Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått.  Slutsats: Personer med hypotyreos uttryckte missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebar att man kunde ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkades negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation. / Background: Hypothyroidism is one of the most common endocrine diseases. Every year, people get sick with the disease and most commonly, women are affected. Being affected by hypothyroidism means that there is a lack of thyroid hormones in the thyroid gland and makes the energy production goes to a low saver. Competence requirements are imposed on the nurse in the caring process of patients with hypothyroidism as the consequences of the disease may appear diffuse and difficult to measure. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with hypothyroidism experience their quality of life. Method: This study is a descriptive literature study. Eleven articles with both qualitative and quantitative design have been analyzed and divided into themes and sub-themes. Main Results: People with hypothyroidism experienced neither a better quality of life nor improvements in thyroidrelated symptoms despite being medicated. The feeling of these people was that they felt weak, powerless, drained of energy and that their daily activities were limited. A feeling of misunderstanding was experienced in health care when the doctors focused mainly on the person's test results. Although the doctor mentioned that the blood values were within reference, people with hypothyroidism felt that a number of symptoms remained. Conclusion: People with hypothyroidism expressed dissatisfaction with their experience of quality of life, their medication and even the care relationship. Living with hypothyroidism meant that you could have remaining symptoms despite medication and the quality of life for these people was adversely affected. Through an increased understanding of this complex illness, the nurse could contribute with greater security and help these people by creating a better care relationship.

Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att stödja patientens uppfattning, integritet och värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna arbeta reflekterande utifrån beprövad kunskap vilket ger en förmåga att kunna se samband mellan teori och praktik. Genom att personcentrera vården kan sjuksköterskan få en inblick i hur patienterna uppfattat att vården samt ifall den varit personcentrerad. Syftet var att beskriva patienternas uppfattning av att bli vårdade utifrån personcentrerad vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där 11 kvalitativa, kvantitativa och mixed metod vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Patienterna beskrev att få vården personcentrerad kunde öka deras välmående och hälsa samt ligga till grund för en personlig hälsoplan. Patienten ville ges möjligheten att vara delaktig i sin vård och alla beslut gällande deras vård ska tas i samråd med sjuksköterska. Personcentrerad vård kan bidra till att stärka patientens egenvårdskapacitet. Slutsats: Resultatet visar att patienterna upplever att bemötandet från sjuksköterskan förbättras och medför en ökad möjlighet att få vara delaktig i sin vård samt bli lyssnad på när personcentrerad vård tillämpas. Personcentrerad vård är betydelsefullt och främjar patientens tillfrisknande och välbefinnande samt möjligheterna till egenvård. / Background: The meaning of person-centered care is to support the patient’s perception and keeping integrity and value as a human being. As a nurse it is important to be reflective based on proven knowledge, it provides an ability to see connection between theory and practice. Person-centered care allows the nurse to get an insight into the patient’s perception of given healthcare and whether it was person-centered or not. Purpose: was to describe the patient’s perceptions of being cared for based on person-centered care. Method: General literature review were 11 care scientific qualitative, quantitative and mixed method articles was analyzed. Results: The patients described that person-centered care could increase their well-being and health and is an important part of their personal health plan. The patient should be given the opportunity to be involved in her care and all decisions that are made in consultation with a nurse. Person-centered care strengthens the patient in their self-care capacity. Conclusion: The results of this study shows that patients experience the treatment by the nurse improving and increases the opportunities of being a part of their own care and being listened to when person-centered care is being applied. Person-centered care promotes the patient’s recovery, well-being and opportunites for self-care.

Introduktion/bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som angriper leder. Mellan 0,5–1% av befolkningen i Sverige är drabbade av RA. Sjukdomen går inte att bota, bara lindra. Syfte: Med studien är att beskriva livskvalité hos patienter med RA. Metod: En icke systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarna kodas kategorier vilka påverkar patienter med RA på olika sätt. Fysisk och psykisk påverkan, lägre och ökad grad av livskvalité. Patienter med RA förenas genom att sjukdomen påverkar livskvalité. Det som påverkar patienter med RA till lägre grad av livskvalité är, smärta, fatigue/sömn och depression. Depression är ett vanligt symtom hos patienter med RA. Även känslan av att vara beroende av närstående i vardagen ger en lägre grad av livskvalité. Ökad grad av livskvalité får patienter med RA genom att känna delaktighet på arbete eller i en gemenskap, samt att ha närstående runt sig med god förståelse. Patienter med RA som får stöd från omgivningen eller psykolog upplever ökad grad av livskvalité. Slutsats: Att leva med sjukdomen orsakar lidande för patienter med RA, både privat och i arbetslivet. Sjukdomen påverkar både fysiskt och psykiskt och det är viktigt att komma under behandling för symtom snarast möjligt för att inte få lägre grad av livskvalité.

