Bakgrund: Studier har visat att hälso- och sjukvårdspersonal har ett stigmatiserande förhållningssätt gentemot personer med schizofreni. Syfte: Att beskriva hur personer med schizofreni upplever relationen till hälso- och sjukvårdspersonal inom den psykiatriska vården. Metod: Arbetet har en beskrivande design med litteraturöversikt med systematisk ansats och baseras på åtta kvalitativa originalartiklar. Resultat: Det framkom sex kategorier: Kommunikation, diskriminering och stigmatisering, närvaro och tillgänglighet, tvång och ofrihet, delaktighet och meningsfullhet, och säkerhet och trygghet. Resultatet visar att patienterna upplevde goda och dåliga relationer till hälso-och sjukvårdspersonalen. De beskrev att en god relation upplevdes då det fanns god kommunikation, förtroende, delaktighet och trygghet. Dåliga relation upplevdes vid tvång, hot och dålig kommunikation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.   Slutsats: En god relation är fundamentalt viktig för patientens välbefinnande och vård. Det behövs mer undervisning till hälso- och sjukvårdspersonal om hur de bör bemöta personer med schizofreni. Vidare forsknings behövs dock då det var svårt att finna artiklar inom samma ämne som var från de närmsta tio åren. / Background: Studies have shown that health personnel have a stigmatizing approach towards people with schizophrenia. Aim: To describe how people with schizophrenia experience the relation to health personnel within psychiatric care. Method: This study has a descriptive design with a literature review with a systematic approach, and is based on eight qualitative original articles. Results: Six categories were identified: Communication, discrimination, presence and availability, coercion and lack of freedom, participation and meaningfulness and safety and security. The results show that patients experience both good and bad relations to health personnel. Good relations took place when patients experienced good communication, trust, participation and security. Bad relations took place when patients experienced coercion, threats and bad communication. Conclusion: A good relation is fundamentally important for the patient’s wellbeing and care. More education on how health personnel establish a good relation with patients with schizophrenia is necessary. However, further research is needed on the subject, since articles published within the past ten years were difficult to find.

Bakgrund: Njurtransplantation är en behandling mot kronisk njursvikt och är den vanligaste formen av organtransplantation. Det är däremot ingen botande behandling. För att undvika avstötning av den nya njuren följer en livslång behandling med immunhämmande medicinering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med en transplanterad njure.  Metod: Nio kvalitativa empiriska artiklar valdes ut från databaserna CINAHL, PsycINFO och Pubmed. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes.  Resultat: Följande tre huvudkategorier identifierades i analysen: Att vara fri men samtidigt begränsad, Att uppleva motstridiga känslor samt Att genomgå en personlig utveckling i relation till omgivningen. Ytterligare sju subkategorier identifierades.  Konklusion: Denna litteraturstudie lyfter den komplexa livssituationen efter en njurtransplantation där personerna upplever en paradox mellan hälsa och ohälsa samt frihet och begränsningar. En insikt i personernas levda erfarenheter är betydelsefullt för mötet med denna patientgrupp. Ensamhet, oro och att inte känna sig förstådd kan underlättas genom sjuksköterskeledda interventioner för en bättre anpassning till det nya livet. / Background: Kidney transplantation is a treatment for chronic kidney disease, and it is the most common form of organ graft replacement. However, it is not a curative treatment. Kidney transplants require a lifelong regimen of immunosuppressive medication to avoid rejection.  Aim: The objective of this study was to describe the lived experiences of kidney transplant recipients. Methods: Nine qualitative empirical articles were chosen from the databases CINAHL, PsycINFO, and Pubmed. A qualitative content analysis was used to analyze the chosen articles.  Results: The following three categories were identified: Liberty with limitations, To experience conflicting emotions and Personal development in relation to the environment. An additional seven subcategories were identified.  Conclusion: This literature study illustrates the complexity of life for those having undergone a kidney transplant; individuals experienced a paradox between health and illness, as well as between freedom and limitation. The study provides insight into patients’ experience, which is notably important for the treatment of this particular patient group. Isolation, anxiety, and feelings of being misunderstood could be helped through interventional nursing that stresses adapting to new life changes.

