Introduktion: Multipel Skleros [MS] är en autoimmun nervsjukdom som påverkar kroppens alla funktioner, genom att nervernas ytskikt, myelin, skadas och bryts ner. Orsaken är okänd och sjukdomen anses vara kronisk, då det i nuläget inte finns något botemedel. Sjukdomen upplevs olika av alla och genom att belysa erfarenheter hos personer med MS, kan sjuksköterskan få en större förståelse för personers situationer och på så vis kunna anpassa vården efter olika behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av Multipel Skleros. Metod: Litteraturstudien grundades på Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Urval i tre steg och databearbetning genomfördes, vilket resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: MS – en känslofylld resa, Stöd & relationer, Planera för att vara aktiv och Att bilda familj – från ett kvinnligt perspektiv. Slutsats: Personer med MS upplevde att vägen fram till diagnos var lång och fylld av många olika känslor. Personer med MS ansåg att sjukdomen innebar en ständig kamp att anpassa sig till det vardagliga livet, där stöd och sociala relationer var en stor och viktig del.

Bakgrund: Epidemiologiska studier har visat att hjärtsvikt ökat över hela västvärlden. En ökning av antalet patienter med hjärtsvikt, kan innebära ökade krav på vården och vårdpersonalen. Det har framstått som nödvändigt att utbilda all vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och distriktsköterskor inom äldreomsorgen, i omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt då patienter som drabbas av försämring är i stort behov av stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien som utfördes var en litteraturöversikt, enligt Friberg (2012), innehållandes åtta vetenskapliga studier av kvalitativ design. Datainsamling har skett via Pub Med och CINAHL Complete. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman med sju underteman. Det första huvudtemat var: Upplevelser av förändringar i livssituationen med följande tre underteman: Att leva med begränsningar, Rädsla inför framtiden och Upplevelser av ensamhet. Det andra huvudtemat var: Erfarenheter av symtom och sjukvård med följande två underteman: Symtom i det dagliga livet och Erfarenheter av sjukvården. Det tredje huvudtemat var: Strategier för att underlätta livet med hjärtsvikt med följande två underteman: Anpassning och Betydelsen av socialt stöd. Diskussion: I resultatdiskussionen belyses upplevelser hos personer med hjärtsvikt i förhållande till Roys adaptionsmodell. Personer med hjärtsvikt har beskrivit olika upplevelser av sjukdomen, de flesta rörande anpassning till den nya livssituationen efter diagnosen. / Background: Epidemiological studies have shown that heart failure have increased all over the western world. An increase in the number of patients with heart failure can entail an increase in the demands on the healthcare system and healthcare personnel. It have shown to be necessary to educate all health care personnel, especially nurses and district nurses active in elderly care, in how to care for patients with chronic heart failure since when the patients deteriorate they are in great need of support. Aim: The aim of this literature review was to enlighten patients experiences of living with heart failure. Method: The conducted study was a literature review, according to Friberg (2012), containing eight scientific studies of qualitative design. Collection of data have been via PubMed and CINAHL Complete  Results: The result identified three main themes with seven sub themes. The first main theme was: Experiences of changes in the life situation with the three following sub themes: Living with limitations, Fear of the future and Experiences of loneliness. The second main theme was: Experiences of symptoms and health care with the two following sub themes: Symptoms in daily life and Experiences of health care. The third main theme was: Strategies to facilitate life with heart failure with the two following sub themes: Adaptation and The importance of social support. Discussion: The result discussion enlightens the experiences of people with heart failure in relation to Roys adaptation model. People with heart failure have described different experiences of the illness, most of them involving adapting to the new life situation after the diagnosis.

Bakgrund: Förekomsten av attention-deficit/hyperactivity disorder uppgår till 7% bland barn globalt. ADHD har hög hereditet, omkring 57 % och det eftersöks fortfarande orsaker som kan kopplas till ADHD:s fysiologiska uppkomst. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med diagnosen attention-deficit/hyperactivity disorder. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med en innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom; Utanförskap och brist på förståelse, Rädsla för att förlora kontroll samt Vikten av bekräftelse och stöd. Föräldrar upplevde en ständig kamp för att behålla kontrollen över barnet, en oförståelse från omgivningen, en känsla av att inte ha något eget liv, att inte känna sig trodda samt brist på stöd, vilket resulterade i att föräldrarna kände utanförskap och isolering. Slutsats: Föräldrar till barn med ADHD beskrev svårigheter att få rätt till utredning men att efterföljande diagnostisering ofta gick snabbt. Det framkom både positiva och negativa erfarenheter av stöd och vägledning men majoriteten av föräldrarna upplevde trygghet och lättnad i kontakten med vårdpersonal som hade erfarenhet av barn med ADHD. Vid professionella interaktioner där det fanns kunskap om ADHD fanns ett holistiskt synsätt på barnet med ADHD och dess familj men inom den allmänna sjukvården fanns det begränsad kunskap och förståelse. / Background: The prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder amounts to 7% among children globally. ADHD has high heredity, about 57% and the course of ADHD’s physiological appearance are still being sought. Aim: The purpose was to describe parents' experiences of living with children diagnosed with attention- deficit/hyperactivity disorder. Method: A general literature study was conducted with a content analysis of nine scientific articles. Result: Three categories were included in the result. Exclusion and lack of understanding, Fear of losing control and The importance of confirmation and support. Parents experienced the constant struggle to manage control of the child, the lack of understanding from the surroundings, feelings of not having their own life, not feeling believed and insufficient support, as a result, parents felt alienated and isolated. Conclusion: Parents of children with ADHD describe difficulties in getting the right to investigation but the subsequent diagnosis often went quickly. Both positive and negative experiences of support and guidance emerged, but most parents experienced security and relief in contact with health professionals who had experience with children with ADHD. In professional interactions where there was knowledge about ADHD, there was a holistic approach to the child with ADHD and its families but in general health care, there was limited knowledge and understanding.