Bakgrund Att ha en transfemoral (TF) amputation har en stor inverkan på den amputerades liv med bl.a. större risk för fall, lägre gånghastighet och smärta. I dag är utbudet av kvalitativa studier som visar på hur TF-amputerade upplever sin vardag, mycket begränsat. Det saknas helt studier som tar upp hur det är att ha ett föräldraansvar när man är TF-amputerad.    Syfte Syftet med studien var att se om det fanns några självupplevda problem i vardagen för unilateralt TF-amputerade i föräldrarollen kopplad till deras protes-användning.   Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra TF-amputerade pappor. Dessa analyserades och tematiserades.    Resultat Vid analysen hittades nio huvudteman: Ansvar, relation med barnen, svårigheter med spontanitet, aktiviteter, miljörelaterade problem, oro, energi och smärta, säkerhet.  Deltagarna upplevade bristande delaktighet, fler konflikter med sina barn och bristande energi.    Slutsats Det finns ett flertal självupplevda problem för TF-amputerade föräldrar och dessa berör främst känslan av delaktighet, relationen med barnen så väl som rent praktiska aspekter. / Background Having a transfemoral (TF) amputation has a major impact on the amputee's life, such as greater risk of falls, lower walking speed and pain. Today, there are no qualitative studies that show how TF-amputees experience their everyday lives and there are no studies that address what it is like to have parental responsibility when you are TF-amputated.   Purpose The aim of this study was to see if there were any self-experienced problems in the everyday life of unilateral TF amputees in the parental role linked to their prosthetic use.   Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with four TF-amputated fathers. These were analysed and thematised.   Results Nine main themes were detected during the analysis: Responsibility, relationship with the children, difficulties with spontaneity, activities, environment-related problems, concern, energy and pain and safety. Participants experienced lack of participation, more conflicts with their children and lack of energy.   Conclusion There are self-experienced problems for TF-amputated parents, and these affect the sense of participation, the relationship with the children and practical aspects

Background: Endometriosis is a gynecological disease for women of fertile age. Ten percent of the fertile female population is believed to have the disease. Endometriosis usually manifests itself in the form of heavy bleedings, cramps, painful periods, pain during intercourse and chronic abdominal and pelvic pain. Aim: To describe womens experiences of living with endometriosis. Method: A literature study. This study is based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized using content analysis to answer the study’s purpose study. Results: Women with endometriosis experienced that they were affected socially, physically and mentally by the disease. They experienced lack of information and mistrust from healthcare professionals and family. Conclusion: The disease has an impact on the physical, mental, social and sexual health which women experience has a negative impact on the qualiy of life. Women's education, professional life and close relationships are adversely affected. Severe pain led to absenteeism, concentration difficulties and created fear of being intimate with their partners. The women’s experiences of living with endometriosis are characterized by encountering mistrust and nonchalance, which is due to the lack of knowledge and communication about endometriosis in health care and society. / Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom för kvinnor i fertil ålder. Tio procent av den fertila kvinnliga befolkningen antas ha sjukdomen. Endometrios visar sig vanligtvis som rikliga blödningar, kramper, smärtsamma menstruationer, samlagssmärta och kronisk magoch bäckensmärta. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En allmän litteraturstudie. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiseras med hjälp av innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Kvinnor med endometrios upplevde att de påverkades socialt, fysiskt och psykiskt av sjukdomen. Kvinnor upplevde bristande information och misstro av vårdpersonal och familj. Slutsats: Sjukdomen har en påverkan på den fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsan vilket kvinnorna upplever har en negativ påverkan på livskvaliteten. Kvinnornas utbildning, yrkesliv och nära relationer påverkas negativt. Kraftiga smärtor ledde till frånvaro, koncentrationssvårigheter och skapade rädsla för kvinnorna att vara intima med sina partners. Kvinnornas upplevelser av att leva med endometrios präglas av att möta misstro och nonchalans, vilket beror på den bristande kunskap och kommunikation kring endometrios i vården och i samhället.

