Bakgrund: Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) är en vanlig sömnrelaterad andningsstörning som innebär att patienten får apnéer (totalt andningsflödesstopp) och/eller hypoapnéer (delvis andningsflödesstopp) under nattsömnen. Dessa leder till störd nattsömn, vilket leder till kroppslig påverkan. OSAS ger både fysisk och psykisk påverkan, vilket i sin tur resulterar i att många patienter upplever sämre livskvalité. En av de vanligaste behandlingarna för OSAS är CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) som med hjälp av övertrycksandning hjälper till att hålla de övre luftvägarna öppna under sömn.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur patienters livskvalité påverkas av behandling med CPAP samt om det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsåtgärder som underlättar för patienter att uppnå god livskvalité vid CPAP-behandling. Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på 10 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Majoriteten av de genomgångna studierna visade att användning av CPAP minskar psykiska och fysiska symptom och därmed förbättrar patienternas livskvalité. Genom att följa upp patienter i sjukvården, erbjuda dem utbildningar samt gruppdiskussioner främjar man deras hälsa och höjer livskvalitén. Studierna visade också att grunden för en god omvårdnad är att sjuksköterskan har evidensbaserade kunskaper för att kunna planera och genomföra omvårdnadsåtgärder samt följa upp hur CPAP-behandlingen påverkar patienternas livskvalité. Slutsats: Användningen av CPAP förbättrar OSAS-patienternas livskvalité, bland annat genom att minska symptom. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har tillräckliga kunskaper för att kunna undervisa samt informera patienten om sin sjukdom och behandling. Detta hjälper patienter till en bättre egenvård, vilket har en stor betydelse för livskvalitet.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AS) kallas ofta för den anhöriges sjukdom med anledning av att sjukdomen även påverkar de närstående. Det är därför av vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv för att på så sätt få en förståelse för vilken inverkan AS har på familj och närstående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur livskvalitén påverkas av att vara närstående till en person med AS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys, där självbiografiska verk har analyserats Resultat: Resultatet presenteras med tre kategorier ”En ny vardag”, ”Leva med ett lidande” och ”Ett tungt ansvar”. Varje kategori har två underkategorier vardera. . Det liv och den vardag som tidigare var känd för den närstående blev till ett minne. Nya utmaningar i vardagen och ett tungt ansvar väntade som resulterade att livskvalitén blev påverkad. Psykisk och fysisk ohälsa blev ett faktum. Slutsats: Det fanns flera faktorer till att livskvalitén blev försämrad. En faktor var att den närstående fick ta hela ansvaret för att vardagen skulle fungera i hemmet och spelade därför en viktig roll för personen med AS. Med anledning av detta måste sjuksköterskan kunna stödja den närstående så att denne orkar med sin vårdande roll och minimera risken för psykisk ohälsa. / Background: Alzheimer´s disease is often called the relative's illness on the grounds that the disease also affects the relatives. It is therefore important that the nurse working with a holistic approach and obtain an understanding of the impact of Alzheimer´s disease on family and relatives. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of how quality of life is affected by being related to a person with Alzheimer's disease. Method: This is an qualitative content analysis, where autobiographical works have been analyzed. Results: The results are presented in three categories: "A new day", "Living with suffering" and "A heavy responsibility." Each category has two subcategories. The life that was previously known to the relatives became a memory. New challenges in everyday life and a heavy responsibility that resulted in that the quality of life was affected. Mental and physical health became a fact. Conclusion: There were several factors that led to impaired quality of life. One factor was that the relatives had to take full responsibility for everyday life and played an important role for the person with Alzheimer´s disease. For this reason, the nurse must be able to support the relatives so that they can cope with their caring role and minimize the risk of mental illness.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar upp till 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen debuterar oftast i 25- till 30- årsåldern, i form av symtom som samlagssmärta, rikliga blödningar, smärtsamma menstruationer och kronisk mag- och bäckensmärta.   Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av livskvalitén vid endometrios, samt beskriva undersökningsgrupperna i de lästa artiklarna. Metod: En litteraturstudie. Data samlades in från databaserna Cinahl, Scopus och PubMed. 13 relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut och blev basen i denna litteraturstudie.  