<p>Engelsk undertitel på försättsblad: a litterature review</p>

Sammanfattning Syftet i studien är att belysa musiklärarens dilemma i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne. I detta arbete presenteras hur den personliga utvecklingen över tid påverkar prioriteringar och didaktiska val i musiklärares identitetsskapande. Studien bygger på musiklärares livserfarenheter. Empirin omfattar djupintervjuer med tre musiklärare vilka har många års erfarenhet av undervisning i musik. Deras berättelser tolkades och bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa förståelse för hur de i sin yrkesroll identifierar sig själva som musiker och/eller musiklärare. Vidare hur detta identitetsskapande fått betydelse för musikundervisningen. Resultatet beskriver det frirum och handlingsutrymme lärarna upplever finns i deras praktikmiljö och skapas för musikundervisning. I resultatet framkommer att lärarna pendlar mellan musikerrollen och lärarrollen. Vidare att de utifrån styrdokumenten och sin sociala hemvist ofta uttrycker sin upplevelse av musikens och musicerandets djupare dimension och effekterna därav i deras undervisning. Detta visar hur dilemmat i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne ständigt är närvarande i musikläraryrket. / Abstract The purpose of the study is to shed light on the music teacher's dilemma in the choice between music as expression and music as school subject. This work presents how personal development over time affects priorities and didactic choices for music teachers' identity creation. The study describes three music teachers' life experiences. The method conducted was as in-depth interviews with three music teachers, who have many years of experience in teaching music. Their life stories were interpreted and processed from a socio-cultural perspective with the aim to understand how they in their professional role identify themselves as musicians and/or music teachers. The result shows that a teacher´s identity creation is important for music education. The teacher´s in this study describes how the free space and space of action effect their internship environment and subject for music teaching. The result shows that the teachers commute between the role of musician and the role of teacher. Furthermore, based on the governing documents and their social domicile, they often express their experience of the deeper dimension of music and making music and the effects thereof in their teaching. This shows how the dilemma in the choice between music as expression and music as school subject is constantly present in the music teaching profession.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan te sig på olika sätt och att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa kan vara påfrestande. Anhöriga kan ha behov av stöd och delaktighet i vården. Vårdpersonal anser att anhöriga kan vara en resurs och att även de behöver stöd. Dock finns barriärer för att involvera anhöriga som kan leda till att de inte får det stöd de behöver.Syfte: Att belysa vilka erfarenheter anhöriga har av att ha en närstående med psykisk ohälsa och vilka erfarenheter de har i kontakten med den psykiatriska vården.Metod: Designen är gjord som en litteraturöversikt. Cinahl och PsycINFO är sökmotorer som använts. Resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar som belyste anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med psykisk ohälsa och den psykiatriska vården.Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman; ”Livet som anhörig” innefattade livet som anhörig med en påfrestande och osäker vardag, maktlöshet och otillräcklighet, etiska dilemman och skuldkänslor, stigmatisering, social isolering och anhörigas erfarenheter av att hantera sin situation. ”Att vara anhörig i den psykiatriska vården” belyste erfarenheter av att söka och få vård, vårdpersonalens attityder, vikten av att anhöriga involveras samt vilket stöd anhöriga behöver.Slutsats: Anhöriga har erfarenhet av att vardagen är utmanande och oförutsägbar. De önskar stöd och delaktighet i vården av den närstående. De hade erfarenhet av att inte involveras vilket ökade deras egen ohälsa. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat för att stödja anhöriga som även kan påverka de närståendes hälsa till det bättre. / Background: Mental illness can manifest itself in various ways and being a relative to a person with mental illness can be challenging. Relatives may need support from caregivers and be able to participate in the care. While caregivers believe that relatives can be a resource and that they also need support there are barriers to involving relatives in the care which can lead to relatives not receiving the support they need.Aim: To illuminate the experience of relatives to persons with mental illness and the relatives contact with mental health care.Method: The design is a literature review. Cinahl and PsycINFO were the databases that was used. The result is based on fifteen articles with quantitative approach which illuminated the experience of relatives to person with mental illness.Result: Two major themes emerged; “The life as a relative” describes the life as a relative with a stressful and unpredictable everyday life, ethical dilemmas and feelings of guilt, stigma, social isolation and the relatives experience to cope with their situation. “To be a relative in the mental health care” illuminates the experience of seeking and getting care, the attitudes of caregivers, the importance of the relatives’ involvement and what kind of support the relatives need.Conclusion: Relatives experiences everyday life as challenging and unpredictable. Relatives wished to get support and to be involved in the care of their close one. They didn't experience involvement in care which made their own health deteriorate. Nurses should adapt to a family-focused approach to support relatives which also would result in a better health for the patient.

