<p><strong>Bakgrund: </strong>Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Efter utskrivningen övertar ofta närstående vårdandet, vilket kan påverka de närståendes livssituation och livskvalitet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes situation när de vårdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd.<strong> Metod: </strong>Litteraturstudien innehåller sammanlagt 21 studier inom det valda området och dessa har sedan analyserats.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenteras i två huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som närståendevårdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd från sjuksköterskan. Huvudresultatet i litteraturstudien berörde hur närståendevårdare till personer som har drabbats av en stroke upplevde sin livskvalitet, samt det stöd närståendevårdare kände att de var i behov av och stöd som givits till dem. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>Att se helhetsbilden kring personen som har drabbats av en stroke, vilket inkluderar deras närstående, är viktigt för att se vilket behov som finns efter utskrivningen från sjukhuset.<strong> </strong>Genom att lyssna på vad närståendevårdarna vill ha för typ av stöd och utveckla detta vidare finns det möjlighet att hjälpa livssituationen för framtidens närståendevårdare.</p>

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>I<strong> introduktionen </strong>visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological<strong> </strong>Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. <strong>Syftet </strong>med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den <strong>metod </strong>som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga<strong> </strong>artiklar. Under granskning och analys framträdde olika omvårdnadshandlingar som indelades i huvudområden och områden. <strong>Resultatet </strong>gav fyra huvudområden, vilka var individuellt anpassad vård, musik, massage och aromterapi. Dessa omvårdnadshandlingar minskade agiterat beteende hos demenssjuka personer. I <strong>diskussionen </strong>tolkade vi att när vårdpersonal i olika yrkesroller fick ökad förståelse för olika omvårdnadshandlingar och lärde sig bemästra dessa kunde de lugna agiterade beteenden hos demenssjuka personer. Genom vår tolkning av resultatet kunde dessa fyra huvudområden sammanflätas med varandra i det individuellt anpassade valet av omvårdnadshandling. <strong>Slutsats:</strong> När omvårdnadshandlingen individanpassades vid olika typer av agitation och vid olika tidpunkter på dygnet minskade agitationen hos demenssjuka personer. Denna modell av sammanflätning mellan resultatets olika huvudområden vill vi inspirera för fortsatt forskning.</p>

<p>Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker. Beträffande metod har jag kommit fram till att det inte finns någon universalmetod som är bättre än andra utan det finns för och nackdelar med alla metoder som här tas upp</p>

<p>Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:</p><p>Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.</p><p>Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.</p><p>·Andel uppgifter av undersökande karaktär</p><p>·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.</p><p>Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.</p>

<p>Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) är ett tillstånd som inte är så välkänt trots att det är ett relativt vanligt tillstånd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom området kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet. Resultat: Beskrivning av vilka bedömningsinstrument som används för bedömning av HAVS, samt vilka konsekvenser HAVS har på aktivitetsförmågan. I en av studierna genomfördes en behandlingsmetod. Flera av artiklarna beskriver svårigheter med ADL. Diskussion: Eftersom HAVS är svårt att diagnostisera och kan yttra sig på så många olika sätt, samt att det inte alltid ger tydliga symtom krävs många olika typer av instrument för att bedöma HAVS. Då gripförmågan ofta blir påverkad yttrar sig detta genom svårigheter att utföra ADL-aktiviteter. Det finns inte några effektiva behandlingsmetoder för personer med HAVS. Slutsats: En arbetsterapeut är viktig för denna grupp, eftersom arbetsterapeuten kan hjälpa till med förebyggande arbete bland annat genom ergonomiska råd. Även efter att skadan uppkommit kan en arbetsterapeut hitta strategier för att underlätta dagliga aktiviteter för personer med HAVS.</p>

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi. Kärnan i DBT är det dialektiska dilemmat vilket innebär en balans mellan acceptans och förändring. De sju valda artiklarna, både kvantitativa och kvalitativa, granskades och samtliga visade att DBT signifikant minskar självskadebeteende och psykologiska variabler så som depression, dissociation, impulsivitet, ångest och hopplöshetskänslor. Dock krävs det fler kontrollstudier och längre uppföljningsperioder för att se om de signifikanta minskningarna verkligen är ett resultat av DBT samt om behandlingen ger ett hållbart resultat.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal. Kunskaper, attityder och utbildning hos vårdpersonal var relativt dålig men utbildning visade sig förbättra detta och i sin tur relationen. Diskussion: Vårdspersonal behöver mer utbildning för att kunna bemöta kvinnor som blir misshandlade bättre och på så sätt kunna hjälpa dem mer utförligt. Att upptäcka dessa kvinnor i tid kan förbättra hälsan hos deras barn. Slutsats: Forskning om utbildning behövs för att optimera stöd och upptäckt av dessa kvinnor.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Totalt har arton vetenskapliga artiklar värderats och klassificerats. Resultat: Patienter känner ofta skuld och oro då de förlorar kontrollen över sin kropp och blir beroende av hjälp, de upplever sig då som en börda både psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. Diskussion: Patienter med ALS kan känna livskvalitet även fast de har en obotlig och dödlig sjukdom, det som bringar detta är stöd från familj och vänner. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor reflekterar över sjukvårdens sätt att bemöta dessa patienter, det kan bidra till positiva förändringar och gör att vårdpersonal känner sig trygg i sin roll.