Bakgrund: Hjärttransplantationen är ett kirurgiskt ingrep som kan leda till ett förändrat dagligt liv för personer. De personer som genomgår en hjärttransplantation har många och olika känslomässiga upplevelser angående fysiska förutsättningar förekomst av eventuella biverkningar och infektionskänslighet. Sjuksköterskan har en centraliserad roll i hela omvårdnadsprocessen för att kunna stödja, informera och följa patienten till en förbättrad chans för överlevnad och livskvalité.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av dagligt liv efter genomgången hjärttransplantation.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009-2020 inkluderades och analyserades till ett resultat. Databassökningen genomfördes i PubMed och Cinahl för perioden 2009-2020.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna är: Donerat hjärta är lika med nytt liv, Livslång läkemedelsbehandling och Transplantationens påverkan vidare i livet. Personernas dagliga liv präglades av positiva och negativa upplevelser. Den första kategorin baserades på underkategorierna Blandade känslomässiga upplevelser och Existentiella upplevelser. Den andra kategorin baserades på underkategorierna Läkemedelsbiverkan påverkar vardagen och Att inte acceptera situationen. Den tredje kategorin baserades på underkategorierna Förändrad fysisk förmåga och Livet efter transplantationen.  Slutsats: En genomförd hjärttransplantation leder inte alltid till en ökad livskvalitet i personens dagliga liv. Sjuksköterskan bör därför stödja patienten under hela processen så att han eller hon återfår kontrollen över sin livssituation och därmed det dagliga livet.

Bakgrund: Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som orsakar epileptiska anfall. Det finns olika typer av anfall som ger olika symtom. Livet påverkas för personer med epilepsi genom depression, ångest, svårigheter med sociala relationer, stigmatisering och en sänkt livskvalité. Det finns läkemedel för epilepsi som minskar risken för att få anfall och även läkemedel som kan avbryta anfall. Sjuksköterskan får en betydande roll vid epilepsi genom att informera patienter och anhöriga om sjukdomen.nSyfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med epilepsi.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts. De databaser som användes för att hitta artiklar var Cinahl, Medline och Psycinfo. Efter kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmallar inkluderades tio artiklar i studien som analyserades med en integrerad analys.Resultat: Det fanns upplevelser av att stigmatisering hade en negativ påverkan. Personer kände sig socialt begränsade och upplevde diskriminering och social isolering. En stor andel upplevde psykisk ohälsa i form av depression, ångest eller oro. Kvinnor upplevde oro inför en graviditet samt oro för att sjukdomen skulle få påverkan för deras barn. Andra upplevelser som beskrevs var läkemedelsbiverkningar, minskad träning, symtom före anfall och trötthet.Slutsatser: Att leva med epilepsi påverkade hela livet och skapade ett lidande. Det psykiska måendet påverkades av psykisk ohälsa som depression, ångest och humörsvängningar. Negativa upplevelser förekom i sociala sammanhang genom social isolering, diskriminering och socialfobi. Upplevelser av stigmatisering i samhället förekom vilket påverkade deras livskvalité. Alla upplevelser påverkar varandra och det ser olika ut för olika individer.

Bakgrund: Cytostatikabehandling kan innebära att kroppsfunktioner förändras exempelvisförmågan att känna och uppfatta lukt och smak. Den Nordiska Cancerunionens definition avcancerrehabilitering beskriver cancerrehabilitering som insatser för fysiska, psykiska, socialaoch existentiella problem. Cancerrehabilitering handlar om att minska och förebygga problemtill följd av cancersjukdom och dess behandling, samt att värna om livskvalité.Syfte: Att belysa om smak- och luktförändringar relaterat till cytostatikabehandling påverkarpatientens livskvalité.Metod: Litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, Web of Science och Pubmed.Tio kvantitativa och tre kvalitativa studier samt två studier med mixad metod inkluderades.Kvantitativa materialet analyserades utifrån skillnader, likheter och kvalitativa materialet medmanifest innehållsanalys.Resultat: Variationer i förekomst av smak- och luktförändringar i samband medcytostatikabehandling och påverkan på livskvalité sågs både beträffande individuella ochbehandlingsrelaterade skillnader. Den generella livskvalitén påverkades utifrån förändringarkopplade till nutritionsintag, samband mellan förekomst av smakförändringar, illamående,aptitlöshet och fatigue. Ökad känslighet för smaker och lukter kunde påverka livskvaliténbåde psykiskt som irritation, besvikelser och ångest samt en upplevd förlust av exempelvisnjutning kring mat. Även socialt påverkades livskvalitén utifrån förändringar i roller ochsociala funktioner, beroende av andras och egna svårigheter, att hantera problem kopplade tillsmak- och luktförändringar.Slutsats: Cytostatikabehandling kan ge smak- och luktförändringar som påverkar ochinverkar på livskvalitén i varierande omfattning. Det kan handla om kroppsliga symtom ochsvårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Smak- och luktförändringar kan bidra tillkänsloyttringar så som irritation, besvikelser, sorg och saknad. Kliniskt harspecialistsjuksköterskan en viktig roll i att informera och stödja kring dessa besvär.

