HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar. Resultat: Delaktighet i beslut ochomvårdnad var av betydelse, samt vikten av att ha sin religiösa tro som hjälptetill att upprätthålla ett hopp i livet. För att uppnå ett välbefinnande vargoda relationer mellan personal och patient betydelsefulla. Även att patientenkände sig sedd och att personalen var engagerad i patienten kunde påverkavälbefinnandet. Då det inte fanns så mycket tid kvar i livet var det avbetydelse att kunna få bo på den plats patienten själv önskade och attsamtidigt känna sig fri från fysisk och psykisk smärta. Resultatdiskussion: Betydelsen av delaktighet och kommunikation varolika för olika patienter. Genom att respektera patientens önskan omdelaktighet kunde patienten uppleva autonomi. Fanns en kommunikation mellansjuksköterska och patient kunde omvårdnadsbehov lättare identifieras. Slutsats: Delar av resultatet somframkommit är faktorer som kunde åtgärdas i vardagen med relativt små medel,men som kunde bli betydelsefullt för patienten. Resultatet kan finnas i åtankenär vårdpersonal behandlar patienter med olika sorters diagnoser. / Background: Every year approximately 50 000 people in Sweden suffers by a cancer diagnosis. Caring for people suffering from incurable cancer means palliative care. Palliative care is a medical treatment and nursing focusing on relieve of symptoms, as well as the well-being of patients and relatives. Purpose: The purpose of this study was to illustrate factors that can promote the well-being of a patient living with cancer, in a palliative phase. The perspective in this study is from a patient’s point of view. Methods: A literature review that containing 18 articles. 14 were qualitative, one was a case study and three were quantitative articles. Results: Involvement in decisions and care was of importance, as well as having their religious beliefs that helped them to maintain hope in life. To achieve well-being, good relationships between staff and patient were important. Because it was little time left in life, it was important to be able to live in a place that the patient felt comfortable, as well as feeling free from physical and mental pain. Discussion: The significance of participation and communication were different for all patients. By respecting a patient's desire for participation, the experience of autonomy could be fulfilled. The communication between nurse and patient was of importance to identify care needs. Conclusion: Part of the result showed that things could be addressed in daily life with relatively small funds, but were of big importance for the patient. The result can be a reminder when health professional treats patients with different types of diagnosis.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni.

Background: A life with severe chronic heart failure is debilitating, and most patients die of the disease. The possibility of having a heart from a deceased donor is often the patient's only hope of continued life. Aim: To gain a deeper insight and understanding of the patients experiences after a heart transplant. Method: Literature study with results based on 13 scientific articles. Results: Gratitude was the great common experience for the recipients of new hearts. Patients felt gratitude to the donor and his family. Many directed their gratitude to God who they believed had given them a new chance for life. Gratitude was also directed to medical staff without their support and knowledge had the transplant could not be implemented. The recipient of the new heart also had feelings of guilt for their own survival was based on someone else's death. Discussion: We found that gratitude was quite a natural experience after a heart transplant, because the patients got a new chance at life. The result about God may have been influenced by the articles are from the U.S. and Brazil, where God may be more significant for some individuals. We believe it is important that as medical personnel be aware of and understand what the transplant has gone through. / Bakgrund: Ett liv med svår kronisk hjärtsvikt är invalidiserande och de flesta patienter dör i sin sjukdom. Möjligheten att få ett hjärta från avliden donator är ofta patientens enda hopp om fortsatt liv. Syfte: Att få en djupare inblick och förståelse i patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturstudie med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tacksamhet var den stora gemensamma upplevelsen för mottagare av ett nytt hjärta. Patienterna kände tacksamhet mot donatorn och dennes familj. Många riktade sin tacksamhet mot Gud som de ansåg hade gett dem en ny chans till liv. Tacksamheten riktades också till sjukvårdpersonal, utan deras stöd och kunskap hade transplantationen inte kunnat genomföras. Mottagaren av det nya hjärtat hade också skuldkänslor för att deras egen överlevnad baserades på någon annans död. Diskussion: Vi fann att tacksamhet var en naturlig upplevelse efter en hjärttransplantation eftersom patienterna fått en ny chans till liv. Resultatet kring Gud kan ha påverkats av att artiklarna är från USA och Brasilien där Gud kan ha större betydelse för vissa individer. Vi tror att det är viktigt att som sjukvårdspersonal vara medveten om och förstå vad de transplanterade har gått igenom.