The building construction business in Sweden stands for approximately a third of greenhouse gas emissions nationally. Great focus on environmental work and a good attitude towards a climate-smart construction process have today evolved to a genuine discussion about the way that fits in to secure future generations. Wood construction, an old but continuous method are today under a growth process to cater for the need of housing. Wood construction on a high level however has its difficulties environmentally and economically, where high wood construction buildings have possibly been seen as unnecessary especially in higher apartment buildings. But with time and development forward has it been found that concrete has a high carbon dioxide emission value when producing apartment buildings and the thought of using wood instead has been increasing in the business.  The municipality of Eskilstuna is planning a new residential area in Norra Årby, where three apartment buildings is planning on being built on a deserted parking lot. The designers of these three apartment buildings are examining the possibility to use wood as a main construction material instead of concrete. As a mission of Kommunfastigheter i Eskilstuna AB explores this study this possibility using LCA and LCC over a period of 50 years on one of these buildings that can be later used for future projects. Out of documents on the designers thought of construction has LCA och LCC been produced in the shape of global warming potential per square meter living space and price per square meter living space. The results of LCA and LCC showed that it is cheaper building the apartment building in wood in comparison to concrete, and that the global warming potential was significantly smaller even though the building is designed to be 9 levels. Wood can therefore be used as a substitute for concrete even though the building is high. To secure the results a sensitivity analysis was produced to see of changing the parameters of the study had an impact on the results. This showed that the most significantly economical parameter was the discount rate of the projects.

This report has been carried out together with Bonava with the purpose to investigate the difference in climate impact and cost of both concrete and wooden frames in apartment buildings. This to investigate if it is profitable to build climate smart. To perform this, a life cycle analysis and a life cycle cost analysis were performed on two frames of different materials; a wooden frame called "Nästet 3" and a concrete frame called "Kv. Smugglaren”. The results of the life cycle analysis shows that the wooden frame “Nästet 3” has less climate impact in comparison to the concrete frame “Kv. Smugglaren”. The wooden frame had a total emission of 176 tons of CO2e which is about 65 kg CO2e per square meter of gross area. The result of the life cycle analysis on the concrete frame “Kv. Smugglaren” showed a climate impact of 793 tons of CO2e, which approximately is 229 kg CO2e per square meter of gross area. This study shows that a concrete frame in apartment buildings has a greater climate impact than a wooden frame. The results of the life cycle cost analysis shows that the wooden frame “Nästet 3” has the lowest frame material cost, about half as much as the concrete frame “Kv. Smugglaren”. However, it has the largest total construction cost, approximately 0.8% larger than the concrete frame. When all results are compared, it can be concluded that it does not necessarily cost more to build with more climate-smart materials. Using wood as a frame material is both more climate-smart and cheaper than concrete.

Vid strömavbrott på fartyg krävs enligt SOLAS regelverk att en nödkraftkälla startar automatiskt. Världshandelsflottan använder sig idag till största delen av generatorer drivna av en fossildriven förbränningsmotor för detta. Här undersöktes möjligheten att istället använda sig av en UPS. Studien har fokuserat på frågan om det är möjligt enligt gällande regelverk, om det finns produkter på marknaden som uppfyller regelkraven samt hur kostnaderna för de två alternativen skiljer sig vad gäller inköp och underhåll i 25 år. Resultatet för kostnaderna redovisades i en livscykelkostnadskalkyl. Sett till regelverk ifrån Transportstyrelsens författningssamling samt klassificeringssällskapet DNV-GL är det tillåtet att använda ackumulatorer eller generatorer.    För att ha möjlighet att undersöka frågeställningen genom kostnadsförslag, sammanställdes en teoretisk fartygsmodell med svensk flagg. De företag som kontaktades var svenska tillverkare. Resultatet av den LCC som gjordes visade att det idag är billigare att investera i en konventionell nödgenerator. / The SOLAS regulations for merchant vessels states that in the event of loss of power, a backup power supply will start automatically. This paper investigated the possibility to replace the widely-used generator driven by a fossil-fuel powered internal combustion engine, with a UPS. Focus of the investigation included regulations concerning the use of accumulators onboard, market product range fulfilling the legal requirements and price difference based on purchase price and maintenance costs for 25 years. The cost results where compared as a Life Cycle Cost calculation. Regulations by the Swedish transport agency and the Classification DNV-GL allow the use of emergency power from accumulators or generator.   For the possibility to investigate through cost estimations, a theoretical model of a merchant vessel with Swedish flag, was set up. All companies contacted were Swedish manufacturer. The results in the LCC show the situation of today and lets us know that the most cost efficient investment is the conventional emergency generator.

