Background. Acute lymphoblastic leukemia is one of the most prevalent cancer diseases for children. To date there are a few studies that have examined the Quality of Life (QoL) regarding children with ALL. Quality of life includes several areas regarding physical, psychosocial and social well being. There are plenty of validated instruments to measure children's quality of life. To understand how quality of life impacts children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) it's vital for the nurse in their profession concerning treatment and nursing.  Aim. The aim of this study was to examine how children with ALL rate their physical, psychosocial and social quality of life, examine QoL compared to healthy children and how their quality of life changes over time.  Method. The study was a systematic review where articles were chosen and the aim was to assess the quality of life of children with ALL. Results. The results of 11 articles show that children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) rated their Quality of Life low in general and lower than healthy children. Especially lower quality of life were seen within the physical domain. The quality of life improved over time and were better the further into the treatment the children came.  Conclusion. It's vital to spot a decreased quality of life regarding children with ALL to gain an improved understanding of its influence on the individual.

I Sverige drabbas årligen cirka 15000 personer av plötsligt hjärtstopp och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går. Det är därför av största vikt att omgivningen kan larma ambulans och påbörja hjärt- och lungräddning så snabbt som möjligt. Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan vara en traumatisk upplevelse och vem som helst kan drabbas. Syftet var att belysa upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Som metod valdes en litteraturöversikt som innefattar 15 vetenskapliga artiklar. Varav sex med kvalitativ design och nio med kvantitativ design. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes var cardiac arrest, heart arrest, out-of-hostpital cardiac arrest, out-of-hospital heart arrest, experience, quality of life, to survive, life experience, coherence, sudden cardiac death, cognition disorders and survival life. Inkluderade artiklar är publicerade från år 2005 till 2015. Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman. Fysiska begränsningar, emotionella aspekter, sociala relationer och ett nytt livsperspektiv. Den drabbade upplevde många gånger fysiska begränsningar, men också emotionella aspekter som satte sin prägel på livet. Det framkom att det var viktigt att hitta en mening med det som har hänt och då var sociala relationer en central del i den processen. Ett nytt livsperspektiv med att ta vara på livet i en positiv mening framkom också. Uppföljning och omvårdnad från sjukvårdens sida upplevdes bristfällig för den drabbade. Slutsatsen visar att det uppstod både psykiska och fysiska begränsningar i livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det skapade mycket frågor och känslor hos den drabbade. Sjukvården har en betydande roll gällande omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.

SAMMANFATTNING Bakgrund   I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset. HIVpositiva riskerar att bli utstötta och diskriminerade av familj, på arbetsplatsen och i samhället.  Många håller diagnosen för sig själva och berättar för få personer. Flera symtom vid en hivinfektion kan påverka livskvaliteten negativt. Undervisning om sjukdomen krävs för att patienten ska ha möjlighet att förstärka, anpassa eller förändra sina förutsättningar. Syfte   Syftet var att beskriva hur undervisning om sjukdomen HIV kan påverka livskvaliteten för HIVpositiva personer utifrån undervisarens perspektiv. Metod   En kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara syftet. Till intervjuerna inkluderades personer som arbetar med att undervisa personer som lever med sjukdomen HIV. En semistrukturerad intervjuguide utformades med övergripande ämnesområden. Sju intervjuer genomfördes. Resultat   Samtliga informanter upplevde att HIV-positivas delaktighet vid undervisningen krävdes för att informationen skulle nå fram till de HIV-positiva personerna. Informanterna hade olika tillvägagångssätt att undervisa om sjukdomen, gemensamt var att lära hivpositiva att leva med HIV. Informanterna upplevde att med en ökad kunskap om sjukdomen fick personerna en bättre självkänsla och kunde på det viset acceptera sin situation som hivpositiv. Undervisningstillfällena gav möjlighet att träffa andra personer som var hivpositiva och en samhörighet uppstod personerna emellan. Det gav tillfälle att få berätta om sjukdomen och dela med sig av sina upplevelser. Slutsats   Resultatet visade att undervisarnas upplevelse var att undervisning om sjukdomen HIV påverkade hivpositivas livskvalitet positivt. Undervisningen kunde ge bättre självkänsla, strategier att hantera och acceptera sjukdomen, bidra till att inte bli påverkad av fördomar, minska oro och ångest samt bidra till en känsla av samhörighet. Samtliga informanter betonade att mer information skulle behövas till allmänheten för att HIV skulle bli en sjukdom som blev lättare att leva med.   Nyckelord: HIV-positiva, Livskvalité, undervisning, Samhörighet, HIV.