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Tiden från symtom tillbehandling av kvinnor kan bli fördröjd på grund av tvetydiga symtom, kvinnan väntar längremed att söka vård jämfört med mannen. Detta kan bero på att kvinnan förnekar sina symtomdå hon inte tror att det är något allvarligt, såsom en hjärtinfarkt. Studiens syfte är att belysakvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden som valdes är enlitteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat vilka analyserades ochresulterade i fyra teman. Resultatet visar att kvinnan behöver stöd och support från människori omgivningen. Stödet som ges av familj och närstående upplevs vara viktigt, likaså stödet frånden övriga omgivningen såsom exempelvis arbetskamrater, grannar eller liknande. Kvinnornautrycker även ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, vilka de upplever somalltför medicinskt fokuserade. Resultatet visar även att kvinnor använder sig av en relativtförnekande copingstrategi i hopp om ett snabbare återhämtande, denna förnekelse kan dockutgöra en risk för kvinnans relationer samt för kvinnans självkänsla, vilket i sin tur kan bidratill oro och depressioner i efterförloppet. / The time from symptoms to treatment of women is generally longer because of the ambiguoussymptoms, the woman waits longer before seeking care compared with men. This may be thereason why the woman denies their symptoms when she doesn’t think there is somethingserious, such as a heart attack. The aim of this study is to illustrate women's experiencesduring the first year after an acute myocardial infarction. The chosen method is a literaturebasedstudy of quantitative and qualitative research results which were analyzed and resultedin four themes. The results show that the woman needs support from various instances andpeople in their surroundings. The support given by family and relatives indicates by theinformants to be important, as well as support from the rest of the surroundings such ascolleagues, neighbors, or similar are seen as important. The women also expressed a greatneed for support from health care professionals, which they perceive as poor. The results alsoshow that women use a denial coping strategy in hopes for faster recovery. This denial mayconstitute a risk to the woman's relationships, as well as for the woman's self-esteem, which inturn can contribute to anxiety and depressions.

Hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor och är den vanligaste dödsorsaken inom hjärt- och kärlsjukdomar. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta ett plötsligt och oförberett insjuknande och påverkar stora delar av en människas liv. Kunskap kring sjukdomen har ökat de senaste åren men mer kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen behövs. Syftet med denna studie är därför att beskriva patienters upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i 10 kvalitativa artiklar. Resultatet sammanställs i fem teman: Förändrad tillgång till livet, Att acceptera eller förneka sjukdomen, Att göra förändring i livsstilen, Betydelsen av stöd och information och Att få en andra chans. Livet efter en hjärtinfarkt upplevs som förändrat och sättet att hantera sjukdomen är individuellt. Stöd anses som viktigt i återhämtningen men stödet från sjukvården ses stundtals som bristfällig. Somliga ser positivt på sin situation och upplever förändringar som resulterar i ett förbättrat liv. Slutsatsen är att tiden efter en hjärtinfarkt upplevs individuellt, därav bör vården anpassas till varje enskild individ. Stöd från sjukvården bör fokusera på att hjälpa drabbade hantera situationen livet ut. / A great number of people suffer yearly from myocardial infarction (MI) and it´s the most common cause of death within cardiovascular disease. An MI often strikes suddenly and the patient is often unprepared, yet the diagnosis will interfere with the victim for the rest of their life. Knowledge about this illness has steadily increased but more has to be researched concerning the patients experience of their illness. The aim of this study is to describe patient experiences after an MI. The research method is a literature review, which consists of ten qualitative articles. The result is presented in five different themes: A changed approach to life, To accept or deny your illness, To make change in your lifestyle, The importance of personal support and information and To get a second chance. Most people experiences are different to each other and they cope with this change in different ways. Personal support is important but the support from medical society is often not optimal. Some people look at life in a positive way and find that their new way of life is rewarding, but others find their new situation to be scary and restrained. Thus patients experience recovery after an MI quite differently and our conclusion is that the support to patients should be individualized and often life-long.