Bakgrund: Varje år drabbas allt fler människor av diabetes mellitus typ 2 och det finns ett ökat behov hos dessa personer att lyckas bibehålla hälsan och livskvaliteten. Det finns tidigare litteraturstudier kring ämnet men ingen nyare på den senaste forskningen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie gjordes med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterar i fyra kategorier: Att känna skam över att hadrabbats, att känna sig begränsad till följd av sjukdomens konsekvenser, att bli stärkt i att ta hand om sig själv med stöd av andra och att hitta sätt att hantera sin nya livssituation. Slutsats: Individanpassad utbildning om egenvård där anhöriga även inkluderas främjar en god egenvård. Tvärsektionell vård är ett bra verktyg för att fånga upp personer som lider av psykisk ohälsa relaterad till sjukdomen.

<p>Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter.</p> / <p>Is there something to gain when leaving the academic world a few years between secondary high school and a higher education? And is there a value in the experiences a student might have gained from life outside the academic world? Do teachers and students within colleges of music and headmasters for local music schools, see that these experiences have any practical value?In this essay I have interviewed students, teachers and headmasters from both colleges of music and local music schools to hear their views regarding the value of earlier experiences. My result is that it is a very complex area and it is difficult to give a conclusive answer within the limits of this study, which spanned over six months. This notwithstanding, all of the persons interviewed in this study agreed that it is important to discuss these questions, and that there is a value in earlier experiences.</p>

Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter. / Is there something to gain when leaving the academic world a few years between secondary high school and a higher education? And is there a value in the experiences a student might have gained from life outside the academic world? Do teachers and students within colleges of music and headmasters for local music schools, see that these experiences have any practical value?In this essay I have interviewed students, teachers and headmasters from both colleges of music and local music schools to hear their views regarding the value of earlier experiences. My result is that it is a very complex area and it is difficult to give a conclusive answer within the limits of this study, which spanned over six months. This notwithstanding, all of the persons interviewed in this study agreed that it is important to discuss these questions, and that there is a value in earlier experiences.

Bakgrund: En amputation innebär ett avlägsnade av en kroppsdel. De flesta amputationer utförs i de nedre extremiteterna. I Sverige sker årligen ungefär 2250 amputationer i de nedre extremiteterna. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Tio kvalitativa originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Primära sökord som användes var amputation, nedre extremitet och livsförändrade händelser med begränsningar såsom engelska och peer reviewed. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelsen av psykiska och fysiska förändringar, Att uppleva rollförändring och förlust av självständighet, Förändrad kroppsuppfattning och känslan av sårbarhet samt Vägen tillbaka efter amputation. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av självständighet vilket gav upphov till en känsla av att vara en börda för sin familj. Den fysiska förmågan försämrades vilket bidrog till att de inte kunde ta sig utanför hemmet. Detta resulterade i att de kände sig ensamma och isolerade. Slutsats: Patienter upplevde känslomässig chock och rädsla inför framtiden. Att inte kunna prestera till fullo, bidrog till en känsla av förlust av identitet och självständighet. Vikten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal har en central betydelse för återhämtning efter amputation. Amputation innebär att patienten genomgår en övergång till en ny fas i livet, en transition. / Background: An amputation implies a removal of a body part. Most amputations transact at the lower extremities. In Sweden approximately 2250 lower extremity amputations are made a year. The causes of amputation may be vascular diseases, diabetes or trauma. The profession of a nurse has a major role in the relation to the patient. Aim: The aim was to investigate patients’ experiences after an amputation of lower extremity. Method: To approach the aim a literature review was performed by the method of Friberg. Ten qualitative original articles were collected by the databases PubMed and Cinahl Complete. Primary keywords were amputation, lower extremity and life change events. Limitations were English and peer reviewed. Results: Four themes were identified: Experience of psychological and physical changes, To experience changes of identity and loss of independents, Changes of self-perceptions and the feeling of being vulnerable and How to recover after an amputation. The result showed that the patients’ experienced a loss of independence which resulted in a feeling of being a burden. The physical ability was impaired and contributed to a feeling of being isolated and lonely. Conclusion: The patients’ experienced emotional shock and a fear for the future. Not being able to perform to the fullest produced a loss of identity and independence. Support from family, friends and healthcare professionals has a central value for the recovery. To be amputated results in a transitioning and a new phase in life.