Introduktion: Levercirros är ett medicinskt tillstånd i slutskedet som är en följd av en leversjukdom och orsakas bland annat av missbruk av alkohol, kronisk hepatit B och C, och autoimmun hepatit. Enligt rapport från Världshälsoorganisationen lider cirka 10% av befolkningen i världen av kroniska leversjukdomar, och 20 miljoner människor drabbas av levercirros eller dess följd levercancer. Den registrerade mortaliteten av levercirros i Sverige är ca 600 personer per år. För många av dessa patienter innebär det ett stort lidande både fysiskt och psykiskt. Patienterna upplever inte alltid att deras lidande har kunnat lindras, och därför är det angeläget att kunskaper om och förståelse för denna patientgrupp utifrån deras egna upplevelser förbättras och fördjupas.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med levercirros och deras självskattning av sin livskvalitet.   Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på sex kvalitativa och nio kvantitativa originalartiklar publicerade på engelska under åren mellan 2003 och 2020.    Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: fysiskt lidande, psykologiskt lidande, och försämrad hälsorelaterad livskvalité. Individer med levercirros upplever rent generellt ett lidande, dock på olika plan samt grader. Ett fysiskt lidande förekommer men även ett psykiskt, och ofta leder det till en försämrad livskvalité.   Slutsats: Forskning har visat att patienter med levercirros möjligen inte kan uttrycka sina åsikter på samma sätt som andra patienter på grund av stigmatisering och skam. Denna litteraturstudie kommer att hjälpa såväl närstående som vårdpersonal att förstå denna patientgrupp, och minska deras lidande på ett adekvat sätt. / Introduction: Liver cirrhosis is a medical condition in the final stages that is a consequence of a liver disease and is caused by, among other things, alcohol abuse, chronic hepatitis B and C, and autoimmune hepatitis. According to a report from the World Health Organization, about 10% of the world's population suffers from chronic liver disease, and 20 million people suffer from liver cirrhosis or its consequent liver cancer. The registered mortality from liver cirrhosis in Sweden is about 600 people per year. For many of these patients, it means great suffering both physically and mentally. Patients do not always feel that their suffering has been alleviated, and therefore it is important that knowledge of and understanding of this patient group based on their own experiences is improved and deepened.   Aim: To describe patients' experiences of living with liver cirrhosis and their self-esteem of their quality of life.   Method: Literature review with a systematic approach based on six qualitative and nine quantitative original articles published in English during the years between 2003 and 2020.   Results: The results include three main themes: physical suffering, psychological suffering, and deteriorating health-related quality of life. Individuals with liver cirrhosis generally experience suffering, however, on different levels and degrees. A physical suffering occurs but also a mental one, and often it leads to a deteriorating quality of life.   Conclusion: Research has shown that patients with liver cirrhosis may not be able to express their views in the same way as other patients due to stigma and shame. This literature review will help both relatives and caregivers understand this patient group, and reduce their suffering adequately.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. En vanlig behandling vid bröstcancer är mastektomi. För många kvinnor är brösten viktiga gällande kroppsbilden. Det har framkommit att kroppsbilden har en signifikant betydelse gällande en persons hälsorelaterade livskvalitet. Dock har hälso- och sjukvårdspersonal uttryckt en kunskapslucka gällande begreppet kroppsbild, samt hur det ska bemötas och hanteras. Syfte: Att beskriva upplevelsen av förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra databaser, Cinahl, Medline, PsycINFO och Scopus. Analysen gjordes genom Fribergs modell i fem steg. 12 artiklar inkluderades i resultatet, och dessa innefattade kvalitativa artiklar där deltagarna var kvinnor över 18 år som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier; Känsla av förlust, Skam över att inte följa normen samt Acceptans och tacksamhet. Vidare identifierades sju underkategorier; Självförtroende, Kvinnlighet, Identitet, Rädsla för omgivningens åsikter, Otacksamhet, Acceptans av den förändrade kroppsbilden samt Tacksamhet. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning en negativ påverkan på kvinnors kroppsbild, vilket påverkade deras livskvalité negativt. Dock ska det belysas att inte alla kvinnor kände en negativ påverkan, utan anpassade sig till situationen och fick en ännu starkare och mer positiv kroppsbild efter mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer in the world. The majority diagnosed are women. Common treatment of breast cancer is mastectomy. Breasts are important for the body image. Studies shows that a negative body image can affect a person’s quality of life. Healthcare professionals express a knowledge gap concerning body image, how it’s supposed to be treated and handled. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of changed body image following mastectomies due to breast cancer. Method: Qualitative systematic review. Four databases were used, Cinahl, Medline, PsycINFO and Scopus. Analysis was done with Fribergs model. In the results 12 articles were used of qualitative design with participants being women over 18, who had a mastectomy following breast cancer. Results: Three main categories were detected, Feeling of loss, Shame for not following the norm and Acceptance and gratitude. Five subcategories were identified, Confidence, Femininity, Identity, Fear of others, Ingratitude, Acceptance of a changed body, and Gratitude. Conclusions: Mastectomy had a negative impact on their body image in most cases, which affected their quality of life negatively. Not all women had a negative view following their mastectomy and felt grateful and more positive about their body.