Bakgrund Allogen stamcellstransplantation (SCT) är en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. År 2009 genomfördes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det är en krävande behandling som medför många fysiska och psykiska svårigheter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer. Kännedom om upplevelserna kan hjälpa vårdpersonal att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov och ge bästa möjliga stöd och bemötande under behandlingen. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå allogen stamcellstransplantation. Metod Som metod valdes en litteraturstudie. Databassökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket ledde till inkluderandet av16 stycken artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris för att därefter presenteras i resultatet. Resultat Resultatet presenterades efter fem olika teman: upplevelser av fysiska symtom, upplevelser av stress och oro, upplevelser av rädsla och hopp, stamcellstransplantationens påverkan på livskvalitèn samt patienternas hantering av stamcellstransplantationen. Patienterna upplevde flest symtom och sämst funktion en månad efter SCT, därefter minskade symtomen medan den fysiska funktionen ökade. Rädsla för döden och behandlingsresultat var mentala svårigheter patienterna tvingades möta. Patienterna använde sig av olika copingstrategier under behandlingens gång för att hantera de svårigheter den medförde. Slutsats Upplevelsen av att genomgå allogen stamcellstransplantation kan vara flerdimensionell. Samtidigt som patienten upplevde flertalet fysiska och psykiska svårigheter fann patienterna hopp i behandlingen och såg den som deras sista chans till tillfrisknande. Fatigue, gastrointestinala symtom och sömnstörningar var vanliga fysiska upplevelser medans oro och rädsla för döden var psykiska svårigheter patienterna tvingades möta.

Då befolkningsmängden av äldre i Sverige stadigt ökar, står vård och omsorg inför stora utmaningar. En växande befolkning i kombination med en ökad andel äldre medför en betydande ökning i efterfrågan av arbetskraft inom vård och omsorg. Tillgången på utbildad vårdpersonal i Sverige är idag otillräcklig och bristen på vårdpersonal väntas bestå i en lång tid framöver, vilket har en negativ inverkan på patientsäkerheten, men också för att kunna hantera den äldres behov. Syftet med studien var att belysa äldre människors upplevelser av möjligheter till god vård och omsorg på ett särskilt boende. Den valda metoden för studien var en litteraturöversikt, då avsikten var att kunna få en översikt av befintlig forskning inom området. Åtta artiklar analyserades, där två kvantitativa samt sex kvalitativa studier inkluderades. Resultatet visade hur de vårdande relationerna kunde påverka vardagen för de äldre både positivt och negativt. Att bibehålla känslan av ett hem var en annan utmärkande faktor för den äldre på ett SÄBO för att kunna uppnå en god livskvalité. Samtidigt synliggjorde studien exempel på där vård- och omsorgsarbetet behövde förbättras och även vilken problematik vården står inför, nu och i framtiden.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är:Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden.Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut. Åldrandet på landsbygden var för oss ett okänt ämne och genom vår undersökning vill vi ta reda på om vissa stereotyper man läser om är sanna eller inte. / The purpose with this essay is to examine how the elderly grow old on the countryside and how they perceive their own situation with growing old on the countryside. The essay is a qualitative study with an exploratory character that was conducted by unstructured interviews with people living in the countryside and with people from home-help services.Keywords: family tradition, countryside, life quality, aging

RLS är ett neurologiskt tillstånd. Karakteristiska symtom är känselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. Besvären upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotståndligt behov att röra på sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och är mycket individuell. RLS delas in i primär och sekundär form, beroende på symtomens ursprungliga orsak. Med tanke på att orsaken till RLS ännu är oklar finns inte någon kurativ behandling, men däremot goda möjligheter att lindra symtom och obehag. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att kartlägga hur livskvalitén påverkas hos personer med Restless legs syndrom (RLS). Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes med hjälp av triangulering utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Totalt inkluderades 10 vetenskapliga artiklar av varierande kvalité i litteraturstudien efter litteratursökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt via Cochrane Library. Samtliga studier visade signifikant resultat avseende sänkt livskvalité hos personer med RLS. Resultatet påvisar att personer med RLS har en sänkt livskvalité på grund av begränsningar i fysiska och psykiska funktioner. Personer med RLS upplever låg vitalitet, försämrad psykisk hälsa, lågt emotionellt välbefinnande, upplevelser av depressiva symtom samt begränsningar i sociala funktioner. Vidare faktorer som bidrar till sänkt livskvalité hos personer med RLS är sömnproblem, besvärande symtom, nedsatt fysisk funktion, försämrad fysisk rollfunktion, samt en upplevd sämre generell hälsa och daglig funktion. / RLS is a neurological condition. Characteristic symptoms are tactile sensations especially localized to the lower extremities. The disorder is perceived deep in the legs and provokes an irresistible need to move. Description of symptoms, its intensity and incidence vary and are highly individual. RLS is divided into primary and secondary form depending on the symptom’s original cause. Given that the cause of the RLS still is unclear, there is no curative treatment but good opportunities to alleviate symptoms and discomfort. The aim of this systematic literature review was to identify how the quality of life in people with Restless legs syndrome (RLS) is affected. Review and quality assessment of the articles was made with triangulation along a modified audit protocol. There were totally 10 scientific articles of varying quality included in the literature survey, after literature search in the databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and the Cochrane Library. All studies showed significant results for lower quality of life in people with RLS. The result showed that people with RLS had a reduced quality of life because of limitations in the physical and mental functions. People with RLS were experiencing low vitality, deterioration of mental health, low emotional well-being, experiences of depressive symptoms and restrictions in social functions. Moreover factors affecting the low quality of life in people with RLS were sleeping problems, bothersome symptoms, impaired physical function, loss of physical role functioning and a perceived poor general health and daily function.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som i dagsläget saknar botemedel. Orsak till uppkomst av sjukdomen är i dagsläget ej klarlagt, dock verkar genetiska och ärftliga faktorer ha betydelse. Sjukdomen med sitt snabba förlopp innebär ofta ett ansenligt lidande för den drabbade. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med ALS kan sjuksköterskan få förståelse och därav möjlighet att bättre anpassa omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt och integrerad analysmetod användes för analys av forskningen. Pubmed, PsycINFO och CINAHL var databaser som nyttjades för inhämtning av artiklar. Litteraturöversikten grundades utifrån 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning. Resultat  Tre huvudkategorier framkom ur analysen; “Upplevelse av en förändrad livssituation”, “Upplevelse av maktlöshet” samt “Upplevelse av hanterbarhet”. Studiens resultat visade en universell upplevelse av lidande hos personer med ALS. Likväl framkom att upplevelsen av att leva med ALS var påverkbar, både i positiv och negativ bemärkelse, av faktorer som tillämpning av hanteringsstrategier. Ett samband mellan upplevelsen av att leva med ALS och befintlig livssituation, ålder samt kön påvisades. Slutsats Personers gemensamma och skilda upplevelser av att leva med ALS åskådliggörs i denna litteraturöversikt. Lidandet är otvivelaktigt en genomgående del i individens upplevelse men vad som också beskrivs är det som kan bringa ljus i tillvaron. Sjuksköterskans viktiga roll i detta kan inte nog understrykas och genom dessa upplevelser samt med ett personcentrerat förhållningssätt kan omvårdnaden utformas bättre. / Background Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurological disorder that currently has no cure. The origin of the disease is currently not clear, however, genetic and hereditary factors seem to be of importance. The disease, with its rapid progression, often means considerable suffering for the afflicted. By shedding light on the experiences of people living with ALS, nurses can gain a deeper understanding and therefore provide better nursing care. Aim The purpose of this literature review was to focus on people's experiences of living with the disease amyotrophic lateral