Enligt Folkhälsomyndighetens uppgifter påstår 18 procent av den vuxna populationen att de lider av symtom relaterat till inomhusmiljön. Symtomen kan beröra alldagliga ohälsor däribland trötthet och huvudvärk till allvarliga åkommor såsom cancer (Folkhälsomyndigheten, 2013). Då ventilationens huvuduppgift är att tillgodose kraven på inomhusklimatet och därmed förebygga ohälsa, berör detta examensarbete problematiken kring ventilationssystemets utformning och dess ekonomiska konsekvenser. Syftet med arbetet var att identifiera vilken luftflödesprincip som är kostnadseffektivast för kontorsverksamhet utifrån två skilda typplanlösningar. Tre luftflödesprinciper har studerats, där slutligen ett CAV-, VAV- och DCV- system har utformats och dimensionerats utifrån realistiska förutsättningar och krav berörande inomhusklimatet. Ventilationssystemen utformas på skilda sätt med avseende på vilken luftflödesprincip som används, vilket bidrar till ekonomiska för- och nackdelar. Den ekonomiska undersökningen utförs genom jämförelser utifrån respektive ventilationssystems livscykelanalys, där luftflödesprinciper med likartade förutsättningar studeras i förhållande till varandra. Rapporten hanterar generella problem och tillvägagångssätt gällande problematiken kring dimensionering och utformning av ventilationssystem. De ekonomiska analyserna har resulterat i tydliga skillnader gällande investering-, drift- och underhållskostnader för respektive system. Resultatet påvisar att investeringskostnaden är den viktigaste faktorn vid val av ventilationssystem. / According to Folkhälsomyndigheten, 18 precent of the adult population claims they experience symptoms related to the indoor environment. These symptoms can consist of both common illnesses, such as fatigue and headache, to more serious diseases such as cancer (Folkhälsomyndigheten, 2013). The main task of a ventilation system is to satisfy the requirements regarding the indoor climate and thereby consequently prevent poor health. This report focuses on the complex problems regarding ventilation systems design and it´s economic consquences. The purpose with this report is to identify which airflow principle is the most cost effective for office operations basad on two distinct floor plans. Three airflow principles have been studied; consist of the CAV-, VAV- and DCV-principle. All principles were designed and dimensioned based on realistic conditions and the specific requirement regarding the indoor environment. Each ventilation system was designed differently depending on the applied airflow principle, which led to different economic pros and cons for each ventilation system. The airflow principle´s life cycle cost has been compared in an economic analysis. The economic analysises were based on comparisons between each ventilation system’s life cycle cost and it´s reigning conditions. The report deals with general problems and processes regarding the dimensioning and designing of the ventilation systems. The economic comparisons resulted in a substantial difference in investment- , operation- and the maintenance cost for each system. The results proved that the investment cost is the key factor when comparing the airflow principle´s life cycle cost.