Bakgrund: Eksem är en vanlig hudsjukdom och ofta ett kroniskt tillstånd som påverkar mer än bara huden. Sömnsvårigheter, klåda och torr hud är symtom av eksem och dessa påverkar patientens livskvalité. Patienter uttrycker ett behov av bättre stöd från vården, fungerande behandling och utökade kunskaper i eksemvård utanför specialistvården.Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskan kan bidra med till den samlade vården för att förbättra livskvalitén för patienten inom öppen- och slutenvård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar ifrån sju olika länder, varav tio kvantitativa, fem kvalitativa och två mixade metodartiklar. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science användes.Resultat: Det framkom tre kategorier som speglar sjuksköterskans omvårdnads insatser: Utbildning, Psykosocialt stöd, Planering och behandling. Underkategorier som presenteras är Utbildning om eksem, Individanpassning, Workshop, Stödja resurser, Kontinuitet och lättillgänglighet, Engagera och involvera, Omvårdnadsplanering, Förbättringsarbete. Litteraturöversikten visar en förbättring i livskvalité och kliniska resultat när sjuksköterskan var involverad och hade ett ökat ansvar för patienten.Slutsats: Sjuksköterskan har en betydande roll i patientens eksemvård. Sjuksköterskan bidrog med individuellt anpassad information och utbildningsinsatser och en ökad förståelse för patientens situation vilket bidrog till en bättre eksemvård. Digitala verktyg visade sig vara användbara för patienten och sjuksköterskan, de var även resurseffektiva. Behandling baserad på en helhetssyn och evidens behövs för att tillgodose patientens behov. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver få ökade kunskaper för att kunna bidra med god och säker eksemvård inom öppen- och slutenvården. / Background: Eczema is a common skin disease and often a chronic condition that affects more than just the skin. Difficulty sleeping, itching and dry skin are symptoms of eczema which affects the patient's quality of life. Patients express a need for better support from care, effective treatment and increased knowledge in eczema care outside of specialist care.Purpose: To describe what the nurse can contribute with in care to improve the quality of life for the patient in outpatient and inpatient care.Method: The study was conducted as a literature review. The result is based on 17 scientific articles from seven different countries, of which ten are quantitative, five qualitative and two mixed method articles where included. CINAHL, PubMed and Web of Science databases were used.Results: There are three categories that reflect the nurse's nursing measures: Education, Psychosocial support, Planning and treatment. Subcategories that are presented are Education about eczema, Individual adaptation, Workshop, Supporting resources, Continuity and easy accessibility, Engaging and involving, Nursing planning, Improvement work. The literature review shows an improvement in quality of life and clinical outcomes when the nurse was involved and had an increased responsibility for the patient.Conclusion: The nurse has a significant role in the patient's eczema care. The nurse contributed with individually tailored information, educational efforts and an increased understanding of the patient's situation, which contributed to better eczema care. Digital tools proved to be useful for both the patient, the nurse and they were also resource efficient. Treatment based on a holistic view and evidence are needed to meet the patient's needs. The nurse needs to gain increased knowledge to be able to contribute with good and safe eczema care in outpatient and inpatient care.