sclerosis (ALS). Method The study was carried out as a literature overview and the integrated analytical method was used for the analysis of the research. Pubmed, PsycINFO and CINAHL were databases used for the collection of articles. The study was based on 15 scientific articles that were reviewed using Sophiahemmets University's quality review form. Results Three main categories emerged from the analysis: "Experience of a life-changing situation", "Experience of powerlessness" and "Experience of manageability". The study results showed a universal experience of suffering in people diagnosed with ALS. Nevertheless, it emerged that the experience of living with ALS was avoidable, both in a positive or negative sense by factors such as the application of management strategies. A link between the experience of living with ALS and the existing life situation, age and gender was demonstrated. Conclusions People's shared and different experiences of living with ALS are illustrated in this literature review. Suffering is undoubtedly a consistent part of the individual experience, but what is also described is what can bring light to life. The important role of the nurse cannot be emphasized enough and through these experiences and with a person-centered approach, nursing can be better designed.

Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre.Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige. Resultat: En god uppfattning av måltidssituationen gav en positiv påverkan på livskvalitén. Däremot gav en sämre uppfattning av måltidssituationen ingen negativ påverkan på livskvalitén.Slutsats: Måltidssituationen måste ses som en del i ledet av faktorer som kan förbättra äldre individers livskvalité. För att tillfredsställa allas behov krävs att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt. / Background: Food makes a central part of our lives. With the importance of food in mind, nutrition is still an exposed part of the caring process. To maintain quality in meal situation, nursing homes have to put aside time for focus and education regarding nutrition. The scientific field of the factors that affetcs meal suituation is well explored. Although, there is a gap of knowledge regarding how this meal situation affects the qualitiy of life among elderly.Aim: To decribe how the elderlys experience of meal situation, in a nursing home of south western Sweden, affetcs the quality of life among the elderly.Method: An empirical study, made with a fenomenografic design, based on semi structured interviews with eight individuals in a nursing home of south western Sweden.Results: A good experience of the meal situation positively affected the quality of life. On the other hand, a less good experience of the meal situation did not negatively affect the quality of life.Conclusion: The meal situation needs to be considered as one of many factors that affects the life quality among elderly. To satisfy every persons individual needs the nurse and the other caring staff have to work through a individualized approach.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi. De tio vetenskapliga artiklarna söktes i olika databaser som PubMed och Cinahl. Resultatet består av fyra kategorier: att leva med en tabubelagd sjukdom, känna sig oren och leva i skam, att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv, bemötande och attityder hos vårdpersonalen. Kvinnors livssituation påverkas i mycket hög grad och upplevelsen av urininkontinens är mycket individuell. Det är därför önskvärt att sjuksköterskor kan identifiera och stödja de kvinnor som drabbas för att dessa ska uppnå en bättre balans i det dagliga livet. / Changes in quality of life as a result of urine incontinence are a common phenomenon. Despite all the modern treatments there are a lot of women receiving negative consequences. These consequences affect both the body and psyche. The aim of the study is to illuminate women experience in living with urine incontinence and their experiences of care and treatment. The method used for this study to systematic search relevant literature was Willman’s methodology. Ten scientific articles were found in databases such as PubMed and Cinahl. The result contain four categories; to live with an imposed taboo illness, to feel unclean and live in shame, to restrict your day-to-day and sexual life, meeting and attitude among nursing staff. Women’s situation is affected enormously, however, the experience of urine incontinence is very much individual. Therefore it is desirable that nurses identify and support those women who are affected to reach a better balance in day-to-day life