Introduktion: Amyotrofisk lateralscleros (ALS) är en progressiv neuromuskulär sjukdom, som bryter ner det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor och i Sverige insjuknar cirka 200 personer varje år. Det är vanligt att drabbas av depression någon gång under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskan har i sin profession uppgifter som syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa/bevara hälsa och minska lidande. Syfte: Var att belysa patientens upplevelse av livskvalité och depression vid ALS. Metod: Metoden som användes var Polit & Beck (2012) niostegsmodell för en litteraturstudie. Databaserna som användes till litteraturstudien var CHINAL och PsycINFO. Artiklarna granskades och elva artiklar inkluderades i litteraturstudien då det svarade på syftet. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier Emotionell påverkan och stöd. Kategorin emotionell påverkan framkom tre underkategorier möjlighet att bibehålla fysisk funktion, hanterbarhet och acceptans och betydelsen av upplevd kontroll. I kategorin stöd framkom två underkategorier socialt stöd och professionell hjälp. Det framkom att det fanns mycket frustration och rädsla i att förlora kontrollen av sin fysiska funktion. Detta påverkade livskvalitén och ökade risken för depression. De ALS-patienter som upplevde ett bra socialt stöd upplevde även en högre livskvalité. Slutsats: En ökad förståelse för hur patienter med ALS upplever sin livskvalité och hur deras psykiska hälsa påverkas kan vara till stor hjälp för sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén. Studien visade också att det kan vara hälsovådligt om en individ med diabetes typ 2 drabbas av depressionssym- tom då det kan minska individens följsamhet i sin behandling vilket kan leda till svåra komplikat- ioner. Även hypo- och hyperglykemi visade sig ha en negativ inverkan på livskvalitén. Inade- kvata blodglukosvärden kan leda till mikro- och makrovaskulära komplikationer. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper kring hur dessa sjuk- domsrelaterade faktorer påverkar individen för att kunna hjälpa till att förbättra dennes livskvalité.

Livmoderhalscancer drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av ett så kallat Humant papillomvirus (HPV). HPV är ett sexuellt överförbart virus. Om inte viruset upptäcks eller behandlas i tid så kan livmoderhalscancer vara ett faktum. Anledningen till att livmoderhalscancer upptäcks för sent är att kvinnor undviker eller inte har möjlighet att gå på sina cellprovtagningar. Begreppet livmoderhalscancer väcker starka känslor och förknippas med döden. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha fått diagnosen livmoderhalscancer. För att besvara syftet har 11 vetenskapliga artiklar analyserats vilket resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar att kvinnor som blir diagnostiserade med livmoderhalscancer ofta får känslor så som ångest, oro, skuld, skam och rädsla. Rädslan grundas oftast i att inte kunna få barn, tanken på döden och hur familjens välbefinnande kommer att påverkas. Kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer upplever att de behöver få mer stöd och information av vårdpersonalen. Avslutningsvis diskuteras områden så som skuld, skam, hopp, kroppsförändring, ångest och vårdrelationen med hjälp av ny sökt vetenskaplig litteratur.

Bakgrund: I Sverige beräknas över 4000 personer vara drabbade av Narkolepsi. Narkolepsi är en neurologisk kronisk sjukdom som innebär att den drabbade har störd reglering av sömn och vakenhet. Kärnsymtomen är dagtrötthet och kataplexiattacker. Kvantitativa studier har visat att symtomen av narkolepsi påverkar uppfattningen av livskvalitet negativt. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelser av livskvalité efter att ha drabbats av narkolepsi. Metod: Kvalitativ metod där bloggtexter analyseras med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två domäner. Domänen ”Möjliggörande av god livskvalité” presenterar en kategori; Strategier för att uppnå god livskvalitet och betydelsen av stöd från omgivningen. Domänen ”Begränsningar av livskvalité” presenterar tre kategorier; Symtom som skapar socialt handikapp, Allmänhetens okunskap och upplevelser av blandade känslor samt Att tvingas planera och prioritera för att orka med vardagen Slutsats: Narkolepsi påverkar upplevelsen av livskvalité negativt. Symtom som okontrollerbar sömnighet dagtid och kataplexier kan orsaka skam och rädsla att vistas i sociala sammanhang. Strategier för att minska symtom, ökad förståelse för de drabbades upplevelser av sjukdomen och stöd från omgivningen kan bidra till att hjälpa de som drabbas till en ökad livskvalité.

Bakgrund: I världen dör cirka 265,000 personer på grund av brännskador och för de som överlever är det en förödande och traumatisk livsförändring både för de själva och de anhöriga. Enbart i Sverige behandlas 1,500 personer för sina brännskador i sluten vård.  Brännskador ger upphov till olika komplikationer som kräver intensiv vård och rätt kompetens inom vården. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vuxna patienters upplever sin livskvalité efter svår brännskada samt beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Studien baseras på tio artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och publicerade under åren 2004-2014. Huvudresultat: Livskvalitén var kopplat till huruvida man kunde återgå till sitt gamla liv efter skadan till exempel jobb, relationer, kroppsuppfattning samt aktivitet. Majoriteten av artiklarna använde sig av ändamåls urval. Tre av artiklarna angav inte urvalsmetod utan författarna till föreliggande studie tolkade dessa urvalsmetoder som är beskriven enligt Polit och Beck. Slutsats: En brännskada är en traumatisk upplevelse där patientens livskvalité kan förändras. Med ett socialt nätverk, familj och vänners stöd samt en god professionell vård kan patientens livskvalité förbättras och denne återfå meningsfullhet i livet. / Background: About 265,000 people dies in the world because of burns, and for those who survive it´s a devastating and traumatic life change event, both for themselves and for their relatives. In Sweden alone 1,500 people are treated for their burns in hospital every year. Burns gives rise to various complications that requires intensive care and the right healthcare skills. Aim: The aim of this study was to describe how the adult patient’s experience quality of life after severe burn and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. The study is based on ten articles that were searched on the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years of 2004-2014. Main result: Quality of life was linked to whether you could return to your old life after the injury for example job, relations, body image and activity. The majority of the articles used purposive sample. Three of the articles did not indicate any sample instead the authors of this study interpreted this samples from the description giving by Polit and Beck. Conclusion: A burn can be a traumatic experience which the patient's quality of life can changes. With a social network, family and friends support and a good professional care, the patient´s quality of life improves and regain meaning in life.

Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

Bakgrund: I Sverige är hjärt- kärl sjukdomar den vanligaste dödsorsaken, år 2016 drabbades 25 700 individer av en akut hjärtinfarkt. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt medför detta förändringar i kroppen och återhämtningsprocessen kan ta tid. För att bemöta dessa patienter med en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om vad som påverkar dessa patienter under återhämtningsprocessen och på så sätt hjälpa patienten i deras behov. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser och erfarenheter av att ha drabbats av hjärtinfarkt upp till ett år efter insjuknandet. Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar från PsychINFO, PubMed och Cinahl complete har granskats och analyserats. Resultat: I denna litteraturöversikt framkommer tre teman: patientens upplevelser som helhet, behovet av stöd samt ett förändrad syn på livet. I dessa teman beskrivs patienternas upplevelser och erfarenheter av att ha drabbats av hjärtinfarkt samt vilka utmaningar de möter i vardagliga livet. Diskussion: Patienterna möter olika utmaningar i det vardagliga livet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Dessa förändringar kan upplevas som utmaningar och medförde frånvaro av välbefinnande och hälsa. Det är inte bara kroppen som påverkas och behöver behandling, patienter som drabbas av hjärtinfarkt påverkas psykiskt och fysiskt. Teoretikern Katie Eriksson menar att människan består av kropp, själ och ande vilket  utgör kärnan för hälsoprocessen. Många patienter upplever oro och rädsla av att återigen drabbas av ny hjärtinfarkt. Resultatet visade på betydelsen av att bli informera av sjuksköterskan om vilka utmaningar som patienten möjligen kan möta, rehabiliteringens betydelse, symtom, samt vilka livsstilsförändringar som kan ha positiv påverkan på hälsan och välbefinnandet.

Diabetesrelaterade sår är en senkomplikation av typ 2 diabetes som karaktäriseras av infektion, sårbildning och/eller förstörelse av djupare vävnader. De vanligaste orsakerna till uppkomsten av sår är perifer neuropati, fotdeformitet och trauma med varierande grad av perifer kärlsjukdom. Hos personer med typ 2 diabetes är förekomsten av diabetesrelaterade sår varierat mellan 2 % till 6,8 % och personer med försämrad metabol kontroll har en ökad risk att drabbas av sår. En av de viktigaste åtgärderna för att undvika diabetesrelaterade sår är preventiva åtgärder genom egenvård eller assisterad egenvård. Syfte: Att genom litteraturöversikt kartlägga hur personer med typ 2 diabetes bedömer sin livskvalité vid diabetesrelaterade sår. Metod: Litteraturöversikt som utgjordes av tio artiklar med kvantitativ och mixad metod. Artiklarna hade sökts fram i databaserna Pubmed och Chinal och värderades med hjälp av både SBU:s granskningsmallar och modifierade kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: De tio artiklarna visade att personer med diabetes hade försämrad hälsorelaterad livskvalité (HRQoL), jämfört med populationen i allmänhet och att det försämrades ytterligare vid diabetesrelaterade sår. Personer med diabetesrelaterade sår upplevde en större inskränkning i rörlighet och socialt liv, vilket påverkade HRQoL negativt. Minst påverkades HRQoL på mental hälsa generellt men det fanns en ökad variabilitet av ångest/depression hos personer med diabetesrelaterade sår relaterat till oro över sårläkningen, rädsla för att vara beroende av andra och rädsla för amputation. Slutsats: Personer med diabetesrelaterat sår har en försämrad livskvalité gällande mental hälsa och fysisk hälsa. Det är viktigt att vi inom hälso- och sjukvården bistår dessa patienter tidigt med rätt instanser och individuellt stöd.  Både gällande behandlingen av såret men också hjälp så att de kan hantera vardagen mentalt och fysiskt.

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmstörningen ochden ökar i prevalens när befolkningen åldras. Många äldre i Sverige har förmaksflimmer uta natt veta om det, att förmaksflimmer upptäcks är ofta en ren slump när personen genomgår en läkarundersökning av annan orsak. Förmaksflimmer ger i många fall diffusa symtom, vilka varierar mellan ålder och kön, och kan resultera till minskad livskvalité. Det finns ett tydligt samband mellan nedsatt hälsorelaterad livskvalité och förmaksflimmer hos äldre personer och sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård uppmärksamma dessa personers behov och skapa en förutsättning för att främja hälsa. Syfte: Att jämföra hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer (60+) i Blekinge som är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på data ifrån SNAC Blekinge (The Swedish National study on Aging and Care), syftet besvarades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. För att undersöka om studien har en signifikans har Mann-Whitney U använts. Resultat: I resultatet framkom att det ej förekommer någon statistisk signifikans mellan desom var omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i jämförelse av de tvågrupperna, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Dock visade studienatt den grupp som var omedveten om sitt förmaksflimmer var större än den som varmedveten, vilket kan vara av ett stort intresse för sjuksköterskan i det kliniska arbetet för att identifiera dessa personer, främja hälsa och förebygga ohälsa i den personcentrerade vården.

De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.