Geotechnical engineering works are part of almost all construction and infrastructure projects. The geotechnical engineering work contributes to the impact on the environment and gives rise to costs throughout its life cycle. Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Cost Analysis (LCCA) are established methods for evaluating a product's environmental impact and costs. However, the use of these methods is not extensive for geotechnical engineering works. A literature review showed that there is published research, but as the research topic is relatively new, there are many research gaps. A few topics in geotechnical engineering are better investigated than others and the entire life cycle is often not evaluated, usually only the production and construction stages. Although LCA and LCCA are established methods, the methodology for evaluating geotechnical engineering works needs further development to increase the evaluation work of sustainability aspects. In this licentiate thesis, a methodology is presented of how LCA and LCCA can be integrated into the geotechnical design process. The integration enables changes to the geotechnical design to further reduce the LCA and LCCA result, which is presented in the methodology. The methodology also presents a way to evaluate the possible geotechnical designs to select the most sustainable design based on the LCA and LCCA results. The thesis also presents the performance of LCA and LCCA for geotechnical engineering works and solutions to several difficulties that the geotechnical engineer may encounter during the evaluation of environmental impact and costs. / Geotekniska konstruktioner är en del av i stort sett alla konstruktions- och infrastrukturprojekt. Den geotekniska konstruktionen bidrar till påverkan på miljön samt ger upphov till kostnader under hela sin livscykel. Livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCCA) är etablerade metoder för att utvärdera en produkts miljöpåverkan respektive kostnader. Användningen av dessa metoder är dock inte stor för geotekniska konstruktioner. En litteraturgenomgång visade att det finns publicerad forskning men då forskningsämnet är relativt nytt finns det många forskningsluckor. Ett fåtal ämnen inom geoteknik är bättre utredda än andra och hela livscykeln är oftast inte utvärderad utan vanligtvis endast produktions- och konstruktionssteget. Trots att LCA och LCCA är etablerade metoder behöver metodiken för utvärdering av geotekniska konstruktioner utvecklas för att öka utvärderingsarbetet av hållbarhetsaspekter. I denna licentiatuppsats presenteras en metodik för hur LCA och LCCA kan integreras i den geotekniska designprocessen. Integreringen möjliggör ändringar av den geotekniska designen för att ytterligare reducera LCA- och LCCA-resultatet vilket presenteras i metodiken. Metodiken redovisar även ett sätt för att utvärdera de möjliga geotekniska designerna för att utifrån LCA- och LCCA-resultaten välja den mest hållbara designen.  Uppsatsen redovisar även utförandet av LCA och LCCA för geotekniska konstruktioner och lösningar på ett flertal svårigheter som geoteknikern kan påträffa under utvärderingen av miljöpåverkan och kostnader. / <p>QC 230313</p>

Ett transformatorfel kan få stora ekonomiska konsekvenser och påverka ett elkraftsystems driftsäkerhet. Genom att övervaka en transformators tillstånd kan haverier och avbrott undvikas. Tillståndsövervakning möjliggör även att förebyggande underhåll kan planeras effektivt. Det här arbetet har undersökt tillgängliga diagnostikmetoder och övervakningstekniker för tillståndsbedömning av transformatorer.  Tillgänglig felstatistik för transformatorer har studerats ingående för att förstå vilka fel som kan uppstå i en transformator och i vilken grad de förekommer. Eftersom felen har olika konsekvenser för transformatorns fortsatta drift har dessa undersökts. Befintliga metoder för att upptäcka fel har dokumenterats. Detta har utförts genom att studera tillgänglig litteratur och via intervjuer med företag som tillverkar övervakningsutrustning för transformatorer. Övervakningsmetoderna har jämförts med avseende på kostnad, livslängd och noggrannhet. Utifrån dessa analyser har en rekommendation tagits fram över vilka övervakningsmetoder som är mest lämpade för Svenska Kraftnät. Det finns verktyg för att kvantifiera resultaten från övervakningsmetoder till lättolkad information. Ett sådant är hälsoindexet, som komprimerar data från olika mätningar, till ett enskilt värde som representerar en komponents tillstånd. En fallstudie har utförts där tre transformatorers tillstånd under perioden 2002–2015 har undersökts med ett befintligt hälsoindex. Resultatet visar att hälsoindex kan utnyttjas för att indikera transformatorernas tillstånd. Nackdelen med hälsoindexet som användes är att indexet är fortsatt högt oavsett kvaliteten på isolationsmaterialet. Därför föreslås en alternativ modell för en hälsoindexberäkning, i vilken pappersåldringen beaktas i större utsträckning. / A transformer fault could affect the reliability of a power system and have serious economic consequences. Therefore there is an increasing demand among electrical utilities to assess the actual condition of their transformers and hence detect faults before they occur. Condition monitoring has the potential to reduce operating costs and improve the reliability of operation. The aim of this master thesis has been to investigate available diagnostic measurement techniques that can assess the condition of power transformers. Transformer failure statistics has been studied in order to understand what different faults that can occur and to which