Bakgrund: Endometrios är en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom som beräknas drabba var tionde kvinna i Sverige. Sjukdomen kan ge svåra smärtsymtom och leda till subfertilitet och organskador. Dessutom förknippas den komplexa smärtproblematiken vid endometrios med psykisk ohälsa. Det saknas kompetens, kunskapsstöd och riktlinjer för omvårdnad vid endometrios på samtliga vårdnivåer i Sverige. Sjuksköterskeutbildningen på grundnivå innehåller begränsat med information om endometrios jämfört med andra vanliga kroniska tillstånd. Då endometrios är en vanlig sjukdom som grundutbildade sjuksköterskor förväntas möta i sitt arbete ansågs det föreligga ett behov av att utöka kunskapen om kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Syfte: Att utforska kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien bygger på resultaten från tolv kvalitativa primärstudier från databaserna Cinahl, PubMed och ProQuest. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån SBU:s mall för kvalitativa studier. En induktiv dataanalys gjordes i tre steg. Resultat: Tre kategorier respektive sju subkategorier identifierades. Kategorierna benämns som: En kamp i vården, Påverkan på det dagliga livet och Förändrad självbild. Konklusion: Kvinnorna beskrev en variation av upplevelser av att leva med endometrios. Mötet med vården upplevdes som en kamp och sjukdomen sades styra det dagliga livet. Vidare beskrevs ett behov av stöd och kunskap. De upplevde ett flertal funktionsförluster och beskrev att framtiden kändes oklar. Kompetent stöd, information och bekräftelse från hälso- och sjukvården, tillsammans med ett förstående bemötande i nära relationer och i yrkeslivet, ökade kvinnornas upplevelse av hanterbarhet, acceptans och tillit. Omvårdnadsarbetet, och sjuksköterskans samordnande roll, ger åtskilliga möjligheter att förändra och förbättra vården för endometriosdrabbade kvinnor. / Background: Endometriosis is a common chronic inflammatory disease estimated to affect one out of ten women in Sweden. It causes symptoms of severe pain and can lead to subfertility and organ damage. In addition, the complex problem of pain in endometriosis is associated with mental health issues. There is a lack of competence, clinical care guidelines and decision support for nursing on all levels of care in Sweden. Compared to other common chronic diseases, the undergraduate nursing program contains a limited amount of information about endometriosis. As endometriosis is a common affliction which the registered nurse is likely to encounter, a need to explore women’s experiences of living with endometriosis was identified. Aim: To explore women’s experiences of living with endometriosis. Method: This literature review was based on twelve qualitative primary studies from the databases Cinahl, PubMed and Proquest. Quality assessment was made with the SBU review template. An inductive data analysis was done in three steps. Main findings: Three categories and seven subcategories were identified. The categories were A struggle within health care, Impact on daily life and A changed self-image. Conclusion: Women described a variety of experiences in living with endometriosis. Healthcare was described as a struggle, and women recounted how the disease impacted and controlled their daily lives. Additionally, a need for support and knowledge was expressed. Several losses of function were encountered, and the women viewed the future with uncertainty. Competence, information, and validation from healthcare personnel, along with being met with understanding in their personal and professional lives, increased feelings of manageability, acceptance, and trust. Nursing, and the coordinating role of the nurse, provides numerous opportunities to improve and change the care for women with endometriosis.