Bakgrund: Akutsjukvård ges till någon som blivit akut sjuk eller skadad, vården ska dessutom leva upp till samhällets krav på god och säker vård. Idag arbetar både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på Sveriges akutmottagningar. Teamarbete är en viktig framgångsfaktor för att öka effektiviteten av vården. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts.    Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i tre kategorier och åtta underkategorier; Behovet av en formell struktur: Vikten av god kommunikation, Vikten av tydliga roller och Vikten av en ledare. Hinder för ett optimalt teamarbete: Oerfarna teammedlemmar och Arbete under stress. Möjligheter som främjar teamarbetet: Skapa goda relationer, Stötta och hjälpa varandra och Utbildning och träning.  Konklusion: Fungerande teamarbete är vitalt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor har en betydande roll i teamet samt påverkar utfallet av teamarbetet och vården. Det behövs kontinuerlig träning och utbildning i teamarbete samt riktlinjer över hur teamarbete ska bedrivas. / Background: Emergency care is given to someone who has been acutely ill or injured, the care must also live up to society’s demands for good and safe care. In Sweden both registered- and specialist nurses work in the emergency department. Teamwork is an important factor to increase efficiency of care.  Aim: The aim of this study was to illuminate health personnel’s experiences of and reflections on teamwork in the emergency medical services.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Search for articles was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Articles have been reviewed, analyzed and complied.  Results: Results of the literature study are presented in three categories and eight subcategories; Need of a formal structure: Importance of good communication, Importance of clear roles and Importance of a leader. Obstacles to optimal teamwork: Inexperienced team members and Working during stress. Options that promotes teamwork: Create good relationships, Support and help each other and Education and training.  Conclusion: Functional teamwork is vital for patient safety. Nurses have a significant role in the team and influence the outcome of teamwork and care. Continuous training and education are required as well as guidelines on how teamwork should be conducted.

Bakgrund: Delirium är ett akut tillstånd som kan drabba olika individer. Tillståndet ärvanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar och uppvaknings avdelningar ochpåverkar individens tankeverksamhet och koncentrationsförmåga vilket kan leda tillförvirring. Om tillståndet förekommer efter en operation benämns det som Postoperativtdelirium (POD). POD beskrivs som ett tillstånd som förlänger patientens sjukhusvistelseoch ökar dödligheten och drabbar främst äldre. Syfte: Att beskriva äldre patienters erfarenheter av postoperativt delirium. Metod: Denna litteratursammanställning baseras på nio kvalitativa studier. Studiernahittades i två databaser, Cinahl och Pubmed samt via manuella sökningar av referenslistor.Analysen genomfördes med Fribergs modell för analys av kvalitativa studier. Resultat: Genom analysen skapades tre huvudkategorier och nio subkategorier.Huvudkategorierna var: ‘Känslomässiga reaktioner’, ‘Kroppsliga obehag’ samt ‘Viktigtstöd’. Konklusion: Patienter behöver mer information gällande POD för att förstå sin situationbättre och kunna delta i sin egen vård. Vårdpersonal behöver mer utbildning för att förståpatientens behov under POD samt för att kunna förmedla kunskap om POD till anhöriga.En ökad kunskap kan även reducera kostnader för verksamheter där POD förekommer.Vidare forskning bör belysa hur patienter och verksamheten påverkas av att ge informationtill patienter angående POD. / Background: Delirium is an acute condition that can affect different individuals. Thecondition is common in intensive care units and wake-up wards and affects the individual'sthinking activity and ability to concentrate witch leads to confusion. If the condition occursafter surgery, it is referred to as Postoperative Delirium (POD). POD is described as acondition that prolongs the patient's hospital stay and increases mortality and mainlyaffects the elderly. Aim: To describe elderly patients´experiences of postoperative delirium. Methods: This literature review is based on nine qualitative studies. The studies werefound in two databases, Cinahl, Pubmed and also via manual searches of reference lists.The analysis was performed with Friberg's model for analysis of qualitative studies. Results: The analysis created three main categories and nine subcategories. The maincategories were: ‘Emotional reactions’, ‘Physical discomfort’ and ‘Significant support’. Conclusion: Patients need more information regarding POD to better understand theirsituation and be able to participate in their own care. Nursing staff need more training tounderstand the patient's needs during POD and to be able to convey knowledge about PODto relatives. Increased knowledge can also reduce costs for operations where POD occurs.Further research should shed light on how patients and operations are affected byproviding information to patients regarding POD. / <p>Pågrund av pågående pandemi hölls presentationen av examensarbetet via zoom möte.</p>