Bakgrund: Varje år får cirka 500 000 kvinnor beskedet livmoderhalscancer runt om i världen. Sjukdomen kan föra med sig komplikationer så som svårigheter med det sexuella livet och att bli gravid. Kvinnorna kan även få ångest inför framtiden och vara oroliga för återinsjuknande. Livmoderhalscancer är en ångestladdad sjukdom och sjuksköterskor behöver ökad förståelse för de frågor och tankar patienter upplever i samband med livmoderhalscancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data samlades in från olika sökoperatörer och analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livmoderhalscancer kan medföra oro för framtiden, ångest för återinsjuknande och rädsla för infertilitet. Kvinnorna beskrev också att vardagslivet och det sexuella livet påverkats av sjukdomen. Kvinnorna kände sig som en belastning för familjerna på grund av de rollförändringar som kunde ske i hemmet under sjukdomsförloppet. Det sexuella livet blev lidande av komplikationerna från behandlingen. Kvinnorna önskade mer information från vårdpersonal angående behandlingens bieffekter och ansåg dessutom att vårdpersonal borde visa mer medlidande. Kvinnorna upplevde inte stödet från vårdpersonal som tillfredställande utan såg familj och vänner som en viktig källa till stöd. Medpatienter ansågs även vara ett stort stöd då det var skönt att prata med någon i samma situation. Slutsats: Kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer upplever oro, ångest och rädsla. De upplevde förändringar i det sexuella- och vardagliga livet vilket fick dem att ifrågasätta sin kvinnliga identitet. Genom att uppmärksamma kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer kan sjuksköterskan bidra till minskat lidande hos dessa kvinnor. Vårdpersonal bör ge kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer mer information om eventuella bieffekter från behandling för att öka kvinnors möjligheter att hantera sjukdomen.

Bakgrund: Fetma har blivit en folksjukdom med dramatisk ökning och omkring en halv miljon svenskar har idag fetma (BMI>30). I takt med att fetman ökar sker även en ökning av överviktskirurgi där gastric bypass står för 95 % av operationerna. Det har tidigare genomförts studier med fokus på medicinska och fysiologiska effekter efter en gastric bypassoperation. Dessa studier har påvisat framförallt de positiva fysiologiska och medicinska effekterna efter en sådan operation. Däremot har personers upplevelser av en eventuell psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation inte studerats i samma omfattning. Syfte: Belysa hur personer som genomgått en gastric bypassoperation beskriver sin upplevda psykiska ohälsa efter operationen Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier som svarade till syftet: ”Upplevelse av tomhet – en saknad av mat”, ”Upplevelse av misslyckande”, ”En negativ självbild och ett ifrågasättande av den nya kroppen” samt ”Upplevelse av smärta och sårbarhet inför omgivningens reaktioner”. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelser av psykisk ohälsa förekom efter gastric bypassoperation. Studien belyser ett tidigare ganska outforskat område och bidrar med ökad kunskap och förståelse för målgruppen. Resultatet är av vikt för omvårdnadssituationer och för att öka kompetensen hos omvårdnadspersonal kring psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. <strong>Syfte</strong>: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. <strong>Metod</strong>: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. <strong>Resultat: </strong>Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. <strong>Slutsats</strong>: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.</p>

Bakgrund: I Sverige var det år 2013, 200 000 personer som behandlades med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Forskning på hur en person som behandlas med Waran upplever sin behandling kan bidra till en ökad förståelse kring detta bland hälso- och sjukvårdspersonal. Studien grundar sig på Dahlbergs livsvärldsteori vilken beskriver vårdandet med fokus på personens tankar, upplevelser och hur hälso- och sjukvårdspersonal kan vårda utifrån dessa begrepp. Syfte: Att beskriva upplevelser av att behandlas med Waran Metod: En kvalitativ, deskriptiv intervjustudie. Fem intervjuer genomfördes, vilka baserades på ett frågeformulär med öppna frågor. Analysmetoden består av en manifest analys, som bygger på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser av att behandlas med Waran är individuellt och beror på flertalet olika faktorer i en persons liv. En positiv känsla angående Waran samt en tacksamhet att få ett bättre liv tack vare Waran och slippa oro sig för sjukdomens verkning på kroppen framkom tydligt under intervjuerna. Det fanns dock en oro för de biverkningar som Waran har och detta kom att påverka deltagarna olika. Slutsats: Waranbehandling bidrog till både negativa och positiva upplevelser. Dock med en övervägande gynnsam inställning till Waranbehandling. / Background: In the year of 2013 there were 200 000 persons in Sweden that were under treatment with the blood-thinning drug Warfarin. Studies that describe how people feel and experience their treatment with Warfarin can result in a greater understanding among health-care workers. Dahlberg’s lifeworld theory was used in the study. The theory has focus on people’s feelings, thoughts and experiences. Purpose: Describing the experience of being under treatment with Warfarin. Methods: A qualitative descriptive interview study. Five interviews where completed and the interviews were based on a questionnaire. The majority of the questions were open questions. The data were analysed with a qualitative content analysis with a manifested analysis. Results: Experience of being treated with Warfarin where very individual and depended on many different factors in a person’s life. A positivity and thankfulness to Warfarin appeared during the interviews. There was a concern about side effects from Warfarin, but how this affected the persons that were treated with Warfarin was different between the participants.  Conclusion: Warfarin treatment contributed both positive and negative experiences. The majority of experiences were positively.