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige, då omkring 7000 diagnostiseras varje år. Att få en sådan diagnos kan för många yttra sig väldigt chockartat. För att kunna hantera situationen finns det en rad olika faser individen måste ta sig igenom, detta görs med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors olika copingstrategier vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 empiriska studier användes. Resultat: Resultatet av studierna visade att det fanns många olika sätt att hantera sin bröstcancer på, en del kvinnor valde att acceptera och andra att förneka. Humor och religion styrkte en del kvinnor och socialt stöd var för de flesta ett viktigt redskap. För att skapa kontroll i sitt liv av det påverkbara så valde kvinnorna att aktivt delta i sin sjukdom och aktivera sig på alla möjliga sätt. Många kvinnor ville kämpa och försökte också att hålla sig positiva. Diskussion: Utifrån resultatets fynd diskuterades eventuella skillnader och likheter gentemot olika teoretiker. Däribland Antonovsky, Folkman och Lazarus och även Carver. Detta gjordes för att lättare kunna förstå och se ett samband mellan beteende och individ. Slutsats: Slutsatsen var att alla kvinnor har sitt eget sätt att hantera sin sjukdom och att detta måste ta hänsyns till. Vårdgivare måste ha en stor förståelse för detta och kan eventuellt tillämpa olika mätinstrument för att utvärdera sin patients befintliga läge i den stressfulla situationen. / Background:Breast cancer is the most common cancer affecting women in Sweden, where around 7000 are diagnosed each year. Making such a diagnosis can be very shocking. In order to handle the situation, there are a number of different stages the individual must go through, this is done by using various coping strategies. Aim: The aim of this study was to explore women’s different coping strategies in breast cancer. Method: A literature review was conducted in which 14 empirical studies were used. Results: Results of the studies showed that there were many ways to manage their breast cancer, some women chose to accept and others deny. Humor and religion substantiate some women and social support was the most important tool. In order to establish control in their lives women chose to actively participate in their illness and become active in every possible way. Many women wanted to fight and tried to stay positive. Discussion: Based on the result’s findings were discussed any differences and similarities to some different theorists. Including Antonovsky, Folkman and Lazarus, and even Carver. This was done to better understand and see a connection between behaviour and the individual. Conclusion: The conclusion was that all women have their own way to handle the disease and that this must be considered. Caregivers must have a strong understanding of this and may apply different instruments to assess their patient’s existing position in the stressful situation.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Antalet sjukdomar och fysiska begränsningar hade en liten inverkan på de äldre om de hade ett starkt KASAM, då KASAM hade ett svagt samband med den objektiva hälsan och ett starkt samband med den subjektiva hälsan. KASAM var den faktor som bäst förutsåg hur de äldre upplevde sin livssituation. De äldre som hade ett starkt KASAM upplevde även tillfredställande socialt stöd, som hade en stor inverkan på deras välbefinnande. De äldre med svagt KASAM hade även låg livskvalitet och försämrat allmäntillstånd. Slutsatsen var att om vårdpersonal kan stärka de äldres KASAM kommer även de äldres livskvalitet, välbefinnande och hälsa förbättras.

Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom elektronisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Betydande delar i artiklarnas resultat, som svarade på studiens syfte, markerades för att finna likheter och skillnader, dessa organiserades sedan i huvudkategorier och underkategorier. Resultatet visar att stöd kan upplevas både positivt och negativt och detta påverkar på det sättet livskvaliten. Att ha ett arbete, sociala relationer och känna en känsla av oberoende genom självständighet och kontroll är viktiga faktorer som påverkar livskvaliten.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskare från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besök av en hund på ett äldreboende visade en signifikant förbättring av tillfällig sinnesstämning i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska bland populationen när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Ett akvarium på ett demensboende kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur. Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.