Bakgrund: Sex miljoner människor globalt avlider till följd av trauman årligen. De vanligaste orsakerna är trafikrelaterade skador, suicid, dråp och fallskador. Ett fysiskt trauma inträffar vanligen oväntat där den drabbade har behov av fysisk och psykisk hjälp. Det är betydande att en vårdrelation etableras mellan vårdpersonal och patient för att patienten ska kunna göras delaktig i sin vård. Personcentrerad vård är viktigt vid det initiala mötet och sedan fortlöpande genom vårdkedjan. Fysiska trauman orsakar belastning på vård och samhälle samtidigt som det medför stort lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vårdpersonals omvårdnad efter fysiskt trauma.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Elva kvalitativa originalartiklar som belyser patienters erfarenheter identifierades genom artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s) granskningsmall. Artiklarna ansågs vara av medel eller hög kvalitet.  Resultat: Patienters erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad efter fysiskt trauma, besvarades av tre teman, vilka var: ha stort informationsbehov, vilja kommunicera med vårdpersonal samt önska vara delaktig i sin vård. Patienternas erfarenheter varierade angående om informationen var tillräcklig, om kommunikationen var god och om patienterna fick möjligheten att vara delaktiga i sin egen vård.  Slutsats: Det stora informationsbehovet, viljan att kommunicera med vårdpersonal och önskan om att vara delaktig var framträdande i hur patienterna erfor vårdpersonalens omvårdnad efter fysiskt trauma. Studiens resultat redovisar patienters perspektiv. Dessa erfarenheter är värda att hörsammas av vårdpersonal som möter patienter drabbade av fysiskt trauma, för att öka vårdpersonalens förståelse för erfarenheterna av omvårdnaden hos patienterna. / Background: Six million people globally die as a result of trauma annually. The most common causes are traffic-related injuries, suicide, homicide, and fall injuries. A physical trauma usually occurs unexpectedly where the patient needs physical and psychological help. It is important that a nurse-patient relationship is established between healthcare professionals and patients in order for the patient to be able to participate in their care. Person-centered care is important at the initial meeting and then continuously throughout the care continuity. Physical trauma causes a strain on healthcare and society, while at the same time causing great suffering for the patient. Aim: To describe trauma patients' experiences of nursing care after physical trauma.  Method: Literature study with a descriptive design. Eleven qualitative original articles highlighting patients' experiences were identified through article searches in databases PubMed and CINAHL. The quality review was carried out using the State's preparation for medical and social evaluation (SBU's) review template. The articles were considered to be of medium or high quality.  Results: Patients' experiences of nursing care after physical trauma were answered by three themes, which were: having a great need for information, wanting to communicate with healthcare professionals, and wanting to be involved in their care. The patients' experiences varied regarding whether the information was sufficient, whether the communication was good, and whether the patients were given the opportunity to participate in their care. Conclusion: The great need for information, the desire to communicate with healthcare staff and the desire to be involved were crucial in how the patients experienced the nursing staff's care after physical trauma. The results of the study report patients' perspectives. These experiences are worth listening to by healthcare professionals who encounter patients affected by physical trauma, in order to increase healthcare professionals' understanding of patients' nursing experiences.

Background: Frail older individuals run a greater risk of having to be cared for in hospital. Returning home after hospital discharge is often linked to an increased need for support from relatives or via care interventions. Close relatives experience worries, stress and despair linked to the older individuals return home. Nurses experience great importance in collaboration between nurses and the importance of participation and information to the elderly in the transition process. Purpose: The purpose was to shed light on older individuals' experiences of returning home after hospitalization. Method: Friberg's analysis method of processed material, which is called a general literature review. Results: The older individual have experiences of a transition process that involves reduced physical function and activity, dependence on caregivers and relatives, with emotions such as uncertainty, worry, fear, stress and frustration, with a lack of sufficient information. Conclusion: The experiences of the older individual show that there are areas in the transition process that the nurse can influence and improve in order to reduce the older individuals suffering in the transition process. / Bakgrund: Sköra äldre löper större risk att behöva vårdas på sjukhus, hemkomst efter sjukhusutskrivning kopplas ofta till ett ökat stödbehov från anhöriga eller via vårdinsattser. Anhöriga i sin tur erfar oro, stress och förtvivlan kopplat till den äldres hemkomst. Sjuksköterskor erfar stor vikt i samverkan mellan sjuksköterskor och vikten av delaktighet och information till den äldre i övergångsprocessen. Syfte: Syftet var att belysa äldres erfarenheter av att återvända hem efter sjukhusvistelse. Metod: Fribergs analysmetod av bearbetat material som kallas för allmän litteraturöversikt. Resultat: Äldre har erfarenheter om en övergångsprocess som innebär nedsatt kroppslig funktion och aktivitet, beroendeställning till vårdare samt anhöriga, med emotioner som osäkerhet, oro, rädsla, stress och frustration, med brist på tillräcklig information. Slutsats: Äldres erfarenheter tyder på att det finns områden i övergångsprocessen som sjuksköterskan kan påverka och förbättra för att minska den äldres lidande i övergångsprocessen.

It is crucial for schools and teachers to consider the cultural diversity and various backgroundsof students in education. This is essential to ensure an inclusive and fair learning environment.Students with different linguistic backgrounds may have varying needs in understanding andexpressing mathematical concepts. Teachers should be aware of these differences. The purpose of my study is to carefully examine and analyze existing research on mathematicslearning for multilingual students. By compiling results and conclusions from prior studies andresearch, I aim to provide an overview of the current state of knowledge in this crucial area.I have employed a systematic literature review as the methodology. The selection of studies wasbased on thorough searches across multiple databases. The chosen studies encompass acombination of qualitative and quantitative methods to achieve a broader and more diverseunderstanding of the subject. The study's findings indicate that multilingualism is seen both as a resource and sometimes as achallenge for students' learning. Interaction and communication are crucial in mathematicseducation regardless of linguistic background, necessitating an inclusive environment to supportstudents. The socio-cultural background is emphasized as vital to students' comprehension,requiring teachers to consider and adapt instruction to students' diverse cultural experiences.