Resultat: Endometrios påverkar de flesta kvinnor negativt. Kvinnorna påverkades fysiskt genom smärta som ofta uppkom i samband med ägglossning eller menstruation. Smärtan upplevdes som krampande, molande eller knivhugg i magen. Smärtan och kraftiga blödningar ledde till att många kvinnor avstod från aktiviteter i deras vardagliga liv. Kvinnorna påverkades även psykiskt, då många upplevde ett dåligt och nonchalant bemötande från vården, då differentialdiagnoser ställdes i den långa väntan på rätt diagnos. Slutsats: Kvinnors livskvalité påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. Kvinnorna påverkades psykiskt av bemötandet från vården innan diagnosen ställts, även behandlingarna kunde ge psykiska biverkningar. Kraftiga smärtor och rikliga blödningar påverkade också kvinnorna fysiskt. Kvinnorna påverkades även socialt av sin rädsla för intimitet med sin partner, vilket påverkade relationen negativt. Relationer till närstående påverkades då vissa kvinnor avslutade sina relationer med vänner och familj på grund av sina rikliga blödningar i kombination med smärta. Det var även vanligt att studier och arbete blev drabbade på grund av sjukdomens kraftiga symtom vilket i många fall ledde till koncentrationssvårigheter och frånvaro. / Background: Endometriosis is a chronic disease who afflict up to 10 percent of all women in fertile age. The debut of the disease is normally around 25 to 30 years of age with following symptoms; pain during intercourse, heavy bleedings, painful periods and chronic stomach and pelvic pain. Aim: To describe womens experiences of living with endometriosis and how the disease affects their quality of life and to describe the investigation groups in the articles read. Method: A literature study. Data were collected in the databases Cinahl, Scopus and PubMed. 13 relevant scientific articles were chosen and became the base of this study.  Result: Endometriosis affects most of the women negatively. Women affects physically through pain in order to ovulation or menstruation. Because of the  pain a lot of women had to abstain daily activities. Women were also affected psychologically when they experienced poor treatment from the health care, during the long wait for a diagnosis, differential diagnosis were common. Conclusion: Endometriosis afflicts most women in a negative way. The result shows that the quality of life among women affects in a negative way in a psychological physical and social way. The approach from the health care afflict women negatively. Even the treatment can give psychological side effects. Because of heavy bleedings and pain the women were affected in a physical way. In a social way the women became scared of intimacy and their relationship to their partner got affected. Relationships towards family and friends, school and work, were sometimes ended because of the extent of the symptoms.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. Även om överlevnaden har ökat det senaste decenniet så överlever endast cirka 600 personer av dessa 10 000. Hjärt-och kärlsjukdomar är den störst bakomliggande orsaken till dödsfall hos både män och kvinnor i Sverige. Dock behöver inga bakomliggande symtom existera för att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, det kan drabba vem som helst, när som helst. Enligt Aaron Antonovskys omvårdnadsteori KASAM handlar hälsa och livskvalité om att innefatta en god begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid olika situationer, som exempelvis vid ett hjärtstopp. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livskvalité efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet tre huvudfynd som har delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av en nedsatt kognitiv förmåga och dess bidragande påverkan på livskvalitén, upplevelser av det psykiska måendet och dess bidragande påverkan på livskvalitén samt upplevelser av att återfå livet, existentiella tankar samt dess påverkan på livskvalitén. Slutsats: I litteraturöversikten framgår det att patienter som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertal förändringar i livet. Aspekter såsom nedsatt kognitiv förmåga, psykisk ohälsa samt tankar om det existentiella och att återfå sitt liv var mest uttalat av patienterna. I de flesta fall hade dessa upplevelser en negativ påverkan på patienternas livskvalité. Många av patienterna upplevde att eftervården var bristfällig och ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdpersonal uttrycktes. / Background: In Sweden, approximately 10,000 people are affected by sudden cardiac arrest each year. Although survival has increased over the past decade, only 600 people out of these 10,000 survive. Cardiovascular disease is the leading cause of death in both men and women in Sweden. However, no underlying symptoms need to exist to suffer a sudden cardiac arrest, it can hit anyone, at any time. According to Aaron Antonovsky's nursing theory KASAM, health and quality of life are about including good comprehensibility, manageability and meaningfulness in different situations, such as a cardiac arrest. Aim: The purpose is to describe patients' experiences of quality of life after having survived a cardiac arrest. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: In summary, the results show three main findings that have been divided into three categories. These categories are: experiences of a reduced cognitive ability and its contributing influence on the quality of life, experiences of mental health and its contributing influence on the quality of life and experiences of regaining life, existential thoughts and its impact on quality of life. Conclusion: The literature review shows that patients who have survived a cardiac arrest experience several changes in life. Aspects such as impaired cognitive ability, mental illness and thoughts of the existential and regaining life were most pronounced by the patients. In most cases, these experiences had a negative impact on the patients' quality of life. Many of the patients felt that the aftercare was inadequate and a great need for support from health personnel was expressed

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig förekommande sjukdom, framförallt bland äldre. Sjukdomen klassificeras utifrån New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA) och kan behandlas via ett flertal olika behandlingsregimer. Personcentrerad vård är av vikt för att skapa en förutsättning för en god vård och framhäva individens värde. Sjuksköterskor och anhöriga utgör en viktig del i vården av personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hur personer över 18 år erfar att leva med sjukdomen hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Personer upplever att hjärtsvikt leder till svåra symptom som dyspné och fatigue. Dyspné är i många fall svårt att härleda till hjärtsvikt och är en källa till oro och ångest. Fatigue upplevs som fysisk trötthet som leder till en känsla av hopplöshet. Fatigue erfars leda till att omgivningen missförstår personers fysiska kapacitet. Hjärtsvikt upplevs också leda till fysiska begräsningar som påverkar dagliga aktiviteter och livsstilsaktiviteter. Vilket leder till en känsla av begränsning, dålig självbild, nedsatt livskvalité och ensamhet. Konklusion: Hjärtsvikt påverkar personer på flertalet olika plan. Personer upplever att hjärtsvikt leder till svåra symptom i form av dyspné och fatigue. Sjukdomen begränsar även deras liv i förhållande till dagliga aktiviteter samt livsstilsaktiviteter. / Background: Heart failure is a common illness, especially among elderly people. The illness is classified using the New York Heart Association Functional Classification (NYHA) and is treated using a variety of different treatment regimes. Person centered care is important to facilitate high standard care and promote the intrinsic value of the individual. Nurses and relatives play an important role in caring for people with heart failure. Aim: To describe how people over 18 years of age experience living with heart failure. Method: A review of the literature based on 15 scientific articles. Results: People experience fatigue and breathlessness as the most prominent symptoms. Breathlessness is in many cases initially difficult to attribute to heart failure and is a source of anxiety. Fatigue is experienced as a physical tiredness that leads to feelings of hopelessness. People feel misunderstood by people around them on how much fatigue affects their daily lives. Heart failure leads to physical limitations and affects daily activities negatively. This leads to feelings of limitations, poor self-image, reduced quality of live and loneliness. Conclusion: Heart failure affects people on many different levels. People experience breathlessness and fatigue to be the more difficult symptoms of heart failure and it being limiting on daily activities.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt. Arbetet är en systematisk litteraturstudie involverande 12 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som har granskats och genererat ett resultat med fyra huvudteman och nio subteman. Resultatet presenteras i följande huvudteman; Kroppen sviktar, Svårigheten att ta del av relevant information och få ett bra stöd, Livssituationen förändras med risk för känslor av skuld och skam och Förhållningssätt gentemot framtiden. I diskussionen tas resultatets huvudfynd upp och för- och nackdelar diskuteras. Diskussion kring känslor efter en hjärtinfarkt tas också upp, det kan handla om rädsla inför döden, maktlöshet, sårbarhet, avsaknad av tillit gentemot den egna kroppen med mera. Fokus ligger på hur information kring hjärtinfarkt ges på sjukhuset, att den är generell och svår att förstå, informationen behöver individanpassas. Annat som är centralt är att en hjärtinfarkt inte drabbar enbart den enskilda människan utan familj och närstående påverkas också. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Långvarig smärta anses som ett lidande som påverkar individens livskvalité. Av vårdsökande personer i primärvården är det 20-40 % som anger smärta, hälften av dem har smärta som pågått längre än tre månader. Syftet är att beskriva äldre patienters erfarenheter av vilket stöd de får av distriktssköterskan i hemsjukvården för att lindra långvarig smärta. En ökad insyn i patienternas beskrivning av distriktssköterskans stöd, kan bidra till en ökad förståelse över patienternas situation. Förståelsen kan leda till en insikt för distriktssköterskan i arbetet med att förbättra vårdrelationen mellan distriktssköterskan och patienten med långva-rig smärta. För att klarlägga och belysa syftet valdes som metod en kvalitativ intervjustudie, med en induktiv ansats, som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier har identifierats i resultatet. De olika kategorier som framträdde i analysen av intervjuerna, bottnar i deltagarnas strävan efter lindring av smärta ur olika aspekter för att få en lindring av smärtan och trygghet i sin situation. Resultatet visar att patienterna med långvarig smärta beskriver distriktssköterskans stöd genom att få hjälp med läkemedel i hemmet, det värdefulla vårdande samtalet och en trygg vårdande relation. I diskussionen beskrivs professionellt förhållningssätt ur tre aspekter som de äldre patienterna i studien beskriver som lindrande för deras smärta. De beskrev att smärtan begränsade livet, vilket innebar svårigheter att sköta sin hälsa, men det gav även en känsla av isolering och svå-righet att göra aktiviteter. Värdet av att bli lyssnad på för att få tala om sin situation beskrivs, men även att få information om sin behandling. Genom att ha en kontinuerlig kontakt med samma distriktssköterska uppstår en nära vårdande relation mellan den äldre patienten och distriktssköterskan. Att distriktssköterskan har kunskap om patientens situation och smärta ger trygghet. Distriktssköterskans professionalitet ger också lindring mot den långvariga smärtan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden. Syftet är att belysa hur patienter med hjärtsvikt erfar fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras i fyra huvudteman. En förlust av kontroll, Att leva med en opålitlig kropp, Att finna stöd i gemenskapen med andra och Att finna sin väg mot hälsa och välbefinnande. Resultatet stärker att fysisk aktivitet bidrar till en förbättrad livskvalité. Patienter uttrycker att oro och rädsla begränsar utövandet av fysisk aktivitet. En insikt i träningens positiva effekter skapar en vilja att fortsätta vara fysisk aktiv. Gemenskap, trygghet och en inre drivkraft utgör resurser vilka främjar en hälsosammare livsstil och förknippas med välbefinnande hos patienterna med hjärtsvikt. I diskussionen framkommer sjuksköterskans stödjande roll i omvårdnaden i riktning mot ett aktivare liv. Patienter måste ses utifrån sitt sammanhang. Genom att främja patientens resurser i form av intressen och motivation kan känslor av oro och rädsla övervinnas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är hög och ökar ständigt i västvärlden, så även i Sverige. Idag är omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hälsorelaterade problem. Som allmänsjuksköterska kan man i många olika vårdkontexter träffa unga personer med övervikt och fetma. Det är därför viktigt att få kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvärld. Studiens syfte är att beskriva unga människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är skrivna utifrån ett livsvärldssperspektiv. I resultatet kom vi fram till att övervikt påverkar unga människor i många anseenden. Det kan bl.a. leda till att känna missnöje med sin kropp, känna sig mobbad, känna oro, känna sig ambivalent, inte känna sig som andra och känna vilja till att förändra sin kropp. Slutligen diskuteras olika faktorer som påverkar risken att bli överviktig t.ex. alltmer stillasittande aktiviteter i det dagliga livet i både hem och i skola. Vi anser det viktigt att belysa detta ämne för att vi inom vården ska kunna ta hand om unga överviktiga på bästa möjliga sätt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En person med demenssjukdom är först och främst en person och därefter en patient med en sjukdom. En demenssjuk person har ett hot mot sin identitet på grund av olika kognitiva nedsättningar. En identitetsfrämjande vård är av stor vikt och kan bidra till att hjälpa den drabbade med att bevara sin känsla av att vara värdefull. I sjuksköterskans kärnkompetens ingår bland annat att arbeta personcentrerat. Detta sätt bidrar till att hela individen framhävs då personen ses ur ett helhetsperspektiv och inte endast med fokus på dennes sjukdom. Denna vårdmodell handlar även om att ta hänsyn till varje persons psykiska, fysiska, sociala samt existentiella behov i lika stor omfattning. Sjuksköterskor möter demenssjuka nästan var hon än arbetar. Demenssjukdom kallas ofta för anhörigsjukdom på grund av att den påverkar hela familjen samt anhöriga. Syfte med studien är att lyfta fram hur personcentreradvård kan tillämpas inom demensvård samt belysa vad detta kan bidra med. Studien baseras på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i två kategorier med respektive underkategorier. De två kategorierna formulerades som personcentrerad och understödjande. Studien visar att det skapas välbefinnande samt ökar livskvalitén för patienten genom att arbeta personcentrerat. Detta sätt bidrar bland annat till att den demenssjukas förmåga till att utföra olika aktiviteter i det dagliga livet stöds. Det framkom att personcentreradvård inom demens ger flera förutsättningar att kunna öka välbefinnandet samt livskvalitén hos demenssjuka personer.