Syfte är att bidra med kunskap kring inverkan av det digitalt hjälpmedel TERA på livskvalité hos användaren. Studiens huvudfrågor är hur upplever den enskilda individen produktens inverkan på dess liv. Samt kan användning av TERA- AI skrivtolken minska den totala kostanden för skrivtolkningstjänster? Den empiriska studien visar en tydlig koppling mellan ökad livskvalité och användning av digitala AI tjänsten TERA. Granskning av kostnader för skrivtolkningstjänster och dess relation till digital transformation leder till slutsatsen att det finns stora potential för samhällsekonomisk besparing genom digitalisering av skrivtolkings tjänsten.

Bakgrund   Höftfrakturer är ett globalt problem och mängden personer som drabbas har ökat sedan 90-talet och antalet drabbade kommer fortsätta öka med en ökande äldre population. Mellan 12–17 procent dör inom det första året efter en höftfraktur varav att alla lider av en högre risk att dö i förtid samt att mängden som återgår till samma funktionsförmåga sedan innan höftfrakturen är inte hög. Något som kan bedöma hur en person upplever sin hälsa är livskvalité. Författarna finner därför att det skulle vara intressant att belysa vad som händer med livskvalitén för den som drabbas av en höftfraktur.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevda livskvalité vid höftfraktur. Metod En icke systematisk litteraturstudie har utförts på 17 artiklar, tre med kvalitativ design och 13 med kvantitativ design och en med mixed method. Artiklarna är inhämtade från CINAHL och Pubmed med hjälp av olika sökordskombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. En integrerad analys utfördes därefter och artiklarna delades in i tre steg för att identifiera huvudkategorier och underkategorier. Resultat Utifrån resultatartiklarna som bedömde livskvalité utifrån mätinstrument försämrades den upplevda livskvalitén som följd av höftfrakturen. Många upplevde en förbättring av livskvaliteten inom ett år men att den inte blev lika bra som före höftfrakturen. De kvalitativa artiklarna tar upp andra aspekter av att leva efter höftfraktur som “rädslor & oro efter höftfraktur”, “Självständighet och ensamhet efter höftfraktur” och “Förväntningar efter höftfraktur”. Slutsats Majoriteten av de som drabbas av en höftfraktur upplever fortsatt försämrad livskvalité och hälsa en tid efter höftfrakturen inträffat. Det finns ett klart utvecklingsområde för att förbättra omvårdnaden vid en höftfraktur. Fortsatta studier inom ämnet livskvalité, hälsa och höftfraktur bör fokuseras på kvalitativa studier för att utveckla förståelsen för vad patienterna upplevelser och erfarenheter vid höftfraktur. / Background Hip fractures are a global problem and the amount of people suffering from this has increased since the 1990s and the number of people suffering from this condition will continue to increase with an increasing older population. Between 12-17 percent dies within the first year after hip fracture of which everyone affected has a higher risk for premature death. Something that assesses how a person experiences their health was quality of life. The authors of this study therefore find it interesting to see what happens with quality of life during and after hip fracture.  Aim The aim of this study was to describe patients' experienced quality of life during and after study.  Method A non-systematic literature study has been performed on 17 articles, three with a qualitative design, 13 with a quantitative design and one with mixed method. The articles have been obtained from CINAHL and Pubmed with the help of different keyword combinations. The articles have been quality reviewed with the Sophiahemmet högskolas assessment instrument. An integrated analysis has been done in three steps to identify main- and sub-themes.  Results From the result in the articles that assessed quality of life through assessment instruments the perceived quality of life deteriorated due to the hip fracture. Many of the patients perceived an improvement in quality of life within a year but that it did not turn out as well as before the hip fracture. The qualitative studies brought up other aspects of living with hip fracture such as “fears and worries after hip fracture”, “independence and loneliness after hip fracture” and “Expectations after hip fracture”. Conclusions The majority of those who suffer from a hip fracture experience a continued deterioration in quality of life and health some time after the hip fracture has occurred. There was a clear area for ​​development to improve nursing care for patients with a hip fracture. Continued studies in the subject of quality of life, health and hip fracture should focus on qualitative studies to develop an understanding of what patients experience with a hip fracture.