Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta. Resultatet visar att individer med myelom får ett inskränkt socialt liv, förändrade vanor och både fysisk och psykisk ohälsa. Individerna påverkas av smärta, trötthet och upprepade infektioner som orsakas av ett nedsatt immunförsvar. Då kunskap om sjukdomen i samhället är begränsad får individer med myelom minskad förståelse när det gäller sjukdomsbilden. För att sjuksköterskan skall få förståelse för individerna och deras livskvalitet krävs en adekvat smärtbedömning, som bör beröra hur individen påverkas av sin sjukdom i det vardagliga livet. Mer forskning kring sjukdomen, behandlingar och mediciner behövs och det vore önskvärt om målet vore att sjukdomen skall kunna botas. / Multiple myeloma is a cancer illness that arises in the bone marrow. In Sweden 500-600 people per year get diagnosed with multiple myeloma. The purpose of the literature study was to highlight the experiences of individuals with multiple myeloma through the six dimension of pain. The study is based on a theoretical frame of reference. To get at overall picture of the individuals experiences of living with multiple myeloma, the result was described through the six dimensions of pain. The result shows that multiple myeloma patient´s social life becomes reduced, their habit changes and booth their physical and psychological health reduces. Pain, fatigue and infections caused by lower immune system affects the individuals. The knowledge of the illness in society is trivial and this makes the understanding for people with multiple myeloma and their illness slight. A proper pain assessment is necessary for the nurse to complete, to get a full understanding about the individuals and their quality of life. More research about the illness, treatments and medications is needed and the goal should be to cure the disease.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns.   Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning.   Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt.   Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen.   Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem. / Background: Cancer is a disease in which both the treatment and the disease itself, can affect and limit the person's daily life. Evidence shows that regular physical activity or exercise has a diminishing effect on both the symptoms of the disease and the side effects caused by treatment. Purpose: The aim of this study is to investigate how people with diagnosed cancer perceive their quality of life, physical function and mood during adjuvant cancer treatment. It will also find out what may facilitate, motivate but also the possible difficulties for these people to exercise and to do physical activity.   Method: The study is a qualitative semi- structured interview study of focus groups where cancer patients, who are undergoing or have undergone adjuvant treatment, were interviewed about their experiences of everyday living and exercise.   Results: The most common experiences that the participants expressed were: tiredness, concentration difficulties, sadness, anxiety and reduced quality of life due to reduced enjoyment of food and realization of their illness.   Common obstacles for training that participants faced were lack of energy, lack of motivation and the fact that they felt uncomfortable in training environments. Factors that facilitated the possibilities of training were fixed routines, enjoyment of the exercise form and to have an understanding that training could make life with cancer easier.   Conclusion: In order to help cancer patients cope with their situation, there should be more time and energy spent on motivating the person towards a more positive view of life. This would lead to creating a realization of the already existing possibilities for physical activity. The person should also not only look for the problems that may seem overpowering but instead focus on the solutions to these problems. / Phys-Can

No description available.

No description available.

Att diagnostiseras med MS och konsekvenserna som medföljer har en stor inverkan på livet. Sexuell hälsa är en betydande faktor som kan påverka hälsan och livskvalité, där det ingår fler faktorer än enbart fysiska funktionsnedsättningar. Hos personer med MS är sexuell dysfunktion ett etablerat problem, men andra faktorer som påverkar sexuell hälsa är inte lika utforskat. Arbetsterapeuters kompetens är optimal för att identifiera värdefulla aktiviteter som kan påverka den sexuella hälsan. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva hur den sexuella hälsan påverkas hos individer med multipel skleros. Metoden var en scoping review, där artiklar samlades in från databaserna CINAHL, PsycINFO, AMED och Medline. Tjugoen artiklar granskades och analyserades. Resultatet visade att sexuell hälsa påverkas av MS relaterade symtom, som kan leda till bland annat förändrade roller, påverkan på relationer, identitetskris samt en minskad livskvalité. Slutsatsen blev att stöd från partner underlättade att hantera konsekvenserna av MS. Men personer med MS upplevde brist av stöd från sjukvården, då sexuell hälsa inte var ett ämne som togs upp. / Getting diagnosed with MS and the implications that accompany, have a major impact on life. Sexual health is a significant factor that can affect health and quality of life, which includes more factors than just physical impairments. In MS patients, sexual dysfunction is an established problem, but other factors affecting sexual health are not as explored. Occupational therapists are qualified for identifying valuable activities that may affect sexual health. The aim of this study was to describe how sexual health is affected in individuals with multiple sclerosis. The method was a scoping review, articles were collected from CINAHL, PsycINFO, AMED and Medline databases. Twenty-one articles were reviewed and analyzed. The results showed that sexual health is affected by MS related symptoms, which can lead to, among other things, changing roles, influence on relationships, identity crisis and a reduced quality of life. The conclusion was that support from partners helped ease the consequences of MS. However, MS patients experienced lack of support from health care, since sexual health was not a topic they talked about.

Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en folksjukdom och hjärttransplantation är den enda långvariga behandlingen. Sjuksköterskors omvårdnadskunnande handlar om att främja hälsa och välbefinnande hos patienten för att stärka livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse i samband med en hjärttransplantation. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med narrativt material bestående av självbiografier. Studien är skriven ur ett patientperspektiv för att belysa patienters upplevelser. Resultat: I resultatet framkommer det att patienter i samband med en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag, ovisshet, besvikelse och skuld men de visar sig också vara tacksamma över att ha överlevt och haft sina anhöriga som stöd. Brist på stöd från sjuksköterskor beskrivs skapa en känsla av ovisshet och livskvalitén varierade i samband med hjärttransplantationen. Slutsats: Insjuknandet i hjärtsvikt förändrar hela patientens liv och att genomgå en hjärttransplantation innebär en stor påfrestning både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor måste vara starka i sin omvårdnadsprofession för att kunna stödja patienten och främja hälsa och välbefinnande. / Background: Today, heart failure is a widespread disease and heart transplantation is the only long-term treatment. The nursing profession is about promoting health and well-being of the patient to strengthen the quality of life. Aim: To describe patients’ experiences in connection with a heart transplant. Method:  In the study, a qualitive method has been used with narrative material consisting of autobiographies. The study is written from a patient perspective to present patients’ experiences. Results: The result shows that patients experience, in connection with heart transplantation, a change in everyday life, uncertainty, disappointment and guilt, but then again, they also prove to be grateful to have survived the operation and their relatives’ support. Lack of support from nurses describes creating a feeling of insecurity and quality of life varied in the context of heart transplantation. Conclusion: Heart failure changes the patient’s whole life and undergoing a heart transplant is a major strain physically and mentally. The nurse must be strong in the nursing profession to support the patient to alleviate health and well-being.

Background: Through medical research and practice it's possible to save many of the lives of those who suffered from a cardiac arrest. After this trauma the work begin to regain the person’s quality of life, a complex and central process for nurses and other healthcare professionals as well as for the person affected. Aim: To describe factors that's important for how people experience their quality of life after surviving a cardiac arrest, also to investigating selected data collection methods in included articles. Method: A descriptive literature study. The searches resulted in 12 articles that underlie the results. Main Results: The quality of life is strongly threatened in this patient group. Factors that have been shown to be important for the quality of life is cognitive recovering, mental, emotional and spiritual well-being and independence in ADL/IADL. Also minor factors that were not as frequent recurring were described. The person's previous life quality and history of illness/health, ability to return to work, autonomy, partnership, initial heart rhythm and the treatment of hypothermia. The data collection methods was interviews, surveys, journal data and other data. Conclusion: It reveals that a cardiac arrest often affect the person’s quality of life negative. The literature presents a variety of factors that are described as important for the quality of life, how they are interrelated to each other and how the factors together create new experiences of quality of life. It’s clear that nurses has good potential for influence. / Bakgrund: Genom medicinsk forskning och praktik är det idag möjligt att rädda livet på många av de som drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Mot bakgrund av den traumatiska upplevelse ett hjärtstopp visat sig vara påbörjas därefter arbetet med den drabbades livskvalité, ett både komplext och viktigt arbete för såväl sjuksköterska och annan vårdpersonal som för patienten själv. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur personer upplever sin livskvalitet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, samt kartlägga valda datainsamlingsmetoder i inkluderade artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Sökningarna resulterade i 12 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Enligt litteraturen är livskvalitén kraftigt hotad hos denna grupp. Faktorer som visat sig vara av betydelse för hur livskvalitén ska upplevas är om personen återhämtar sig kognitivt, personens psykiska, emotionella och spirituella välbefinnande och självständighet i ADL/IADL. Även mindre, om än betydelsefulla, faktorer som inte var lika frekvent återkommande beskrevs i litteraturen: Personens tidigare livskvalité och sjukdoms-/hälsohistoria, möjlighet att kunna återvända till sitt arbete, personens autonomi, partnerskap, initial hjärtrytm samt behandlingsformen hypotermi. Förekommande datainsamlingsmetoder var intervjuer, enkäter, journaldata och annan data. Slutsats: I föreliggande studier synliggörs det att ett hjärtstopp ofta påverkar personens livskvalité negativt. Litteraturen presenterar en rad olika faktorer som beskrivs som betydelsefulla för hur livskvalitén ska upplevas, slutligen hur dessa är interrelaterade till varandra och tillsammans skapar nya upplevelser av livskvalité. I litteraturen framgår det också att sjuksköterskan har goda möjligheter till påverkan.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell störning i mag-tarmkanalen. Idag uppskattas det att cirka 5–20% av jordens befolkning lever med IBS. Orsaker till uppkomsten av IBS är ännu oklar, men det finns misstankar om att IBS tros bero på en komplicerad samverkan mellan psykiska och fysiska förhållanden. Det finns inget botemedel för IBS, däremot finns det olika behandlingar för symtomen. Diagnosen ställs utifrån symtom, vilket kan anses som svårt med tanke på att det inte finns någon sjuk vävnad i tarmen. Det finns en bristande kunskap om hur det är att leva med IBS från samhället och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med Irritable Bowel Syndrom.  Metod: En litteraturöversikt har tillämpats utifrån Fribergs (2017) metod. Följande datatabaser har använts: CINAHL Complete, SwePub, Medline och PubMed. Elva vetenskapliga artiklar har valts ut, både kvalitativa, kvantitativa samt mixad metod inkluderades till resultatet. Resultat: Under analysen växte två huvudteman fram, Påverkan på det dagliga livet samt Oförståelse och förståelse från omvärlden. Det förstnämnda temat innehåller underteman som Isolering, Uppoffring, Anpassning och Opålitlig kropp. Det andra huvudtemat berör underteman som Skam, Skuld, Stigma, Rädsla och Bemötande i sjukvården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons hälsokors och begreppet lidande. De delar från resultatet som författarna ansåg som viktigast att belysa diskuterades i resultatdiskussionen. Det handlade om mötet med vården, olika anpassningar i det dagliga livet och stigmatisering.

