevärt mellan de studerade läroboksserierna. / This work is about the history of mathematics from a didactic perspective in the upper secondary school ’s education. The purpose is partly to investigate how teachers and students look at the history of mathematics’ incorporation in mathematics teaching and partly if there is a discrepancy between different school book writers how to interpret the Swedish National Agency for Education's intention to give students the opportunity to relate mathematics in a historical context. Based on the different viewpoints of some didactics researchers, issues about why we should include the history of mathematics, which alternative methods that can be used, and any possible barriers to doing so, are discussed. In addition, teaching the history of mathematics is viewed in relation to both theoretical learning perspectives and gender equality. The methods used in the work consist, partly of a qualitative survey based on questionnaires addressed to some teachers and students, and partly from a literature comparison between four of the most commonly used school book series in mathematics on the Swedish literature market. The literature study is based on both a quantitative and a hermeneutic approach where both the amount of historical content and the meaning of the texts are studied and interpreted based on the way in which they were presented. The result of the study shows that teaching history of mathematics is prioritized relatively different among the teachers, and it is given essentially low priority when it competes against subjects like arithmetics, algebra, geometry, and others. Furthermore, the interest is shown to be limited by most of the students. On the other hand, a somewhat greater interest is noted among the teachers, although in relatively high proportion they themselves lack education in the history of mathematics. The study also shows that there are significant differences in how the school book writers look at the students' need for mathematics-historical content, not least between the a-, b- and c-tracks of the mathematics courses. Even the way in which the mathematics-historical content is presented differs substantially between the studied textbook series.

Background: Transgendered individuals are a growing minority group in society who generally have poor confidence in health care. They experience shortcomings in the contact with health services that affect the experience of their interaction with health care staff. There is currently limited knowledge about how transgendered individuals wants to be encountered and treated in health care.  Aim: The aim was to study the collective knowledge regarding how transgendered people experience the interaction with health care.  Method: A literature study with a systematic approach where studies were compiled using content analysis according to Evans with an inductive approach. The theoretical framework Fundamentals of Care (FoC) was used throughout the literature study.  Results: Three themes emerged: (1) To be addressed with the right pronoun to be met with insensitivity, tactlessness and open dissatisfaction, (2) To bear responsibility for their care due to lack of knowledge on the part of the caregiver, (3) To feel trust or mistrust in the treatment. Five sub-themes were found: (Ia) from correct address to inappropriate questions and the experience of poorer care when the transidentity was announced. (Ib) Unnecessary physical examination to a reluctance to provide care. (IIa) To meet competent or incompetent caregivers. (IIb)To be responsible for training the caregiver. (IIa) from feeling welcome to not wanting to seek care.  Conclusions: The interaction with health care worries transgender individuals and needs improvement. Normalizing reactions that support rather than condemn are desired in the meeting of health care. The theoretical framework FoC can be used as a guide for person- centered care in the meeting of health care staff with transgendered individuals in the operating room. / Bakgrund: Transpersoner är en ökande minoritetsgrupp i samhället som generellt sätt har ett dåligt förtroende för hälso- och sjukvården. De upplever brister i kontakten med sjukvården som påverkar upplevelsen av bemötandet. Det finns i dagsläget begränsad kunskap om hur transpersoner önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att studera den samlade kunskapen om hur transpersoner upplever bemötandet med hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier sammanställts med innehållsanalys enligt Evans med induktiv ansats. Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care (FoC) användes genom litteraturstudien.  Resultat: Tre teman framkom: (1) Att bli tilltalad med rätt pronomen till att mötas med okänslighet, taktlöshet och öppet missnöje, (2) Att bära ansvaret för sin vård på grund av kunskapsbrist hos vårdgivaren (3) Att känna förtroende eller misstro i bemötandet. Fem subteman framkom: (Ia) från korrekt tilltal till olämpliga frågor och upplevelsen av sämre vård när transidentiteten offentliggjordes. (Ib) Onödig fysisk undersökning till en ovilja att ge vård. (IIa) Att möta kompetenta eller inkompetenta vårdgivare. (IIb) Att ansvara för att utbilda vårdgivaren. (IIIa) Från att känna sig välkommen till att inte vilja söka vård.  Slutsats: Bemötandet av hälso- och sjukvården oroar transpersoner och behöver förbättras. Normaliserande reaktioner som stöttar snarare än fördömer önskas i bemötandet av Hälso- och sjukvården. Det teoretiska ramverket FoC kan användas som en vägledning för ge en personcentrerad vård i mötet med transpersoner på operationsavdelningen.

