• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 42
  • Tagged with
  • 42
  • 29
  • 17
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 10
  • 10
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Livskunskap - fostran eller omsorg? / Life skills training - discipline or care?

Bouvin, Anneli January 2009 (has links)
Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.
12

Livskunskap som ämne i skolan : En jämförelse mellan elevers och lärares syn på viktiga livskunskapsfrågor

Lindberg, Brittmarie, Tohmi, Agnés January 2005 (has links)
Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.
13

Livskunskap - ett ämne under utveckling?

Dedic, Danijela, Jelic, Danijel January 2007 (has links)
Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främstpga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fannspå båda skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionernaanvändes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vibörjade intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den gårut på.I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningenbedrivs på två av Malmös skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs ipraktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden.Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet iskolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen.Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolankommer från många olika kulturer. Vi valde just dessa två skolor framför allt pga. att vi vet attbåda skolor arbetar med Livskunskap men gör det på olika sätt trots att de arbetar utifrånsamma metod. Vi valde att utföra observationer i klasser på de olika skolor samt kvalitativaintervjuer med rektorer på skolor och pedagogerna i klasserna. Vi utförde även parintervjuermed barnen som vi observerade.Undersökningen visar att arbetet med Livksunskap som ämne fungerar bra på båda skolormen att skolorna arbetar väldigt olika med ämnet samt befinner sig på olika stadier i arbetetmed metoden som de valt att utgå från. Ingen av skolorna täcker dock alla delar som bordeingå i Livskunskap och tappar bort bl.a. sexualiteten och döden.
14

Livskunskap - Om Social och Emotionell Träning i skolan

Silow, Anna January 2010 (has links)
Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar. Jag anser att Livskunskap är en bra pedagogisk metod som tränar barnen i tidig ålder i social och emotionell kompetens med hjälp av olika övningar som lär barn att lära känna sig själv och hur de reagerar i olika situationer. För de äldre barnen är det övningar som hjälper dem att kunna säga nej och att kunna hantera situationer som exempelvis grupptryck. Denna metod uppfyller kraven för läroplanen för grundskolan.
15

Livsfrågor - En undersökning av elevintresse och arbetssätt på en grundskola

Stiernströmer, Gabriella January 2009 (has links)
SammanfattningFöreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund.Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund.Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik.
16

Livskunskap- en väg till barns känslomässiga och sociala utveckling?

Broberg, Anna, Nilsson, Sandra January 2008 (has links)
Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan.
17

Etikdidaktik i grundskolans religionsundervisning : Ett dilemma för religionsläraren?

Jansson, Ida January 2016 (has links)
Litteraturstudiens syfte är att utforska vad tidigare forskning säger om hur lärare kan hanterar etikundervisningen i religionsämnet. Genom att ställa frågorna; hur kan lärare förhålla sig till formandet av etikundervisningen samt vilka svårigheter etikundervisningen kan utgöra för lärare till tidigare forskning inom området har syftet besvarats. Metoden för litteraturstudien har varit en systematisk litteraturstudie och den analysmetod som använts är en kvalitativ innehållsanalys av forskningslitteraturen som valts ut genom en systematisk sökning i olika databaser. Resultatet visar brister i lärares ämnesdidaktiska kompetens vilket leder till oreflekterad undervisning som till stor del bygger på lärarens eget tyckande i kombination av etikrepresentationen i läroböckerna. Det finns dock metoder som lärare kan använda för att skapa en heltäckande förståelse för etikämnet i form av läran av och läran om etik kombinerat med ett existentiell och samhällsorienterat synsätt. Detta bidrar till att fånga etikens komplexitet som grundas i läroplanens öppna formulering av etik begreppet. Vidare problematiseras vems perspektiv som blir representerat i etikundervisningen samt vilka som exkluderas och hur lärare kan arbeta för att medvetandegöra eleverna om detta i undervisningen.
18

Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens / Social Learning in School : A Study of Teachers'Understanding of Social Learning

Petäjävaara, Ann-Sofi January 2002 (has links)
<p>En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. </p><p>Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. </p><p>Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.</p>
19

Hur lyckas vi med undervisning i ämnet: "att vara människa" : En studie om förutsättningar, möjligheter och hinder vid implementeringsarbete av social och emotionell träning på gymnasienivå.

Andersson, Marie January 2010 (has links)
<p>Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.</p>
20

Värdegrundsarbete : SO-lärares uppfattningar om och arbete med skolans värdegrund

Duberg, Emma, Andersson, Sandra, Nordberg, Henrik January 2008 (has links)
<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.</p><p>I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.</p><p>Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare.</p><p>Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt.</p><p>Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år</p>

Page generated in 0.0311 seconds