Tidigare forskning har visat att barn med autism generellt har sämre livskvalité än andra barn, att barn med autism är känsligare för stress samt att diagnosen tar sig olika uttryck hos flickor respektive pojkar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka sociala insatser för barn med autism som finns beskrivet i forskning och vilka positiva effekter dessa kan ha. Syftet är också att undersöka om dessa sociala insatser förbättrar livskvalitén för barn med autism, samt om forskningen om sociala insatser tar hänsyn till att flickor och pojkar med autism kan ha olika, könsspecifika behov och egenskaper. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i Bengt Lindströms modell för livskvalité samt ståndpunktsteorin. Totalt inkluderades 18 vetenskapligt granskade artiklar från tre olika databaser i uppsatsen. Sedan gjordes en tematisk analys och de teman som framgick analyserades därefter utifrån den teoretiska ramen. Uppsatsens slutsatser visar att ett flertal olika sociala insatser för barn med autism presenteras inom forskningen och att dessa i huvudsak har positiva effekter för barnen. Insatserna leder bland annat till högre grad av livstillfredsställelse, ökade sociala förmågor samt bättre socialt samspel med omgivningen. De flesta av dessa sociala insatser bidrar även i någon aspekt till en ökad livskvalité för barn med autism. Forskning om dessa insatser tar dock inte hänsyn till könsspecifika skillnader mellan flickor och pojkar, vilket gör det omöjligt att fastställa om insatserna är lika effektiva för flickor som för pojkar.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS/MND) är en nervsjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna vilket medför att muskler förtvinar. Symtom som förekommer är förlamning, tal-kommunikationssvårigheter, sväljsvårigheter, nedsatt tarmrörelse, andningsproblem och psykiska besvär. Sjukdomen medför stort omvårdnadsbehov. Öka kunskapen hos sjuksköterskor om ALS patienters behov är betydelsefullt för att förbättra den individanpassade och stödjande vården. Syftet Att beskriva ALS patienters upplevelser av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie och granskning av tidigare publicerat material. Resultat: Teman och Subtema som framkommit är Sjuksköterskans förhållningssätt- informationsbrist, kommunikation och delaktighet. Symtom- lindring- fysiska symtom, psykiska besvär, livskvalité. Patient och anhöriga påtalar bristande information. Dålig kommunikation mellan sjuksköterska, den drabbades familj och övriga professioner. De fysiska symtomen som uppkommer är komplexa. De kräver ett stort omvårdnadsbehov samt symtomlindring för att minska lidande. Stöd och symtomlindring medför förbättrad livskvalité. Psykiska besvär uppkommer inte bara hos patienten utan även hos anhöriga. Diskussion: ALS/MND är en sjukdom som drabbar hela familjen och bidrar till en stor sorg samt minskad livskvalité. Sjuksköterskan ska fokusera på en patientcentrerad vård där patienten får vara delaktig i beslut som rör sjukdomen.