Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en depression som debuterar efter förlossningen och kan drabba både män och kvinnor i all ålder och i all kultur. Postpartumdepressionen för med sig särskilda risker som kan innebära allvarliga konsekvenser för familjer. Forskning om PPD fokuserar i huvudsak på mödrars upplevelser och påverkan på barnet och familjen. Medan fäderna upplevelser har saknats. PPD kan drabba fäderna i lika stor utsträckning som mödrar men fortfarande ett dolt problem. Syfte: Postpartumdepression (PPD) är en depression som debuterar efter förlossningen och kan drabba både män och kvinnor i all ålder och i all kultur. Postpartumdepressionen för med sig särskilda risker som kan innebära allvarliga konsekvenser för familjer. Forskning om PPD fokuserar i huvudsak på mödrars upplevelser och påverkan på barnet och familjen. Medan fäderna upplevelser har saknats. PPD kan drabba fäderna i lika stor utsträckning som mödrar men fortfarande ett dolt problem. Metod: En litteraturöversikt utfördes med tio kvalitativa studier om föräldrarnas upplevelser av PPD. Artiklarnas olika tema identifierades, jämfördes, analyserades för att sedan kategoriseras i de slutgiltiga teman som presenterades i detta arbete. Resultat: Tre huvudteman redovisades: Postpartumdepressionens inverkan på det känslomässiga livet och självbilden, Postpartumdepressionens inverkan på attityder och sist Postpartumdepressionens inverkan på förmågan att söka stöd. Diskussion:  Föräldrarna upplever att postpartumdepression har stor inverkan i deras liv. Sjukdomens okunskap och stigma hindrar de att söka stöd. Fäderna upplever att de nonchaleras. Allmänsjukvårdspersonal bör söka sig kunskapen om vilken inverkan postpartumdepression har på föräldrars liv och hur föräldrarna upplever postpartumdepression. Detta skulle bidra till att bemötande förbättras som i sin tur skulle leda till att mer föräldrar söker vård för postpartumdepression / Background: Postpartum depression (PPD) is a depression that debuts after childbirth and can affect both men and women of all ages and in all cultures. Postpartum depression brings with it particular risks that can have serious consequences for families. Research on postpartum depression mainly focuses on maternal experiences and the influence on the child and the family while researches on father`s experiences have been lacking. Postpartum depression can affect fathers to the same extent as mothers but still a hidden problem. Aim: The aim was to highlight parents´ experiences of postpartum depression. Method: A literature review was conducted with ten qualitative studies of the parents' experiences of postpartum depression. The different topics were identified, compared, analyzed and then categorized into the final themes presented in this paper. Results: Three main themes were reported: Postpartum depression impact on emotional life and self-image, Postpartum depression impact on attitudes and last Postpartum depression impact on the ability to seek support. Discussion: Postpartum depression has a major impact on parents’ lives. The lack of knowledge on the disease and the stigma upon it prevents parents from seeking support. Fathers rapports that they are left by side. General healthcare professionals should seek knowledge about the effect of postpartum depression on parents' lives and how they themselves experience the disease. This would help improve treatment, which would in turn lead to more parents seek help for postpartum depression.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården.Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Att få diagnosen BPS, ett liv i utanförskap, att sträva efter hälsa och värdighet, att ha städig kontakt med vården, att uppleva sig stämplad, att ha relationer till specifika andra samt att önska sig specialiserad vård, delaktighet, tid, tillgång och kontinuitet. Slutsats: För att kunna ge patientgruppen adekvat vård samt bygga goda vårdrelationer är det av yttersta vikt att vårdpersonalen har kunskap kring patientgruppens livsvärld. Genom en ökad kunskap och förståelse är förhoppningen att minska missförstånd, bristande kommunikation samt känslan av maktlöshet i relationen mellan vårdpersonalen samt patientgruppen, vilket i sin tur kan reducera patientgruppens upplevelse av att vara stämplad. / Background: Borderline personality disorder (BPD) has a broad symptomatology mainly characterized by emotional instability. There is several explanations for the rise but the vast majority are based in an insecure upbringing. Within the patient group it is common with suicidal acts and active self-injury without the intent to die.Objective: This study aimed to greater transparency and understanding of how the patient group experienced it to live with a diagnosis of BPD and how they felt that they were treated within the care system.Method: The literature review was conducted with a qualitative approach. Eight scientific papers responded to the underlying studies purpose.Results: The analysis resulted in the following categories: Getting diagnosed with BPD, a life of alienation, to strive for health and dignity, to have steady contact with health care, to experience themselves as stamped, to have relationships with specific others and also to wish for specialized care, participation, time, availability and continuity.Conclusion: In order to give the patient group adequate care and build good relationships it is of the utmost importance that health professionals have knowledge of the patient groups life world. Through increased knowledge and understanding, the hope is to reduce misunderstandings, lack of communication and the sense of powerlessness in the relationship between the nursing staff and the patient group, which in turn may reduce the patient group experience of being stamped.