Bakgrund: Compassion energy kan bidra till sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter och meningsfull vård utifrån ett medkännande förhållningssätt. Sjuksköterskors empati gentemot patienter kan innebära en risk för compassion fatigue hos sjuksköterskor, vilket kan försämra patientsäkerheten. Sjuksköterskors ansvar över den egna hälsan har en stor betydelse för att minimera sjuksköterskors avsikt att lämna arbetet samt för att skydda patienter från vårdskada. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta motivation i vårdandet. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans med underlag av tio olika kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Resultatet bestod av två teman, erfarenheter av meningsfullhet samt erfarenheter av en trygg arbetsmiljö. Erfarenheter av meningsfullhet gav två subteman, att finna glädje och att få ge hjälp. Erfarenheter av en trygg arbetsmiljö gav två subteman, att få emotionellt stöd från kollegor och att ha möjlighet till utveckling. Slutsats:Sjuksköterskor motiverades i vårdandet genom att finna glädje då det bildades en gemenskap på arbetsplatsen samt att glädjen underlättade svåra situationer i vårdandet. Att få hjälp till en annan människa i behov av hjälp ansågs vara grunden för vårdandet. Att få emotionellt stöd från kollegor bidrog till en trygghet i vårdandet och gjorde det möjligt för sjuksköterskorna att uppnå likvärdiga mål. Att ha möjlighet till utveckling gav sjuksköterskorna en djupare förståelse och underlätta olika situationer i vårdandet. / Background: Compassion energy can contribute to nurses' conditions to provide patientswith meaningful care based on a compassionate approach. Nurses' empathy towards patients can mean a risk of compassion fatigue in nurses, which can impair patient safety. Nurses'responsibility over their own health is of great importance to minimize nurses' intention to leave work and to protect patients from care injury. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of finding motivation in caring. Method: Systematic literature study according to Evans with a basis of ten different qualitative health science articles. Result: The result consisted of two themes, experiences of meaningfulness and experience sof a safe working environment. Experiences of meaningfulness yielded two subthemes,finding joy and being able to help. Experiences of a safe working environment released two subthemes, receiving emotional support from colleagues and having the opportunity for development. Conclusion: Nurses were motivated in caring by finding joy when acommunity was formed in the workplace and that joy facilitated difficult situations in caring. Being able to give help to another person in need of help was considered the basis for caring.Receiving emotional support from colleagues contributed to a sense of security in caregivingand having the opportunity for development gave the nurses a deeper understanding and facilitated different situation in care.

This dissertation is an exploration of trauma in the secondary English classroom. It examines what trauma is and the ways in which English classrooms can center healing through rhizomatic explorations of fiction in order to reassemble experiences with trauma and create hope. The heart of this work is a young adult novel embodying a rhizomatic exploration of trauma. In exploring trauma in fiction in a rhizomatic epistemology, the novel uses multiple genres and non-linear storytelling to examine the roots of trauma that are nomadic and non-binary. This writing to heal invites teachers and students to follow the rhizomatic roots necessary for their own healing and allows teachers to think differently about the purpose of the English classroom and what healing-centered practices can look like.