Bakgrund: Antibiotikaresistens utgör ett stort problem globalt. En av de resistentabakterierna är meticillinresistenta Staphylococcus arueus (MRSA). Denna bakterie kanorsaka infektioner av olika allvarlighetsgrad. Det saknas systematiska översiktsstudier sombeskriver personers erfarenheter av att leva med MRSA och dessa kan vara viktiga för attsjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till personer med MRSA. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av att levamed MRSA. Metod: Nio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till dennalitteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: ”Att uppleva oro inför framtidenoch brist på kunskap”, ”Att uppleva negativa erfarenheter under vårdtiden” samt ”Attuppleva personliga och vardagliga förändringar”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att personer som lever med MRSAbeskriver upplevelser av oro inför framtiden och bristande kunskap om sin sjukdom. Debeskriver även upplevelser av brist på kunskap bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskankan med ökad kunskap om MRSA sannolikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomenhos personer med MRSA och lindra deras oro. / Background: Antibiotic resistance constitutes a big global threat. One of the resistantbacteria is methicillin-resistant Staphylococcus aureus. This bacterium can causeinfections of varied severity. There is an absence of systematic reviews that describes thelived experience among people living with MRSA and these could be important for nursesto be able to provide good nursing care for the persons living with MRSA. Aim: The aim of this study was to describe the lived experience among people living with MRSA. Methods: Nine qualitative articles were reviewed, analyzed and compiled for thisliterature study. Results: The analysis resulted in three main categories: “To experience concern about thefuture and lack of knowledge”, “To experience negative experiences during the hospitalstay” and “To experience personal and everyday changes”. Conclusion: The result from the literature study shows that persons living with MRSA describes experiences of worries about the future and lack of knowledge about the disease.They also described experiences of lack of knowledge among healthcare. The nurse canwith increased knowledge of MRSA likely contribute to increasing knowledge about thedisease among persons with MRSA and reduce their worries.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom drabbar mer än var 10:e människa världen över. Sjukdomen är komplex och kan ses i samband med andra sjukdomar. Individer behöver utföra en livslång och krävande egenvård av denna progressiva sjukdom. I dagens hälso- och sjukvård vårdas vanligtvis en sjukdom i taget vilket kan få vården att brista i individanpassat egenvårdsstöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av egenvård för individer med kronisk njursjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier skapades utifrån resultatet. Kategorierna; 1) Hälsorelaterade värderingar och upplevelser påverkar egenvården 2) Behov av stöd för att utföra egenvård. Konklusion: Litteraturstudien visar att individer kan uppleva ångest och oro över sitt hälsotillstånd vilket försvårar utförandet av egenvård. Hälso- och sjukvården behöver ha ett personcentrerat bemötande och beakta individens beteenden och värderingar för att kunna ge en individanpassad information och ett kontinuerligt egenvårdsstöd. Därefter kan individen få en god förutsättning att ta till sig kunskap om sin hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar i att möta det egenvårdsbehov individen har genom att ge egenvårdsstöd för att leva ett mer hälsosamt liv. / Background: Chronic kidney disease affects more than every 10th person worldwide. The disease is complex and can be seen with other diseases. Individs need to perform a lifelong and demanding self-management of this progressive disease. In today's health care, one illness is usually cared for at a time, which can cause the care to fail in individualized self-management support. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-management for individs with chronic kidney disease. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. The content analysis was based on Friberg's five-step model. Results: Two categories and seven subcategories were created based on the result. The two categories were: 1) Health-related values and experiences affect self-management 2) Need for support to perform self-management. Conclusion: The study shows that participants may experience anxiety about their state of health, which makes it difficult to perform self-management. Healthcare needs to have a person-centered approach and take into account the individ's behaviors and values in order to be able to provide individualized information and continuous self-management support. After that, individs can have a good chance of absorbing knowledge about their health. The nurse has a responsibility to meet the individs self-management needs by providing support to live a healthier life.