Människor med stomi är vanligt förekommande inom vården. Ungefär var femte person med rektalcancer får en stomi. Stomin kan påverka personer fysisk, funktionellt, psykologiskt och emotionellt och livet med stomi upplevs väldigt olika från individ till individ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv. Information söktes i databaserna Cinahl och PubMed och 11 kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet presenteras fem kategorier som framkommit av dataanalysen: Att välbefinnandet påverkas; Att uppleva begränsningar i livet; Att självbilden förändras; Att känna skam över stomin; Att njuta av livet trots stomi. Slutsatsen visar att sjuksköterskor behöver förstå personers upplevelser för att kunna tillgodose deras behov. Information, stöd och kunskap är nödvändigt för att personen ska kunna anpassa sig till livet med stomi. Mer forskning behövs för att sjuksköterskorna lättare ska kunna hjälpa personerna att kunna hantera sin situation så de snabbt kan återgå till ett mer normalt liv.

Bakgrund: Fetma är idag ett ökat världsproblem och följden är att flera genomgår viktminskningsoperationen gastric bypass. Det är viktigt att upplevelserna ur ett fysiskt, psykiskt och socialt synsätt belyses för att ge en ökad förståelse samt att hjälpa dem i rätt riktning. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva stycken vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Efter operationen får personerna en mer positiv inställning till livet ur de tre perspektiven. De upplevde att de passade in i samhället, samt orkade delta i sociala och fysiska sammanhang. En tid efter operationen upplevde deltagarna att de föll tillbaka i gamla vanor vilket gav dem en sämre livskvalité. De belyste att operationen var ett verktyg och själva jobbet återstod och en utmaning väntades som vissa hanterade bättre en andra. Slutsatser: Det är viktigt att ge personerna bra stöttning och information för att de ska kunna bevara sin nya livsstil. De genomgår en stor psykisk påfrestning därför behövs det psykoterapi och vägledning till att finna en lämplig copingstratagi för att hantera olika situationer. / Background: Obesity is now a growing problem in the world and as a result, several do gastric bypass surgery for weight loss. It is important that the experiences from a physical, mental and social approach is illuminated to provide a better understanding and to help them to right direction. Aim: To describe the experience situation of life a one person after doing a gastric bypass surgery from a physical, psychological and social perspective. Method: A descriptive study of eleven scientific articles. Results: After a gastric bypass, the people have a more positive attitude towards life according the three perspectives. They experienced that they fit into society and could participate in the social and physical context in a better way than before. Sometime after the surgery, the participants experienced that they were back into the old habits which gave them a worse quality of life. They ment that the operation was a tool but the hard part remained and they expected a challenge, as some managed better than others. Conclusions: It is important to give people good support, and information to enable them to preserve their new lifestyle. They are making a great mental effort, therefore they are indeed of psychotherapy and guidence to find a suitable copingstrategy to handle different situations.

Diabetes Mellitus typ 2 är en endokrin sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Sjukdomen utvecklas under en längre tid till följd av höga plasmaglukoshalter i blodet orsakade av insulinresistens i skelettmuskulaturen och defekta betaceller i pankreas. Orsaker till sjukdomen är relaterat till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, obesitas men även genetiska anlag kan påverka utvecklingen av diabetes typ 2. För att patienten skall förbättra sitt sjukdomstillstånd och öka sitt välbefinnande och sin livskvalité krävs livsstilsförändringar och egenvård. Sjuksköterskan har ansvar för att ha adekvat kunskap om effekter av egenvård vid diabetes typ 2 för att korrekt kunna informera och undervisa patienter med diagnosen. Syftet med studien var att beskriva effekterna av egenvård vid diabetes typ 2 med inriktning på fysisk aktivitet och hälsosam kost. Fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203–220) modell och sammanställts i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra huvudteman: Fysiologiska förändringar, Förebyggande vård, Att bryta gamla vanor och Behov av kunskap om diabetes typ 2. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet kan främja patientens livskvalité. Det kan även bidra till fysiologiska förändringar så som sänkt HbA1c  och sänkta plasmaglukosnivåer i blodet. Aktuell forskning visar att all form av fysisk aktivitet kan ge positiva effekter. Patienter kan uppleva svårigheter att bryta gamla levnadsvanor och resultatet vittnar om att kosten kan vara en ständig kamp vid diabetes typ 2. I diskussionen framkommer sjuksköterskans stödjande roll och patientens delaktighet.