Varje år insjuknar 20 000-25 000 personer i kognitiv sjukdom i Sverige, och för närvarande lever 130 000-150 000 med dessa sjukdomar. Personer med kognitiv sjukdom kan ha komplexa behov varför insatserna behöver vara individanpassade med en helhetssyn på personen med kognitiv sjukdom. Tjänsterna inom vården kan vara otydliga och svåra att få tillgång till. Personer med kognitiv sjukdom löper en högre risk för att inte få den vård de behöver. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården till äldre personer med kognitiv sjukdom i samband med diagnos. Metod: En allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökningen i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo genererade 12 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även manuell sökning utfördes, vilket genererade tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ ansats samt mixad metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas granskats och därefter har en integrerad dataanalys genomförts för att besvara arbetes syfte. Resultat: Två huvudkategorier framkom; Personer med kognitiv sjukdoms erfarenheter av hälso-och sjukvårdens stöd och Uttryckta behov av förbättringar av hälso- och sjukvårdens stöd och fyra underkategorier; Informationens betydelse, Personalens förhållningssätt och vårdrelationens betydelse för stödet, Individanpassat stöd och Information om framtida stödbehov, prognos och behandling. Resultatet visade att många personer med kognitiv funktionsnedsättning saknar stöd och lotsning i samband med diagnos. Vissa kände sig övergivna och ensamma och att sjukvården inte hade tillräckliga bra strategier och rutiner för uppföljning och vårdplaner.  Slutsats: Hälso- och sjukvården har i samband med diagnos vid kognitiv sjukdom ansvar att anpassa informationen till personen. Personerna uttryckte en önskan om mer individanpassade strategier och möjlighet till upprepad information. Mer personcentrerade insatser behövs för att möta behoven hos personer med kognitiv sjukdom och därigenom förbättra deras livskvalitet. / Every year, 20,000-25,000 people fall ill with cognitive disorders in Sweden, and currently 130,000-150,000 are living with these diseases. People with cognitive disorders may have complex needs, which is why interventions need to be individualized with a holistic view of the person with cognitive disease. Healthcare services may be unclear and difficult to access. People with cognitive disorders are at a higher risk of not getting the care they need. Purpose: Experiences of support from health care for older people with cognitive disorder in connection with diagnosis Method: A literature review with a systematic method. The database search in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo generated 12 articles that answered the purpose of the work. A manual search was also performed, which generated three articles. A total of 15 scientific articles of qualitative, quantitativ approach and mixed method were included. With the help of a quality assessment template, the articles has been reviewed and then an integrated data analysis has been used to answer the purpose of this study. Results: The result presents two main categories; People with cognitive disorder experiences of health care support and Expressed needs for improvement of health care support and four subcategories; The importance of information and The staff's approach and the importance of the care relationship for the support and Individualized support. Information about future support needs, prognosis and treatment. The results showed that many people with cognitive impairment lack support and guidance in connection with diagnosis. Some felt abandoned and lonely, and that the healthcare system did not have good enough strategies and routines for follow-up and care plans. Conclusion: In connection with the diagnosis of cognitive disease, the health care system has a responsibility to adapt the information to the person. The participants expressed a desire for more individualized strategies and the possibility of repeated information. More personcentred interventions are needed to meet the needs of people with cognitive disease and thereby improve their quality of life.