Bakgrund: Många personer världen över behöver stomi till följd av olika sjukdomar. Stomi innebär en stor förändring psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskor har en viktig roll när det kommer till stöd, men många upplever att deras kunskap är otillräcklig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med stomi. Metod: En litteraturstudie grundad på tio kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i PubMed och Cinahl. En analysguide för kvalitativa litteraturstudier av Popenoe et al. användes i analysarbetet. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. Behov av stöd beskriver hur sjuksköterskan, närstående och andra personer med stomi påverkar förmågan till anpassning. En förändrad kropp beskriver hur stomin påverkar självbilden och intima relationer. En ny livssituation beskriver hur den förändrade kroppsfunktionen inverkar på vardagsliv, vikten av acceptans och att finna mening samt den ekonomiska påverkan som stomi kan innefatta. Konklusion: Stomin bidrar till förändringar i kroppsuppfattning och i vardagen. Stöd från omgivningen är betydelsefullt, men då stomin är en förändring för hela familjen behövs fler studier göras från ett närståendeperspektiv för att sjuksköterskan ska kunna erbjuda rätt stöd. / Background: Many people across the world need a stoma because of various diseases. Ostomy can signify a big change psychologically, physically, and socially. Nurses have an important role when it comes to support, but many feel their knowledge is inadequate. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of adults living with a stoma. Methods: A literary review based on ten qualitative studies. Database research was conducted in PubMed and Cinahl. An analysis guide for qualitative literature reviews by Popenoe et al. was used for the analysis. Results: Three categories and seven subcategories emerged. Need of support describes how the nurse, loved ones and other ostomates affect the ability to adapt. A changed body describes how the stoma affects self-image and intimate relations. A new life situation describes how changed bodily function affects daily life, acceptance and finding meaning, and the economic impact ostomy can have. Conclusion: The stoma contributes to changes in body image and daily life. Support from the surroundings is meaningful, but as the stoma constitutes a change for the whole family more studies need to be conducted from the perspective of loved ones so the nurse can offer the right support.

Bakgrund: Allt fler ungdomar har en försämrad sömn. Sömn är en viktig faktor för välmående och hälsa. Ungdomar har större behov av sömn än barn och vuxna, men eftersom ungdomar ofta har stora variationer i sitt sömnmönster kan det leda till att rekommenderade sömntimmar inte uppnås. Det finns olika orsaker som påverkar ungdomars sömn.  Syfte: Att beskriva hur försämrad sömnkvalitet påverkar ungdomars hälsa. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Scopus. Totalt inkluderades och analyserades 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet: Resultatet visar att försämrad sömnkvalitet hos ungdomar är en bidragande orsak till ohälsa och bristande utbildning. Ur analysen framkom två kategorier; Påverkan på välbefinnandet och Påverkan på utbildning. I kategorin Påverkan på välbefinnandet framkom fyra underkategorier: Destruktivt beteende, Trötthet, Depression och Försvårade sociala relationer. I kategorin Påverkan på utbildning framkom två underkategorier: Försvagade skolprestationer och Skapar en förskjuten dygnsrytm. Konklusion: Bristande sömnkvalitet påverkar ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Det kan leda till en försämrad hälsa och skolgång. Skolsköterskan behöver ha förståelse och kunskap om ungdomars försämrade sömnkvalitet och dess effekter i det hälsofrämjande arbetet. / Background: More and more young people have impaired sleep. Sleep is an important factor for well-being and health. Young people have a greater need for sleep than children and adults, but because young people often have large variations in their sleep patterns, this can lead to the recommended hours of sleep not being achieved. There are various reasons that affect young people's sleep. Purpose: To describe how poor sleep quality affects adolescents' health. Method: An integrative literature review with an inductive approach. The data collection was carried out in the databases Cinahl, Medline, Pubmed and Scopus. A total of 14 scientific articles were included and analyzed. The result: The result shows that a poor sleep quality in adolescents´ is a contributing cause to ill health and lack of education. Two categories emerged from the analysis; Impact on well-being and Impact on education. In the category Impact on well-being, four subcategories emerged: Destructive behavior, Fatigue, Depression and Impaired social relationships. In the category Impact on education, two subcategories emerged: Weakened school performance and Craetes a shifted circadian rhythm.  Conclusion: Lack of sleep quality affects adolescents´ physically, psychologically and socially. It can lead to a deterioration in health and schooling. The school nurse needs to have understanding and knowledge of the deteriorating quality of young people and its effects in the health promotion work.

Youths tend to spend less and less time reading, although they still consider that they would like to read more. This dilemma is particularly interesting within the teaching of the Swedish language in school since reading fiction is a vital part of the subjects’ content. The aim of this systematic literature study is to investigate upper secondary students’ perceptions of fiction reading. The current method implies searching for literature within a certain subject, followed by a critical review and coding of the chosen literature. The time range that is being investigated is from the 1970s and onwards, that is, a Swedish subject determined by three separate curriculums. The study shows that students tend to have a different amount of interest in reading but an important part of reading seems to be the possibility to choose the book yourself. The study can also demonstrate a distinct difference between the reading that students do at home and the reading that takes place in school.