Bakgrund: Stroke innebär att den vaskulära cirkulationen begränsas och dess bakomliggande orsaker kan vara hjärninfarkt eller hjärnblödning. Stroke är en neurologisk skada där symtomen står i relation till strokens lokalisation. Symtomen kan vara fysiska, kognitiva och sociala och har en central påverkan på patientens livskvalitet. Tidig rehabilitering är av största vikt där multidisciplinära team är avgörande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans roll vid rehabilitering av patienter med stroke. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats där åtta artiklar analyserades och kondenserades till fem kategorier. Resultat: I resultatet framkom fem olika kategorier. Dessa var: att finna sin roll som sjuksköterska, att vara en del utav rehabiliteringsteamet, att vara patientens advokat, att främja patientens motivation och att främja delaktighet av anhöriga. Konklusion/Implikation: Sjuksköterskans roll har stor betydelse för omvårdnaden av patienter med stroke. Diskussioner krävs för att sjuksköterskor ska förstå vikten utav rollen och våga anta dess utmaningar. Detta skapar en gynnsam förutsättning för personcentrerad, säker och god rehabiliteringsvård för patienterna med stroke. / Background: Stroke means that the vascular circulation is restricted, and its underlying causes can be cerebral infarction or cerebral haemorrhage. Stroke is a neurological injury where the symptoms are related to the location of the stroke. The symptoms can be physical, cognitive and social and have a central impact on the patient's quality of life. Early rehabilitation is of the greatest importance where multidisciplinary team is crucial. Purpose: The purpose of the study was to describe the nurse's role in rehabilitation. Method: The study was designed as a general literature study with an inductive approach where eight articles were analyzed and condensed into five categories. Results: The results revealed five different categories. These were: to find one’s role as a nurse, to be part of the rehabilitation team, to be the patient’s advocate, to promote the patient’s motivation and to promote the participation of relatives. Conclusion/Implication: The nurse’s role is of great importance for the care of patients with stroke. Discussions are required for nurses to understand the importance of the role and courage to accept its challenges. This creates a favorable condition for person-centered, safe and good rehabilitation care for patients with stroke.

Background and Motivation. Requirements engineering is decision intensiveand involves many roles and stakeholders. As humans are often subjective in theirdecision-making and biased by subjective criteria, we are interested in exploring howthis impacts requirements prioritization. Each requirements prioritization techniquehas its advantages and limitations to use on software products for single/multiplepurposes in the software field. Understanding how human aspects affect requirementsprioritization remains greatly unexplored. Objectives. This thesis aims to understand how human factors impact requirementsprioritization. The primary goal is to address and understand the various human as-pects that affect people when they make decisions. The secondary goal is to identifyvarious human aspects that receive more attention while prioritizing requirements. Methods. Systematic Literature Review (SLR) and survey were chosen as the re-search methods for this thesis. A snowballing method was used to extract empiricalresearch papers that were used for implementing the survey questionnaire. Each em-pirical paper from snowballing method has identified some human aspects throughone or more prioritization techniques and prioritization criteria. Using these humanaspects as input a survey questionnaire is designed for gaining insights on occur-rences/experiences of these human aspects in a large organization of Agile practi-tioners. Results. From the literature review, we identified 21 papers through the snow-balling method. And we identified more than two human aspects from each SLRpaper that impact requirements prioritization that were grouped into 11 categories.We also discovered many requirements prioritization techniques and their criteriawhere we included the top 15 RP techniques, 11 human aspects, and 17 RP cri-teria in the web-based survey questionnaire that were extracted through the SLRapproach. Our survey respondents considered the human aspects as very importantare Domain Knowledge of Individuals/ Stakeholders/ Analysts; Ability to consid-er/understand multiple perspectives; Ability to build/reach Consensus; Cognitiveskills and Limitations; Group Cohesion/ Team Maturity; and Accept Diversity as-pects as having the largest impact when prioritizing requirements. We have alsodiscovered that Emotions/ Emotional Cohesion which is also rated by the surveyrespondents as very important and is having the least impact as a human aspectwhen prioritizing requirements. Conclusions. Our study focus on the human aspects in requirements prioritizationmethod, the actual human aspects are least graded and human behavior that is con-sidered as an human aspect is highly graded by the practitioners in the survey. So aclear map is needed to identify the human aspect bias for requirements prioritizationand the results of this study can be helpful to all the researchers who want to carryour research on requirements prioritization in relation with human aspects.