extent they appear. The consequences of different faults have been investigated. Available measurement techniques were coupled with what faults they can detect. The diagnostic measurement techniques have also been compared in regard to cost, lifetime and accuracy. The comparison resulted in a recommendation over which measurement techniques that are most suitable for the Swedish transmission system operator, Svenska Kraftnät. There is a need among electrical utilities of economic and technical justifications for optimal investment and maintenance decisions. One available asset management technique that enables this is the health index. A health index is a tool that combines available measurement data from operating observations, field inspections and laboratory testing into an objective and quantitative index. The index provides information about the overall condition of an asset. A case study has been conducted where an available health index was used to estimate the condition of three transformers. The results indicate that the health index presents an efficient way to represent the condition of transformers. The disadvantage of the used index is that it implies a good condition even when the quality of the transformer insulation paper is poor. An alternative health index is therefore proposed where the paper insulation quality has a larger impact on the index.

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals.  The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?  Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).  Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives.  Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective.  Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis.  Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls.  Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?  Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).  Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.  Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv.  Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.  Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen. Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ”Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt?”. Syftet är att påvisa hur stora kostnadsbesparingarna och de minskade koldioxidutsläppen kan bli för att underlätta för berörda parter i branschen att planera för långsiktigare lösningar. För att besvara målformuleringen jämförs överbyggnaden hos en konventionellt utförd samverkansbro med huvudbalkar av stål och broplatta av betong med alternativa material. Grunden för undersökningen utgörs av överbyggnaden hos en samverkansbro med huvudbalkar av stål och broplatta av betong. Överbyggnaden utförs med sex olika materialkombinationer med mer eller mindre underhållsfria material. Materialen som ingår i undersökningen är vanligt kolstål och rostfritt stål, betong och modern injekteringsbetong samt asfalt och slitbetong. Överbyggnaden dimensioneras, enligt den europeiska standarden Eurokod, med samtliga materialkombinationer för att fastställa materialmängderna. Materialmängderna ligger till grund för att bestämma rimliga kostnader och koldioxidutsläpp som beräknas, analyseras och jämförs i en livscykelkostnadsanalys och en livscykelanalys. Resultatet visar att en bro byggd med konventionella material ger en sammanlagd kostnad under sin livstid som är mer än dubbelt så stor jämfört med en mer underhållsfri bro med rostfritt stål i både balkar och armering samt slitbetong som beläggning istället för tätskikt och asfalt. Ur miljösynpunkt är den underhållsfria bron med rostfritt stål redan från början ett bättre alternativ med mindre koldioxidutsläpp tack vare att mindre mängder material behövs för att klara av samma laster. Det resulterar i att den alternativa bron är ett bättre val både ur kostnads- och miljösynpunkt med ett livscykelperspektiv. / Bridges of today require high maintenance which leads to high costs and big environmental emissions. To secure the structures sustainability the magnitude of future maintenance should be considered to the initial investment, both in an environmental point of view and costs. Increased quality usually leads to higher initial cost, but savings maybe possible in a long-term perspective if the maintenance can decrease. Bridges has a life-span on 120 years. Therefor decreased maintenance could imply a vital saving. The purpose of this thesis is to analyse costs and carbon dioxide emissions of a bridge superstructure in a composite bridge with different materials in a life cycle perspective. The investigated materials is carbon steel and stainless steel, traditional concrete and modern prepakt concrete and also asphalt and directly cast concrete surfacing. Six various bridges has been designed to compare the different materials. The calculations have been performed due to the European standards, Eurocode. Investigations of the ingoing materials impact on the environment has been measured in a simplified life cycle assessment, LCA. Emphasis on the analyse has been on the carbon dioxide emissions. To measure the costs a life cycle cost, LCC, has been performed. The result of the investigation shows that a bridge with conventional materials in the end of its life cycle has cost twice as much as the bridge with stainless steel in both reinforcement and beams. In an environmental view the alternatives with stainless steel is better from the beginning. That is thanks to less materials are needed for the same loads. The result shows that the bridge with alternative materials is better account of cost and environmental views.