<p>I have in this study examined, through qualitative interviews, how adults with foreign background that are pupils in adult education in Sweden, understand the concepts democracy and dictatorship. Their expressed understandings have been compared with their former life experiences as well as with the aim of the social studies to create a qualitative understanding of essential social concepts. My starting point is theories about the adult in leaning processes. It has been assumed that the adult interprets the world much through former life experiences. I have also relied on the idea that having a qualitative, more scientific, understanding of essential subjects is important for the adult as a member of society and participator in the on-going political debate. It should therefore be a central aim for educators in the social subjects within adult education to support a development of more qualified concept understandings among their pupils. In this study I have used the criterions of dr Roland Severin to define a qualified understanding of concepts. Such an understanding includes richness in meaning, structure, general description of cause and relation as well as the capacity to relate to different levels of abstraction. My conclusion is that the pupils in my study have very individual understandings of the concepts, especially the understandings of democracy. Their expressed understandings of dictatorship are in general less rich in meaning. I have found that their understandings are clearly influenced by former life experiences. In comparison to a qualitative understanding of concepts the pupils’ understandings both have strengths and weaknesses. The main strengths in their understandings lies in that they have structure and focus important meanings of the concepts. The pupils can also express their understandings in a concrete manner. The main weaknesses lay in that they lack sufficient meanings of the concepts to give them a exhaustive description. The pupils also tend to give more of concrete and less of general descriptions of the concepts. I have concluded that to support adult pupils in the development of more qualitative, and therefore more useful, social concepts educators should make use of the pupils’ collective experiences. By doing so more meanings of the essential concepts can be revealed and individual experiences can be connected to those of others to create generality in the pupils understandings.</p>

I have in this study examined, through qualitative interviews, how adults with foreign background that are pupils in adult education in Sweden, understand the concepts democracy and dictatorship. Their expressed understandings have been compared with their former life experiences as well as with the aim of the social studies to create a qualitative understanding of essential social concepts. My starting point is theories about the adult in leaning processes. It has been assumed that the adult interprets the world much through former life experiences. I have also relied on the idea that having a qualitative, more scientific, understanding of essential subjects is important for the adult as a member of society and participator in the on-going political debate. It should therefore be a central aim for educators in the social subjects within adult education to support a development of more qualified concept understandings among their pupils. In this study I have used the criterions of dr Roland Severin to define a qualified understanding of concepts. Such an understanding includes richness in meaning, structure, general description of cause and relation as well as the capacity to relate to different levels of abstraction. My conclusion is that the pupils in my study have very individual understandings of the concepts, especially the understandings of democracy. Their expressed understandings of dictatorship are in general less rich in meaning. I have found that their understandings are clearly influenced by former life experiences. In comparison to a qualitative understanding of concepts the pupils’ understandings both have strengths and weaknesses. The main strengths in their understandings lies in that they have structure and focus important meanings of the concepts. The pupils can also express their understandings in a concrete manner. The main weaknesses lay in that they lack sufficient meanings of the concepts to give them a exhaustive description. The pupils also tend to give more of concrete and less of general descriptions of the concepts. I have concluded that to support adult pupils in the development of more qualitative, and therefore more useful, social concepts educators should make use of the pupils’ collective experiences. By doing so more meanings of the essential concepts can be revealed and individual experiences can be connected to those of others to create generality in the pupils understandings.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett folkhälsoproblem och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL påverkar andningsvägar och lungor och leder till begränsning av luftflödet in och ut ur lungorna. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Sjukdomen påverkar patientens välbefinnande negativt och leder till lidande. Syftet:  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).  Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna var fysisk påverkan, psykisk påverkan och upplevelser av vård på sjukhus och i hemmet. Subkategorierna var trötthet och andfåddhet, att anpassa sig efter allt, måltidsupplevelse, rädsla, ångestframkallande känslor, isolering, patientupplevelser av sjukhusvistelse och patientupplevelser av att få vård från sina närstående. Slutsats: Patientupplevelser av KOL måste beaktas för att utveckla kunskapen om sjukdomen för denna patientgrupp. Psykiska och fysiska symtom såsom dyspné, ångest, rädsla för kvävning och begränsningar relaterade till trötthet och andningssvårigheter är den gemensamma upplevelsen som patienter med KOL beskrev. Att sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap om sjukdomen är viktigt eftersom det skapar förtroende för behandlingen och ger trygghet till patienten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a public health issue and the third leading cause of death worldwide. COPD affects the airways and lungs and leads to restriction of air flow in and out of the lungs. The main cause of the disease is smoking. The disease affects the patients’ well-being negatively and leads to suffering.  Aim: The aim was to describe the patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: A literature review with ten scientific articles and qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories were identified. The three categories were physical impact, psychological impact, and experiences of care in hospital and at home. Subcategories were fatigue and shortness of breath, adjusting to everything, meal experience, fear, anxiety-provoking emotions, isolation, patient experiences of hospitalization and patient experiences of receiving care from their relatives.  Conclusion: The patient experience of COPD must be taken into account in order to develop knowledge about the disease for this patient group. Mental and physical effects such as dyspnea, anxiety, fear of suffocation and limitations related to fatigue and breathing difficulties are the common experiences described by patients with COPD. That the nurse has sufficient knowledge about the disease is important because it creates confidence in the treatment and gives security to the patient.

Bakgrund Amputation innebär att individen förlorar en liten eller stor del av kroppen som inte kan ersättas. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Amputation kan medföra fysiska och psykiska förändringar i patientens liv. Omvårdnad av dessa patienter kan vara komplex, sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter efter amputation av nedre extremitet. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Sjutton originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Valda artiklar, kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Efter sammanställning av de nitton studierna identifierades två övergripande rubriker: Fysiologiska upplevelser och erfarenheter, psykologiska upplevelse och erfarenheter. varje kategori hade två underkategorier. Eftersom vi undersöker patientens upplevelser och erfarenheter efter amputation har vi valt att inkludera flera faktorer som påverkar patientens livskvalitet såsom sexualitet, smärta, depression och kroppsbild. Dessutom har vi även valt att inkludera benprotesens samt ADLs funktion som en faktor eftersom funktionaliteten är en viktig del av livskvaliteten. Slutsats Amputation leder till stor förändring i patientens liv, kan orsaka lidande i både den fysiska och psykiska hälsan, och ger svårigheter i patientens framtida liv. Det är viktigt som sjuksköterska att förstå och ha kunskap om den påfrestning som uppkommer efter amputation för att ge den specificerade vård som behövs i samarbete med andra yrkesgrupper för att möjliggöra att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. / Background Amputation means that the individual loses a small or large part of the body which cannot be replaced. The cause of amputation can be vascular disease, diabetes and trauma. Amputation causes physical and mental changes in the patient's life. Patient care can be complex, therefore the nurse has a significant role when interacting with patients who have undergone amputation. Purpose The purpose was to describe patients experiences after amputation of the lower extremity. Method Non-systematic literature review was performed based on Friberg's method description. Seventeen original articles were obtained via the databases PubMed and Cinahl Complete. Selected articles were quality reviewed and analyzed through an integrated analysis. Results After compiling the seventeen studies, two main categories were identified: Physiological experiences and experiences, psychological experience and experiences. Each category had two subcategories. Because we examine and study the patient's experiences after amputation, we have chosen to include several factors that affect the patient's quality of life such as sexuality, pain, depression and body image. In addition, we have also chosen to include the function of bone prosthesis and ADL as a factor because functionality is an important part of the quality of life. Conclusions Amputation leads to great change in the patient's life, which can cause suffering in physical and mental health and difficulties in the patient's future life. It is important as a nurse to understand and have knowledge of the stress that arises after amputation to provide the specified care needed in collaboration with other professions to enable the patient to return to a normal life as possible.