Introduktion: När en människa inte längre kan bli läkt från sin sjukdom går vården från botande till lindrande och benämns palliativ vård. I Sverige utgår den palliativa vården från fyra hörnstenar; kommunikation och relationer, symtomlindring, stöd till de närstående och multiprofessionellt samarbete. Såväl patientens som dennes närståendes behov behöver tillgodoses för att personcentrerad vård ska fungera, vilket ställer krav på sjuksköterskan att ha god insyn om hur det är att vara närstående till en person som vårdas palliativt.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som vårdas palliativt.  Metod: Studien genomfördes med deskriptiv design och hade en litteraturöversikt som metod där data från tolv kvalitativa studier analyserades. Valda artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall.  Resultat: Av studiens resultat framkom tre kategorier: upplevelse av förtroende och bristande förtroende för vården, upplevelse av trygghet och otrygghet samt upplevelse av obalans i den närståendes liv. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar för patienten samt att de upplevde ett behov av stöd vilket kunde uppfyllas i form av kunskap, anpassad vårdmiljö och goda relationer till vårdpersonalen.  Slutsats: Till framtida studier rekommenderas att undersöka hur sjuksköterskan kan underlätta för de närstående till patienter som får palliativ vård samt undersöka vilka behov som behöver tillgodoses i olika vårdmiljöer, i syfte att förbättra hälsa och förebygga ohälsa. / Introduction: When a person no longer can be cured, care moves from being curative to being palliative. In Sweden, palliative care is based on four cornerstones: communication and relationships, symptom control, support for the relatives and multi-professional teamwork. In accordance with the principles for patient-centered care, both patients and relatives' needs must be fulfilled. This put demands on nurses to understand what it is like to be family or a friend of a person who receives palliative care.  Purpose: The purpose of this study was to investigate relatives’ experiences of palliative care. Method: A literature review with a descriptive design was used. Data was collected from twelve qualitative studies. The articles’ quality was assessed with a review template.  Results: The analysis resulted in three main categories: experiences of trust and distrust, experiences of security and insecurity, and experiences of imbalance in life. The main findings signify that close relatives can perceive great responsibility for their loved ones, meaning they need support. Knowledge, a suitable care environment and good relationships with the health care staff are keys for support.  Conclusion: With the aim of improving health and preventing illness, future studies should investigate how nurses can facilitate the situation for relatives of patients receiving palliative care, and which needs need to be met in different care environments.

Bakgrund Uppskattningsvis lever cirka 20 procent av svenska befolkningen med långvarig smärta vilket kostar samhället stora summor varje år och orsakar lidande för den som är drabbad och dennes anhöriga. Enligt Association for the Study of Pain (2021) definieras smärta som en associering till faktisk eller potentiell vävnadsskada. Denna litteraturöversikt är angelägen för att ge en ökad förståelse för personer som lider av långvarig smärta och de copingstrategier som de använder för att hantera sin smärta. Syfte Att beskriva copingstrategier hos personer i arbetsför ålder som lider av långvarig smärta. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningarna gjordes mellan 2017 och 2022 genom databaserna CINAHL och PubMed. Därefter undersöktes utvalda artiklar genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att personer med långvarig smärta ofta drog sig undan och isolerade sig i rädsla för att vara andra till last, trots att forskning visat på att sociala relationer var den viktigaste faktorn för att hantera smärtan. Brist på effektiva copingstrategier ökade katastrofiering och rädslor samt minskade fysisk aktivitet. Detta ledde till ökad smärta och trötthet vilket bidrog till större funktionsnedsättning, ångest och maktlöshet. Läkemedel var den vanligaste formen av smärtbehandling trots att forskning visat att kognitiv beteendeterapi har bättre effekt för att öka patienters välmående vid långvarig smärta. Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med långvarig smärta använder sig av en rad olika copingstrategier för att hantera sin smärta. / Background It is estimated that around 20 percent of the Swedish population lives with chronic pain, which costs society large sums every year and causes suffering to the person affected and their relatives. According to the Association for the Study of Pain (2021), pain is defined as an association with actual or potential tissue damage. This literature review emphasizes the importance of an increased understanding of people suffering from chronic pain and the coping strategies they use to manage their pain. Aim To describe coping strategies by people 18 to 65 years old who suffer from chronic pain. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The searches were made between 2017 and 2022 through the CINAHL and PubMed databases. Selected articles were examined through an integrated analysis. Results The results showed that people with chronic pain often withdrew and isolated themselves in fear of being a burden to others, despite research showing that social relationships were the most important factor in managing the pain. Lack of effective coping strategies increased catastrophizing and fears and reduced physical activity. This led to increased pain and fatigue which contributed to greater functional impairment, anxiety and powerlessness. Medicines were the most common form of pain treatment despite research showing that cognitive behavioral therapy is more effective in increasing patients' wellbeing concerning chronic pain. Conclusions The results of this literature review showed that people with chronic pain use a range of different coping strategies to manage their pain.