På den svenska järnvägen används två olika återledningssystem på kontaktledningen, autotransformatorsystem och boostertransformatorsystem. De flesta sträckor i Sverige har idag boostertransformatorsystem. I takt med utvecklingen av järnvägen så ställs det andra krav på banorna, till exempel införandet av höghastighetståg. Problemformuleringen blev således frågan om vilket system som föredras vid upprustning eller nybyggnad av järnvägen. Beräkningar på överföringsförmåga beroende på spänningshållningen i systemen samt en modell för en livscykelkostnadsanalys gav svaren på hur skillnaden ser ut i dessa system från ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Resultaten visar att båda systemen fungerar på den svenska järnvägen. Beroende på hur trafiken, banutformningen samt kostnaderna för ett enskilt system ser ut kan båda systemen användas. Resultatet visar också att vid låg trafiktäthet har AT-systemet större energiförluster än ett BT-system. Vid hög trafiktäthet har ett BT-system större energiförluster än ett AT-system. Resultaten visar också att autotransformator-systemet har en bättre överföringsförmåga av effekt men är dyrt. Boostertransformatorsystemet å andra sidan har en sämre överföringsförmåga av effekt men är billigare. / On the Swedish railway, two different return systems are used on the overhead line, autotransformer systems and booster transformer systems. Most routes in Sweden today have booster transformer systems. In step with the development of the railway, other requirements are placed on the lines, for example the introduction of high-speed trains. The problem formulation thus became the question of which system is preferred for upgrading or new construction of the railway. Calculations of transmission capacity depending on the voltage control in the systems and a model for a life cycle cost analysis gave the answers to what the difference looks like in these systems from a technical and economic perspective. The results show that both systems work on the Swedish railway. Depending on the traffic, track design and costs of an individual system, both systems can be used. The results also show that at low traffic density, the AT system has greater energy losses than a BT system. At high traffic density, a BT system has greater energy losses than an AT system. The results show that the autotransformer system has a better transmission capacity of power but is expensive. The booster transformer system, on the other hand, has a poorer transmission capacity of power but is cheaper.

Purpose: In this project work, the purpose is to perform an LCA as well as an LCC on two concept preschools, one with a wooden frame and one with a concrete frame. The result from the LCA is going to highlight, which of the building frames have the lowest environmental impact. In addition to the environmental impact, the project work  is going to include indoor climate together with energy use to get a broader view of the building’s overall performance. Method: This project work is in collaboration with Futurum Fastigheter i Örebro AB, where the authors have been instructed to perform an LCA on two concept preschools. One preschool has a wooden frame and the other has a concrete frame. The objective is to find out which of the buildings has the largest environmental footprint. In addition to this, the authors have evaluated an LCC together with an additional value tool. There are many tools to analyze the consequences from an environmental as well as an economic perspective. The report includes an LCA, LCC and an additional value tool. Result: The results show that the impact on CO2e/m2 for Bettorp was lower than Silva. Furthermore, the comparison between both preschools illustrated that Bettorp had lower emissions in all greenhouse categories except for carbon storage. The additional value tool portrays positive values for each preschool, although they differ. Conclusion: With the help of the software "One Click LCA" and "Visualisering och kvantifiering av mervärden vid energieffektivisering i offentlig sektor", the questionnaire has been answered and they all point to the wooden frame having a less environmental impacts along with a lower social cost of coal. The additional value tool was answered with the help of three employees at Futurum Fastigheter i Örebro AB. One of the participants concluded that there was no difference with regard to additional value between the preschools. The other two participants agreed that the preschool with a wooden frame provided a higher additional value compared to the other preschool.