Bakgrund: En stomi är en öppning på buken med syfte att avleda avföring. Bakomliggande sjukdomar är vanligen cancer samt inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomi innebär en förändring i kroppsfunktionen med effekter på flertalet dimensioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med stomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar, som analyserats med Fribergs femstegsmodell och som kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensen. Resultat: Fem kategorier identifierades: ”En förändrad kropp”, ”Sociala konsekvenser”, ”Att hantera vardagen”, ”Stöd och bristande stöd från omgivningen” samt ”Möte med vården”.   Konklusion: Att få en stomi beskrivs som en stor förändring i livet med effekter på kroppsbilden, sexlivet samt sociala relationer. Resultatet har i denna litteraturstudie analyserats i relation till Roys adaptionsmodell, som handlar om människans förmåga att anpassa sig till en förändrad miljö och anpassningen av denna miljö med hjälp av copingprocesser och bemästring av hinder. Bemästring av dessa hinder innebär en utmaning som patienten behöver stöd från sjuksköterska och närstående för att hantera. / Background: An ostomy is an opening on the abdominal wall, with its purpose to dispose faeces. Underlying diseases are usually cancer and inflammatory bowel diseases. Recieving an ostomy effects the bodily function and numerous dimensions.  Aim: The purpose of this literature study was to highlight patients’ experiences of living with an ostomy. Methods: The literature study was based upon eight qualitative articles which have been analyzed through Friberg’s five-step model and then quality reviewed based upon Olsson and Sörensen’s quality template. Results: Five categories were identified: ”A changed body”, ”Social consequences”, ”Dealing with daily life”, ”Support and the lack of support” and ”The contact with the healthcare”. Conclusion: Recieving an ostomy is described as a major change in life with effects on body image, sex life and social relationships. The result has been analyzed in relation to the Roy adaption model, which consists of the human’s ability to adapt to changes within one’s context and to change the context itself through coping processes.  Overcoming barriers is a challenge that the patient needs the support from next of kin and nurses to handle.

Bakgrund: Det är en lång process för patienterna att behandlas för trycksår. Det är både en psykisk och fysisk utmaning, inte bara för patienterna utan även för anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av att leva med trycksår. Metod: Studien var en litteraturstudie, där totalt åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Databaser som användes var PubMed och Cinhal. Resultat: Litteraturstudien mynnade ut i två huvudkategorier ”Begränsningar i det vardagliga livet” och ”Pendla mellan förtvivlan och hopp”, med totalt fem underkategorier där patientens upplevelse av lidande hade en stor roll. Konklusion: Trycksår leder till ett lidande för patienterna som vårdas. Att leva med trycksår gör upplevelsen komplext och varierar från person till person även om upplevelserna liknar varandra. Sjuksköterskan roll är att fånga upp patientens lidande och lindra detta. / Background: To be treated for pressure ulcers is a long and painful process. It is a challenge physically and psychologically not only for the patients, but also for their related parties.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences related to life with pressure ulcers. Methods: This study is performed as a literature study, based on eight scientific articles. The databases used where PubMed and Cinahl. Results: Two main categories were found “Restrictions in the daily life” and “Bouncing between doubt and hope”. With a total of five undercategories, the main focus seemed to be on the patients experience of suffering.  Conclusion: Pressure ulcers leads to a suffering for the patents. To live with a pressure ulcer makes the experience complex and highly individual, even thou the experiences are mutual to others. The nurse’s roll is to notice the patient’s suffering and relive it.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kan komma att få nedsatta kognitiva funktioner. Personer som insjuknar i en demenssjukdom kan få svårigheter med att sköta sin allmänna dagliga livsföring. En följd till detta kan vara ett behov av hjälp och stöd i vardagen. En utav sjuksköterskornas kärnkompetenser handlar om att synliggöra den hela människan. Vården ges utifrån varje unik person där delaktighet mellan sjuksköterskor och personer med demenssjukdom är centralt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie samt att en beskrivande analys tillämpades i studien. Resultat: Det förekom att sjuksköterskor erfor tids och kunskapsbrist vid arbete med personer med demenssjukdom. Att se till den unika individen samt tillämpandet av levnadsberättelsen var något som sjuksköterskorna kunde ta hjälp av vid formandet av en personcentrerad vård för personer med demenssjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. / Background: The cognitive functions of people diagnosed with dementia may become impaired. People that fall ill with a dementia disease may have difficulties performing activities on a daily basis. Individuals with any of these particular diseases will be in need of more help and support in their everyday lives. Being able to make the patient visible is one of the cores of the nursing competency. To incorporate the patient and to shape the care for each unique individual is central. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s experiences on providing person-centered care to people with dementia. Method: A literature study with a qualitative approach was used in this study and a descriptive analysis method was used. Result: Nurses experienced there was a lack of time and knowledge when treating patients with dementia disease. Nurses also found it helpful to see each individual's unique life story when approaching each patient to provide them with the most suitable care that fit each individual. Conclusion: The nurses encountered multiple experiences that were not only on the positive side, but several on the negative side of experiences.

Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna. / Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.