Bakgrund: Trycksår ​​är en lokal skada på hud och den underliggande vävnaden. Patienterna inom vården riskerar att drabbas av trycksår ​​när patienterna är sängliggande, förlamade eller har nedsatt känsel. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskorna bedömer risken för trycksår ​​hos patienter med nedsatt rörlighet. Patienter som drabbas av trycksår ​​inom vården kan drabbas av en vårdskada vilket kan orsaka ett onödigt lidande för patienter. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta trycksårsförebyggande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Tre tema framkom i resultatet: ”Arbetsmiljöns påverkan på det trycksårsförebyggande arbetet ”Behovet av kunskap och erfarenhet för att förebygga trycksår” och ”Att göra patienter och anhöriga delaktiga”. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. / Bakgrund: Trycksår ​​är lokaliserade skador på huden och underliggande vävnad. Patienterna inom vården riskerar att få trycksår ​​när patienterna är sängliggande, förlamade eller har nedsatt känsel. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskor utvärderar risken för trycksår ​​för patienter med nedsatt rörlighet. Patienter som får trycksår ​​kan få vårdskador som kan orsaka onödigt lidande för patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med trycksårsprevention inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genom att analysera kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Tre teman framkom: ”Arbetsmiljöns påverkan på trycksårsförebyggande arbete”, ”Behov av kunskap och erfarenhet för att förebygga trycksår” och ”Involvera patienter och anhöriga”. Resultaten visade på olika faktorer som påverkar sjuksköterskors trycksårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta inkluderade organisatoriska faktorer som upplevd tidsbrist, hög arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården. och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården. och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande hos människor med obotlig sjukdom. En patient som är i livets slutskede kan vårdas inom olika vårdkontexter exempelvis i hemmet eller på sjukhus. Tidigare forskning belyser att både vårdpersonal och patient erfar anhöriga som ett betydelsefullt stöd i livets slutskede.  Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva artiklar varav nio med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats.  Resultat: Anhöriga erfor kommunikation och information som väsentliga komponenter för att kunna skapa en förtroendefull relation med vårdpersonal och närstående. Denna relation erfors betydelsefull av anhöriga i hanteringen av förändrade levnadsförhållanden som uppstår när närstående vårdas palliativt i livets slutskede. Anhöriga erfor även ett behov att stödja närstående och framföra dennes önskemål.  Slutsats: Palliativ vård erfors av anhöriga vara av god kvalitet när en förtroendefull relation skapades mellan anhöriga och vårdpersonal. Anhöriga erfor däremot stundtals att de stödjande åtgärderna var bristfälliga. Trots detta hade anhöriga förståelse för bristerna och var fortsatt positivt inställda till närståendes palliativa vård i livets slutskede. / Background: Palliative care aims to promote quality of life and alleviate suffering in people with incurable disease. A patient who is at the end of life can be nurtured in different care contexts, for example at home or in hospital. Previous research highlights that healthcare professionals and patients experienced relatives as an important support at the end of life. Purpose: The purpose was to describe relatives experiences of palliative care at the end of life. Method: A general literature review based on eleven articles of which nine with qualitative method and two with quantitative method.  Results: Relatives experienced communication and information as essential components to be able to create a trusting relationship with healthcare professionals and patients. Trusting relationships are important by relatives in dealing with changing living conditions that occur when patients are treated palliatively at the end of life.  Conclusion: Palliative care is experienced by relatives to be of good quality when a trusting relationship was created between relatives and caregivers. Relatives however experienced the supporting measures as deficient. Despite this, relatives understood the shortcomings and continued to have a positive attitude towards the palliative care of patients in the end-of-life phase.